Innehåll som raderades Innehåll som lades till
JAnDbot (Diskussion | Bidrag)
Mrmw (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(45 mellanliggande sidversioner av 23 användare visas inte)
Rad 1:
{{HR-diagram}}
'''Spektraltyp''' eller '''spektralklass''' är en klassifikation av [[stjärna|stjärnor]] genom det generella utseendet av stjärnans [[spektrum]]. Vid klassifikationen jämförs stjärnans spektrum med spektrum för ett antal standardstjärnor, och den klassificerade stjärnan erhåller så en beteckning, vanligen en av typerna (efter fallande yttertemperatur) O, B, A, F, G, K eller M,<ref name=NE/> eller i de nya [[infraröd strålning|infrarödtyperna]] L och T för [[brun dvärg|bruna dvärgar]].
 
Förutom de primära spektraltyperna O till T, kan man genom jämförelser av bredden på absorptionslinjer av väte fastställa en luminositetsklass I, II, III, IV och V som indirekt beskriver storleken på stjärnan.<ref name=NE/>
 
Fastän spektralklass endast fastställes genom jämförelse av spektra, anses klassen även beskriva [[fotosfär]]isk temperatur hos stjärnan och genom dess luminositetsklass även dess absoluta ljusstyrka. Detta är av stor betydelse vid fastställandet av [[Extinktion (astronomi)|interstellär extinktion]], vilket i realiteten betyder att stjärnljuset spridessprids på grund av förekomsten av [[Interstellära mediet|interstellärt stoft]].
 
== Historia ==
Den första spektralklassifikationen introducerades av [[Angelo Secchi]] vid mitten av 1800-talet, då han införde de numera föråldrade stjärnklasserna Typ I (motsvarande A och F), Typ II (G, K och F), Typ III (M).<ref ochname=Hearnshaw/> Dessa kompletterade han 1868 med den sällsynta Typ IV ([[kolstjärna|kolstjärnor]]) och 1877 med Typ V, ejstjärnor attsom förblandauppvisade [[emissionslinje]]r, som exempelvis [[Gamma Cassiopeiae]] och [[Beta Lyrae]]. Denna typindelning ska ej förväxlas med de moderna luminositetsklasserluminositetsklasserna.<ref name=Hearnshaw/>
 
Secchis klasser ersattes omkring 1890 av [[Williamina Fleming]]s mer detaljerade spektralklassifikation med klasser från A till och med O, som under sekelskiftet 1800-1900 rationaliserades av [[Annie Jump Cannon]] till den så kallade ''Harvard-klassifikationen'', liknande den nuvarande. Stjärnans spektrum angavs med O, B, och så vidare till M följt av en siffra 0 till 9<ref name=NE/> så att A0 motsvarade gamla typ A och A3F motsvarade 3/10 väg från A till F. Kort därefter togs F:et bort så att spektraltypen helt enkelt blev A3.
 
Så småningom märkte man särdrag i spektrum som var oberoende av primär typ: stjärnor hade exempelvis mer eller mindre breda vätelinjer. Man insåg snart att det hade med stjärnans totala ljusstyrka att göra, så framför stjärntypen A3 lade man till dA3 för breda linjer och således [[dvärgstjärna|dvärgstjärnor]], gA3 för smalare linjer och således [[jättestjärna|jättestjärnor]] och cA3 för ytterst smala linjer och alltså [[superjätte|superjättar]].
Rad 19:
Spektralklassifikation av [[vit dvärg|vita dvärgar]] och av [[kolstjärna|kolstjärnor]] utgick ursprungligen från den ursprungliga Harvard-klassifikationen, men sedan utvecklats separat så att vita dvärgar och kolstjärnor var för sig har fristående klassifikationssystem.
 
== Primär klassindelning ==
[[Bild:Morgan-Keenan spectral classification.svg|miniatyr|höger|Klassindelning efter spektrum.]]
Primär klassindelning sker genom jämförelse med standardstjärnor, vars spektrum har studerats i detalj. En stjärnas spektrum har specifika absorptionslinjer som direkt definieras av i stjärnatmosfären ingående [[joner|joniserade]] [[grundämnen]]. Alla normala stjärnor har tillnärmelsevis samma sammansättning av grundämnen, men atmosfärens olika temperatur avgör vilka grundämnen som är joniserade, och hur högt de är joniserade, det vill säga, hur många [[elektron]]er som den höga temperaturen har slagit loss ifrån atomen.
 
