Naar inhoud springen

Leechjaor: Versjèl tösje versies

Van Wikipedia
Verwijderde inhoud Toegevoegde inhoud
Luckas-bot (Euverlèk | biedrages)
K r2.7.1) (Robot: debie: ia:Anno luminal
Parsec touwgeveug, in mie bèste Gäöls... kump feitelek neer op e bitteke dialekkaarte mètein combinere, dus feilbaar.
 
(10 tösseligkendje versies door 9 gebroekers neet getuind)
Tekslien 2: Tekslien 2:
Toen de minsj d'r achter kaom dat 't [[heelal]] get grwater waor dan 'r dach waor d'r ouch 'n probleem um aafstande te maete. 9.467.280.000.000.000 maeter is noe eimaol onhandig oet te spraeke.
Toen de minsj d'r achter kaom dat 't [[heelal]] get grwater waor dan 'r dach waor d'r ouch 'n probleem um aafstande te maete. 9.467.280.000.000.000 maeter is noe eimaol onhandig oet te spraeke.


Daorum is 't '''leechjaor''' bedach. De term zaet 't al, dit is d'n aafsjtand dae [[leech]] (mèr ouch [[radiogolf|radiogolve]] en dergelikke) in ein (Aards) jaor in een vacuüm aaflèk en dat is dus 9.467.280.000.000.000 maeter (bie benadering).
Daorum is 't '''leechjaor''' bedach. De term zaet 't al, dit is d'n aafsjtand dae [[leech]] (mèr ouch [[radiogolf|radiogolve]] en dergelikke) in ein (Aerds) jaor in een vacuüm aaflèk en dat is dus 9.467.280.000.000.000 maeter (bie benadering).


't Heelal is echter zwa grwat dat aafstande gemaete in leechjaor toch baove de miljwane kinne kómme.


Väöl astronome gebroeke lever 'n anger einheid, de [[parsec]]. Dae sluit baeter aan op de methode die me in de astronomie zelf gebroek óm aafsteng maete, namelik 't bekieke van de [[parallax]] dae 'n objek (beveurbeeld 'n ster) binne ei jaor vanaaf de Aerd aan d'n hjèmel aaflèk.
vootnwat.
't [[Heelal]] is echter zwa grwat dat aafstande gemaete in leechjaor toch baove de miljwane kinne kómme.


[[Categorie:Neet SI-einhede]]
[[Categorie:Neet SI-einhede]]

[[am:የብርሃን አመት]]
[[an:Anyo luz]]
[[ang:Lēohtgēar]]
[[ar:سنة ضوئية]]
[[arz:سنه ضوئيه]]
[[ast:Añu lluz]]
[[az:İşıq ili]]
[[be:Светлавы год]]
[[be-x-old:Сьветлавы год]]
[[bg:Светлинна година]]
[[bn:আলোক বর্ষ]]
[[br:Bloavezh-gouloù]]
[[bs:Svjetlosna godina]]
[[ca:Any llum]]
[[ckb:ساڵی تیشکی]]
[[cs:Světelný rok]]
[[cy:Blwyddyn golau]]
[[da:Lysår]]
[[de:Lichtjahr]]
[[el:Έτος φωτός]]
[[en:Light-year]]
[[eo:Lumjaro]]
[[es:Año luz]]
[[et:Valgusaasta]]
[[eu:Argi-urte]]
[[ext:Añu lus]]
[[fa:سال نوری]]
[[fi:Valovuosi]]
[[fr:Année-lumière]]
[[ga:Solasbhliain]]
[[gan:光年]]
[[gl:Ano luz]]
[[gu:પ્રકાશવર્ષ]]
[[he:שנת אור]]
[[hi:प्रकाश-वर्ष]]
[[hif:Prakash saal]]
[[hr:Svjetlosna godina]]
[[hu:Fényév]]
[[ia:Anno luminal]]
[[id:Tahun cahaya]]
[[io:Lumyaro]]
[[is:Ljósár]]
[[it:Anno luce]]
[[ja:光年]]
[[jv:Taun cahya]]
[[ka:სინათლის წელიწადი]]
[[km:ឆ្នាំពន្លឺ]]
[[kn:ಜ್ಯೋತಿರ್ವರ್ಷ]]
[[ko:광년]]
[[ku:Sala tîrêjê]]
[[la:Spatium lucis annuae]]
[[lb:Liichtjoer]]
[[lmo:An lüce]]
[[lo:ປີແສງ]]
[[lt:Šviesmetis]]
[[lv:Gaismas gads]]
[[mg:Taon-kazavana]]
[[mk:Светлосна година]]
[[ml:പ്രകാശവർഷം]]
[[mn:Гэрлийн жил]]
[[ms:Tahun cahaya]]
[[mt:Sena dawl]]
[[nah:Tlāhuīlxihuitl]]
[[nds:Lichtjohr]]
[[ne:प्रकाश वर्ष]]
[[nl:Lichtjaar]]
[[nn:Lysår]]
[[no:Lysår]]
[[oc:Annada lutz]]
[[om:Wagga Iffa]]
[[pl:Rok świetlny]]
[[pnb:نوری سال]]
[[pt:Ano-luz]]
[[qu:Achkiy wata]]
[[ro:An-lumină]]
[[ru:Световой год]]
[[rue:Світловый рік]]
[[sah:Сырдык сыла]]
[[scn:Annu luci]]
[[sh:Svjetlosna godina]]
[[simple:Light year]]
[[sk:Svetelný rok]]
[[sl:Svetlobno leto]]
[[sq:Dritëviti]]
[[sr:Светлосна година]]
[[sv:Ljusår]]
[[sw:Mwaka wa nuru]]
[[ta:ஒளியாண்டு]]
[[te:కాంతి సంవత్సరం]]
[[th:ปีแสง]]
[[tk:Ýagtylyk ýyly]]
[[tl:Sinag-taon]]
[[tr:Işık yılı]]
[[tt:Яктылык елы]]
[[uk:Світловий рік]]
[[ur:نوری سال]]
[[uz:Yorugʻlik yili]]
[[vi:Năm ánh sáng]]
[[vo:Litayel]]
[[war:Tuig-lamrag]]
[[yi:ליכט יאר]]
[[zh:光年]]
[[zh-min-nan:Kng-nî]]
[[zh-yue:光年]]

Hujige versie per 20 jan 2018 22:12

Dit artikel is gesjreve (of begós) in 't Gäöls. Laes hie wie v'r mit de versjillende saorte Limburgs ómgaon.


Toen de minsj d'r achter kaom dat 't heelal get grwater waor dan 'r dach waor d'r ouch 'n probleem um aafstande te maete. 9.467.280.000.000.000 maeter is noe eimaol onhandig oet te spraeke.

Daorum is 't leechjaor bedach. De term zaet 't al, dit is d'n aafsjtand dae leech (mèr ouch radiogolve en dergelikke) in ein (Aerds) jaor in een vacuüm aaflèk en dat is dus 9.467.280.000.000.000 maeter (bie benadering).

't Heelal is echter zwa grwat dat aafstande gemaete in leechjaor toch baove de miljwane kinne kómme.

Väöl astronome gebroeke lever 'n anger einheid, de parsec. Dae sluit baeter aan op de methode die me in de astronomie zelf gebroek óm aafsteng maete, namelik 't bekieke van de parallax dae 'n objek (beveurbeeld 'n ster) binne ei jaor vanaaf de Aerd aan d'n hjèmel aaflèk.