Snögam: Skillnad mellan sidversioner

| range_map = GypsHimalayensisMap.svg

| familia_sv = [[Hökartade rovfåglarHökar]]

| taxon_authority = [[Hume (auktor)|Hume]], 1869

'''Snögam'''<ref name="SOF">[[Sveriges ornitologiska förening]] (2018) [http://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/ Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter], läst 2018-09-30</ref> (''Gyps himalayensis'') är en bergslevande [[Asien|asiatisk]] [[fågel]] i familjen [[hökartade rovfåglarhökar]] inom ordningen [[hökfåglar]].<ref name = "CC">Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 [http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download], läst 2016-02-11</ref>

Snögamen är en mycket stor gam,<ref name="Brown">''Eagles, Hawks and Falcons of the World'' by Leslie Brown & Dean Amadon. The Wellfleet Press (1986), {{ISBN|978-1555214722}}.</ref> troligen den största och tyngsta i [[Himalaya]] och störst i släktet ''[[Gyps]]'' med en kroppslängd på 103-110103–110 cm, vingbredden 260-290260–290 cm och vikten åtta till 12tolv kg.<ref name=hbw/> Den liknar [[gåsgam]]en, men är större, med kraftigare kropp och något längre stjärt.<ref name=Indian/> En bra karaktär är att vingtäckare och kropp är blekt beigefärgade och kontrasterar tydligt med mörka vingpennor och stjärt.<ref name=pcr>{{cite book |author1=Rasmussen, P. C. |author2=Anderton, J. C. |year=2005 |title=Birds of South Asia, The Ripley Guide |volume=2 |publisher=Smithsonian Institution and Lynx Edicions |place=Washington DC and Barcelona |pages=90–91}}</ref><ref>{{cite journal |author=Alström, P. |year=1997 |title=Field identification of Asian ''Gyps'' vultures |journal=OBC Bull |volume=25 |pages=32–49}}</ref> Vidare är kroppsfjädrarna endast blekt streckade.<ref name="Brown"/><ref name=fbi2>{{cite book |title=The Fauna of British India: Birds |volume=5 |edition=2nd |year=1928 |author=Baker, E. C. S. |publisher=[[Taylor and Francis]] |pages=13–15 |url=https://archive.org/stream/BakerFbiBirds5/BakerFBI5#page/n31/mode/1up}}</ref><ref name=fbi1>{{cite book |year=1895 |title=The Fauna of British India: Birds |volume=3 |publisher=Taylor and Francis |place=[[London]] |author=Blanford, WT |url=https://archive.org/stream/birdsindia03oaterich#page/321/mode/1up}}</ref>

Snögamen ses ofta sitta på klippspetsar, där favoritsittplatser avslöjas med vita märken från avföring. Flockar följer betesdjur på jakt efter döda djur. Den äter uteslutande as, ibland även ruttet kött, och undviker inälvorna som de lämnar till andra gamar.<ref name="Brown"/> På tibetanska högplatån består födan till 64% av död domesticerad [[jak]].<ref name=tibet/> Där andra gamar förekommer är den vanligen dominant, men underordnad [[varg]], [[snöleopard]] och [[grågam]].<ref name="Brown"/> Snögam har även setts äta tallbarr (''Pinus roxburghii''), ett beteende som än så länge inte fått sin förklaring..<ref>{{cite journal |journal=Indian Birds |volume=2 |issue=6 |year=2006 |title=Himalayan Griffon Gyps himalayensis feeding on chir pine ''Pinus roxburghii'' needles |author1=Atkore, V. M. |author2=Sabyasachi Dasgupta |url=httphttps://www.indianbirdsresearchgate.innet/pdfsprofile/GreyVidyadhar_Atkore/publication/237302481_Himalayan_Griffon_Gyps_himalayensis_feeding_on_chir_pine_Pinus_roxburghii_needles/links/55484e450cf26a7bf4dabcb8/Himalayan-Griffon-Gyps-himalayensis-feeding-on-chir-pine-Pinus-roxburghii-headed%20Lapwings%20Vanellus%20cinereusneedles.pdf}}{{dead link |date=November 2017 |bot=InternetArchiveBot |fix-attempted=yes}}</ref>