Primär klassindelning sker genom jämförelse med standardstjärnor, vars spektrum har studerats i detalj. En stjärnas spektrum har specifika absorptionslinjer som direkt definieras av i stjärnatmosfären ingående [[joner|joniseradejon]]iserade [[grundämnen]]. Alla normala stjärnor har tillnärmelsevis samma sammansättning av grundämnen, men atmosfärens olika temperatur avgör vilka grundämnen som är joniserade, och hur högt de är joniserade, det vill säga, hur många [[elektron]]er som den höga temperaturen har slagit loss ifrån atomen.
 
Ju hetare och blåare stjärnan är, desto högre är stjärnatmosfärens atomer joniserade. Ju svalare och rödare stjärnan är, desto fler neutrala atomslag syns i spektrum, och från och med klass G kan man se molekyllinjer i spektrum.
Rad 37 ⟶ 39:
| align="center" | '''O''' || align="center" | över 28000
| align="center" | [[Helium|HeI]], [[Helium|HeII]], [[Kol|CIII]], [[Kväve|NIII]] m.fl.
| align="center" | [[ZetaNaos Puppis(stjärna)|ζ Pup]]
| align="center" | blå
| align="center" | blå
Rad 44 ⟶ 46:
| align="center" | [[Helium|HeI]], [[Syre|OII]], [[Kisel|SiII]], m.fl.
| align="center" | [[Rigel]]
| align="center" | blåblåvit
| align="center" | blåvit
|-----
Rad 85 ⟶ 87:
| align="center" | '''T''' || align="center" | under 700
| align="center" | [[Metan]] i spektrum
| align="center" | [[Epsilon Indi Ba|ε Ind Ba och Bb]]
| align="center" | brun
| align="center" | rödlila
|}
 
== Yerkes klassindelning av luminositet ==
Systemet kallas även MKK av efternamnen på utvecklarna, [[William Wilson Morgan|William W. Morgan]], Phillip C. Keenan och Edith Kellman från Yerkes Observatory[[Yerkesobservatoriet]]. Indelningen anges med [[romerska siffror]]na I, II, III, IV och V, där I är ljusstarka superjättar och V är ljussvaga dvärgstjärnor:<ref name=Unsold/><ref name=uni-goettingen/>
 
{|class="wikitable"
Rad 98 ⟶ 100:
| align="center" style="background: #E0E0FF" | '''Namn'''
|-----
| align="center" | V0
| align="center" | dvärg, [[huvudserien|huvudseriestjärnahyperjätte]]
|-----
| align="center" | IVI
| align="center" | [[underjättesuperjätte]]
|-----
| align="center" | II
| align="center" | [[ljusstark jätte]]<ref name=abt/>
|-----
| align="center" | III
| align="center" | [[jättestjärna|jätte]]
|-----
| align="center" | IIIV
| align="center" | ljus [[jättestjärnaunderjätte]]
|-----
| align="center" | IV
| align="center" | [[superjättestjärnahuvudserien|huvudseriestjärna]], (även överjätte)[[dvärgstjärna|dvärg]]
|-----
| align="center" | 0sd eller VI
| align="center" | [[hyperjättestjärnasubdvärg]]<ref name="Cenarro"/>
|-----
| align="center" | D eller VII
| align="center" | [[vit dvärg]]<ref name="Sion"/>
|}
 
== ReferenserMount Wilsons klasser ==
Mount Wilsons klassifikationssystem användes tidigare för att skilja stjärnor av olika luminositet.<ref name="Nassau1946"/><ref name="FitzGerald1969"/><ref name="Sandage1969"/> Systemet kommer ibland fortfarande till användning vid beskrivningar av moderna spektra.<ref name="Norris2011"/>
<references/>
 
