Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VolkovBot (Diskussion | Bidrag)
m Tar bort en stubbmall
 
(25 mellanliggande sidversioner av 17 användare visas inte)
Rad 1:
'''Kriminalpolitik''' är ett politikområde som rör de statliga åtgärderna rörande kriminalitet. Åtgärderna utgörs i huvudsak av [[lagstiftning]], [[polis]], [[åklagarväsendet]], [[domstolar]] och inkapacitering genom [[kriminalvård]]en, att genom maktmedel styra medborgarna med hot om [[straff]] och genom tvång, men enligt [[kriminolog]]en [[Jerzy Sarnecki]] och [[sociolog]]en [[Ingrid Sahlin]] kan kriminalpolitiken ses bredare, att innefatta [[social institution|sociala, samhälleliga institutioner]] som [[barnomsorg]], [[skola]], [[socialpolitik]], [[bostadspolitik]] med mera.
{{ugglanspråk}}
'''Kriminalpolitik''', det [[statsvetenskap]]liga perspektivet på den gren av
[[straffrätt]]en, som sysselsätter sig med spörsmålen om, genom vilka medel straffändamålet bäst kan uppnås.
 
Inom [[samhällsvetenskap]]en studeras kriminalpolitiken. Liksom alla praktiskt [[politisk]]a [[vetenskap]]er förutsätter den en enhetlig uppfattning av ändamålet som given. Utgår man, såsomsom iman nutidenofta vanligen ärgör falletnumera, från att straffetsstraffet ändamålförst och främst är till för att skydda samhället mot brott ([[Brottsprevention]]), förutsätter det en någorlunda tillförlitlig kunskap, dels om brottslighetens natur och orsaker ([[kriminologi]]), dels om hur olika straff fungerar ([[penologi]]).
förutsätter den jämväl en någorlunda tillförlitlig kunskap dels om brottslighetens natur och orsaker ([[kriminologi]]), dels ock om olika bestraffningsmedels verkningssätt ([[penologi]]).
 
I det förra avseendet är våra kunskaper, särskilt med den moderna [[psykiatri]]ns och [[Kriminalstatistik|kriminalstatistikens]] hjälp, numera betydligt större. I det senare avseendet befinner man sig fortfarande i stort sett ännu på ett experimentstadium. Kriminalpolitikens vetenskapliga betydelse består inte enbart av att den utgör grundvalen för lagstiftningsarbetet på straffrättens område, utan även på det sättet att den lär oss bättre förstå de gällande rättsreglerna genom att anlägga ändamålssynpunkter på dem.
I förra avseendet är våra kunskaper särskilt med den moderna [[psykiatri]]ns
och [[Statistik|kriminalstatistikens]] hjälp numera väsentligt vidgade; i det senare avseendet befinner man sig alltjämt i stort sedt ännu på experimenterandets
stadium. Kriminalpolitikens vetenskapliga betydelse består icke blott däri, att den utgör grundvalen för lagstiftningsarbetet på straffrättens område, utan även däri, att den lär oss bättre förstå den gällande rättens regler genom att på dem
anlägga ändamålssynpunkter.
[[Kategori:Kriminologi]]
{{ugglan}}
 
==Se även==
[[de:Kriminalpolitik]]
* [[Brottsprevention]]
[[en:Crime prevention]]
* [[ja:防犯Socialpolitik]]
* [[Rättspsykiatri]]
[[nl:Misdaadpreventie]]
* [[Politisk psykiatri]]
[[ru:Предупреждение преступности]]
 
== Referenser ==
;Källor
* {{bokref
| efternamn = Sahlin
| förnamn = Ingrid
| författarlänk = Ingrid Sahlin
| titel = [[Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen]]
| url =
| år = 2000
| upplaga =
| utgivare = Arkiv
| utgivningsort = Lund
| språk = svenska
| sid = 178
| isbn = 91-7924-132-8
| libris = 7674931
}}
* {{bokref
| efternamn = Sarnecki
| förnamn = Jerzy
| författarlänk = Jerzy Sarnecki
| titel = [[Introduktion till kriminologi]]
| url = http://libris.kb.se/bib/11459715
| år = 2009
| upplaga = andra
| utgivare = [[Studentlitteratur]]
| utgivningsort = Lund
| språk = svenska
| sid = 609
| isbn = 978-91-44-04858-1
| libris = 11459715
}}
 
 
[[Kategori:Kriminologi]]
[[deKategori:Kriminalpolitik| ]]