Snögamen förekommer i bergstrakter mellan 12001&nbsp;200 och 55005&nbsp;500 meters höjd,<ref name="IUCN"/>, i [[Himalaya]] från norra [[Pakistan]] och norra [[Indien]]  genom södra [[Tibet]]  och [[Nepal]] till [[Bhutan]] och centrala [[Kina]], men även nordost genom [[Pamir]]  till [[Tien ShanTianshan]]  och möjligen [[Tarbagataj]] och [[Altaj]].<ref name=hbw>Clark, W.S., Boesman, P., Kirwan, G.M., Marks, J.S. & Sharpe, C.J. (2018). Himalayan Griffon (Gyps himalayensis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/52999 11 oktober 2018).</ref> Ungfåglar sprider sig även söderut till slätterna i norra Indien, i Rajastan och Assam.<ref>Rasmussen, P.C. & Anderton, J.C. (2012) Birds of South Asia. The Ripley Guide. Vols. 1–2. 2nd edition. National Museum of Natural History, Smithsonian Institution, Michigan State University & Lynx Edicions, Washington, D.C., Michigan & Barcelona</ref> Den har även noterats i [[Thailand]], [[BurmaMyanmar]], [[Kambodja]]  och [[Singapore]] och 13-16 oktober 2012 i [[Förenade Arabemiraten]].<ref name="IUCN"/><ref name=Mitchell>{{bokref| efternamn = Mitchell| förnamn = Dominic| medförfattare = | titel = Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist | upplaga = | år = 2017| utgivare = Lynx Edicions | utgivningsort = Barcelona| isbn = 978-84-941892-9-6 | sid = 72}}</ref> Den behandlas som [[monotypisk]], det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Artens häckningssäsong inleds i januari. Boet placeras på en otillgänglig klippavsats, i nordöstra Indien mellan 12151&nbsp;215 och 18201&nbsp;820 meters höjd, i Tibet så högt som 42454&nbsp;245 meter.<ref name="Brown"/> Flera par kan häcka på samma avsats, genomsnittligen fem till sju par i varje koloni.<ref name="Brown"/> Boet är relativt litet för en så stor fågel och blir även om den byggs på under återanvändning inte lika massivt som andra stora rovfåglar.<ref name="Brown"/> På tibetanska högplatån har den setts häcka nära [[lammgam]], vilket är noterbart eftersom den ofta annars är mycket aggressiv mot andra gamarter.<ref>{{citation |author1=Katzner, T. E. |author2=Lai, C. H. |author3=Gardiner, J. D. |author4=Foggin, J. M. |author5=Pearson, D. |author6=Smith, A. T. |year=2004 |title=Adjacent nesting by Lammergeier Gypaetus barbatus and Himalayan griffon Gyps himalayensis on the Tibetan Plateau, China |work=Forktail |volume=20 |pages=94–96}}</ref>

Snögamen lägger ett enda vitt rödfläckigt ägg,<ref name=hbk>{{cite book |author1=Ali, S. |author2=Ripley, S. D. |year=1978 |edition=2nd |title=Handbook of the birds of India and Pakistan |volume=1 |publisher=Oxford University Press |place=[[New Delhi]] |pages=302–304}}</ref> i norra Indien mellan 25 december och 7 mars.<ref name="Brown"/> I fångenskap har ruvningstiden noterats till 54-58 dagar. Ungfåglarna stannar med föräldrarna i sex eller sju månader.<ref>{{cite journal |author=Schlee, M. A. |year=1989 |title=Breeding the Himalayan griffon Gyps himalayensis at the Paris Menagerie |journal=International Zoo Yearbook |volume=28 |pages=234–240 |doi=10.1111/j.1748-1090.1989.tb03288.x}}</ref>

Snögamen är utsatt för den giftiga veterinärmedicinen [[diklofenak]] som fått flera andra tidigare vanliga ''[[Gyps]]''-gamar att minska kraftigt i antal, så pass att de nu behandlas som akut hotade.<ref>{{Cite journal |author1=Das, D. |author2=Cuthbert, R. J. |author3=Jakati, R. D. |author4=Prakash, V. |title=Diclofenac Is Toxic to the Himalayan Vulture Gyps Himalayensis |journal=Bird Conservation International |volume=21 |issue=1 |pages=72–75 |year=2011 |doi=10.1017/S0959270910000171}}</ref> Än så länge har dock inte snögamen påverkats i samma utsträckning och beståndet är stabilt,<ref name="IUCN"/><ref name=tibet>{{cite journal |journal=AMBIO: A Journal of the Human Environment |volume=38 |issue=3 |pages=166–173 |year=2009 |doi=10.1579/0044-7447-38.3.166 |title=Status, Ecology, and Conservation of the Himalayan Griffon Gyps himalayensis (Aves, Accipitridae) in the Tibetan Plateau |author=Lu, Xin |author2=Dianhua Ke |author3=Xianhai Zeng |author4=Guohong Gong |author5=Ren Ci |last-author-amp=yes}}</ref> även om antalet häckande fåglar har minskat i delar av utbredningsområdet i Nepal.<ref>Joshi, M. K., Chalise, M. K., Chaudhary, A. and Katuwal, H. B. 2015. Himalayan Vultures in Khodpe, far-west Nepal: Is there any threat? Journal of Threatened Taxa 7(14): 8128-8133.</ref> Internationella naturvårdsunionen [[IUCN]] bedömer att det finns en risk att arten kommer minska i antal i framtiden och kategoriserar den som [[nära hotad]].<ref name="IUCN"/> Världspopulationen uppskattas preliminärt till mellan 66.&nbsp;000 och 334.&nbsp;000 individer.<ref name="IUCN"/>

* {{commonscat|Gyps himalayensis|snögam}}

* {{wikispecies|Gyps himalayensis|''Gyps himalayensis''}}