{| class="wikitable"
|-
! Klass !! Betydelse
|-
| sd || Subdvärg
|-
| d || Dvärg
|-
| sg || Underjätte
|-
| g || Jätte
|-
| c || Superjätte
|}
 
== Se även ==
*Utförligare tabell: [https://web.archive.org/web/20051031015146/http://www.astro.uu.se/grundutb/kursmaterial/Tabell_stjarndata.pdf Stjärndata]
 
== Referenser ==
* {{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Voskhod_1&oldid=656775558 |artikel=Voskhod 1 |datum=16 april 2015 }}
=== Noter ===
<references/>
<ref name=NE>{{webbref|verk=Nationalencyklopedin |titel=Spektraltyp|url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/spektraltyp |författare= |hämtdatum=12 januari 2017 |utgivare=Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs }}</ref>
<ref name=Hearnshaw>{{bokref|sid=60-63, 134 |titel=The Analysis of Starlight: One Hundred and Fifty Years of Astronomical Spectroscopy |författare=J. B. Hearnshaw |utgivare=Cambridge University Press, Cambridge, Storbritannien |år=1986 |isbn=0-521-25548-1 |språk=engelska }}</ref>
<ref name=abt>{{tidskriftsref|bibcode=1957ApJ...126..503A|titel=Line Broadening in High-Luminosity Stars. I. Bright Giants |tidskrift=Astrophysical Journal |volym=126 |sid=503 |författare=Helmut A. Abt |år=1957|doi=10.1086/146423 |språk=engelska }}</ref>
<ref name=Unsold>{{bokref|författare=A. Unsöld, B. Baschek |titel=Der neue Kosmos |sid=188 (7A) |språk=tyska }}</ref>
<ref name=uni-goettingen>{{webbref|url=http://lp.uni-goettingen.de/get/text/7004 |titel=Spektralklassen und Leuchtstoffklassen |utgivare= Universität Göttingen |språk=tyska }}</ref>
<ref name="Cenarro">{{tidskriftsref |titel=Medium-resolution Isaac Newton Telescope library of empirical spectra - II. The stellar atmospheric parameters |tidskrift=Monthly Notices of the Royal Astronomical Society |efternamn1=Cenarro |förnamn1=A. J. |efternamn2=Peletier |förnamn2=R. F. |efternamn3=Sanchez-Blazquez |förnamn3=P. |efternamn4=Selam |förnamn4=S. O. |efternamn5=Toloba |förnamn5=E. |efternamn6=Cardiel |förnamn6=N. |efternamn7=Falcon-Barroso |förnamn7=J. |efternamn8=Gorgas |förnamn8=J. |efternamn9=Jimenez-Vicente |förnamn9=J. |efternamn10=Vazdekis |förnamn10=A. |volym=374 |nummer=2 |sid=664–690 |datum=januari 2007 |doi=10.1111/j.1365-2966.2006.11196.x |bibcode=2007MNRAS.374..664C |arxiv=astro-ph/0611618 |språk=engelska |hämtdatum=7 augusti 2019 }}</ref>
<ref name="Sion">{{tidskriftsref |titel=The White Dwarfs Within 20&nbsp;Parsecs of the Sun: Kinematics and Statistics |tidskrift=The Astronomical Journal |förnamn1=Edward M. |efternamn1=Sion |förnamn2=J. B. |efternamn2=Holberg |förnamn3=Terry D. |efternamn3=Oswalt |förnamn4=George P. |efternamn4=McCook |förnamn5=Richard |efternamn5=Wasatonic |volym=138 |nummer=6 |sid=1681–1689 |datum=december 2009 |doi=10.1088/0004-6256/138/6/1681 |bibcode=2009AJ....138.1681S |arxiv=0910.1288 |språk=engelska |hämtdatum=7 augusti 2019 }}</ref>
<ref name="Nassau1946">{{tidskriftsref |titel=Spectra of BD Stars Within Five Degrees of the North Pole |tidskrift=Astrophysical Journal |förnamn1=J. J. |efternamn1=Nassau |förnamn2=Carl K. |efternamn2=Seyfert |volym=103 |sid=117 |datum=mars 1946 |doi=10.1086/144796 |bibcode=1946ApJ...103..117N |språk=engelska |hämtdatum=7 augusti 2019 }}</ref>
<ref name="FitzGerald1969">{{tidskriftsref |titel=Comparison Between Spectral-Luminosity Classes on the Mount Wilson and Morgan-Keenan Systems of Classification |tidskrift=Journal of the Royal Astronomical Society of Canada |förnamn=M. Pim |efternamn=FitzGerald |volym=63 |sid=251 |datum=oktober 1969 |bibcode=1969JRASC..63..251P |språk=engelska |hämtdatum=7 augusti 2019 }}</ref>
<ref name="Sandage1969">{{tidskriftsref |titel=New subdwarfs. II. Radial velocities, photometry, and preliminary space motions for 112 stars with large proper motion |tidskrift=Astrophysical Journal |förnamn=A. |efternamn=Sandage |volym=158 |sid=1115 |datum=december 1969 |doi=10.1086/150271 |bibcode=1969ApJ...158.1115S |språk=engelska |hämtdatum=7 augusti 2019 }}</ref>
<ref name="Norris2011">{{tidskriftsref |titel=Non-detection of the Putative Substellar Companion to HD 149382 |tidskrift=The Astrophysical Journal |förnamn1=Jackson M. |efternamn1=Norris |förnamn2=Jason T. |efternamn2=Wright |förnamn3=Richard A. |efternamn3=Wade |förnamn4=Suvrath |efternamn4=Mahadevan |förnamn5=Sara |efternamn5=Gettel |volym=743 |nummer=1 |at=88 |datum=december 2011 |doi=10.1088/0004-637X/743/1/88 |bibcode=2011ApJ...743...88N |arxiv=1110.1384 |språk=engelska |hämtdatum=7 augusti 2019 }}</ref>
</references>
=== Källor ===
* [https://web.archive.org/web/20160304055737/http://space.kursknet.ru/cosmos/english/machines/vkh1.sht Manned Astronautics - Figures & Facts]
 
[[Kategori:Stjärnor]]
Utförligare tabell: [http://www.astro.uu.se/grundutb/kursmaterial/Tabell_stjarndata.pdf Stjärndata]
[[Kategori:AstronomiAstrofysik]]
[[Kategori:Klassifikation]]
 
{{Link FA|hu}}
 
[[ro:Clasificarea stelelor#Clasificarea după spectrul stelar]]
[[ar:تصنيف نجمي]]
[[ca:Tipus espectral]]
[[cs:Spektrální klasifikace]]
[[da:Spektralklasse]]
[[de:Klassifizierung der Sterne]]
[[en:Stellar classification]]
[[eo:Klasigo de steloj]]
[[es:Clasificación estelar]]
[[fa:رده‌بندی ستارگان]]
[[fi:Spektriluokka]]
[[fr:Type spectral]]
[[ga:Aicme speictreach]]
[[gl:Clasificación estelar]]
[[he:סיווג ספקטרלי]]
[[hr:Spektralna klasa]]
[[hu:Csillagászati színképosztályozás]]
[[id:Klasifikasi bintang]]
[[it:Classificazione stellare]]
[[ja:スペクトル分類]]
[[ko:항성 분류]]
[[la:Classis spectralis]]
[[lb:Spektralklass]]
[[lt:Spektrinė klasifikacija]]
[[lv:Spektra klase]]
[[mk:Ѕвездена класификација]]
[[ml:നക്ഷത്രങ്ങളുടെ സ്‌പെക്ട്രല്‍ വര്‍ഗ്ഗീകരണം]]
[[ms:Pengelasan najam]]
[[nl:Spectraalklasse]]
[[no:Spektralklasse]]
[[pl:Typ widmowy]]
[[pt:Classificação estelar]]
[[ro:Spectru stelar]]
[[ru:Спектральный класс]]
[[simple:Stellar classification]]
[[sk:Spektrálna klasifikácia]]
[[sl:Spektralna razvrstitev zvezd]]
[[sr:Харвардска спектрална класификација]]
[[th:การจัดประเภทดาวฤกษ์]]
[[tr:Yıldız sınıflandırma]]
[[vi:Phân loại sao]]
[[zh:恒星光谱]]