Jülich: Skillnad mellan sidversioner

| delstatförbundsland = [[Nordrhein-Westfalen]]

'''Jülich''', [[latin]] ''Juliacum'', är en [[Stad (Tyskland)|stad]]] i distriktet [[Kreis Düren|Düren]] i den [[tyskland|tyska]] delstaten [[Nordrhein-Westfalen]]. Staden är också känd under äldre stavningar som exempelvis Guelich och [[Gülich]]. Jülich har cirka {{formatnum:{{Decimaler|{{#invoke:Wikidata2|formatStatements|property=P1082|withoutunit=ja|noformatera=ja|sortbytime=chronological|enbarten=ja|noref=ja}}|-3}}}}<!--för att följa befolkning i infoboxen--> invånare, på en yta av {{formatnum:{{Decimaler|{{#invoke:Wikidata2|formatStatements|property=P2046|withoutunit=ja|convertunit=Q712226|noformatera=ja|sortbytime=chronological|enbarten=ja|noref=ja}}|0}}}}<!--för att följa ytan i infoboxen--> kvadratkilometer, och ingår i [[storstadsområde]]t [[Rheinschiene]].<ref name="BBR Großstadtregionen"> [http://www.bbr.bund.de/cln_005/nn_103086/DE/Raumbeobachtung/Werkzeuge/Raumabgrenzungen/StadtregionalePendlerEB/stadtregionen.html Bundesamt für Bauwesen und Raumordnung, Deutschland; Großstadtregionen ('''på tyska''')] {{Wayback|url=http://www.bbr.bund.de/cln_005/nn_103086/DE/Raumbeobachtung/Werkzeuge/Raumabgrenzungen/StadtregionalePendlerEB/stadtregionen.html |date=20070819141133 }} </ref>

Staden grundades cirka [[300 f.Kr.]] som [[garnisonsstad]] vid ett vadställe över floden [[Rur]] på vägen mellan [[Aachen]] och [[Köln]]. Borgen i staden byggdes på [[1500-talet (sekel)|1500-talet]] av hertigen [[Vilhelm V av Kleve|Vilhelm V]] (den rike) av Jülich. Den nya borgen ersatte som försvarsanläggning den tidigare borgen Hambach känd från [[1000-talet (sekel)|1000-talet]] belägen i stadens utkant i byn med namnet [[Hambach, Niederzier|Hambach]].

Hertigdömet Jülich, samtida stavning [[hertigdöme]]t Gülich och innan [[1440-talet]] grevskapet Gülich, omfattade de centrala delarna av dagens [[Nordrhein-Westfalen]], mellan hertigdömet Aachen och [[ärkebiskopssäte]]t Köln. Inom hertigdömet Jülich var [[Düsseldorf]] den största staden och tjänstgjorde i senare tid som inofficiell [[huvudstad]].

Den första greven föddes 1002 i det dåvarande grevskapet. Fursten av Jülich erhöll på 1440-talet värdighet som hertig. Hertigdömet omfattade som störst cirka 2/3 av nuvarande Nordrhein-Westfalen under fursteparet [[Johan III av Kleve]] och [[Maria av Jülich]]. Deras äktenskap innebar en sammanslagning av smårikena [[Hertigdömet Berg|Jülich-Berg]] och [[Hertigdömet Kleve|Kleve]]-[[Mark (grevskap)|Mark]]. Till riket räknades också ärkebiskopsdömet Köln. De hade den världsliga makten i Köln, samtidigt som biskopen hade den andliga makten och inkomsterna av staden. Köln hade tilldelats hertig [[Johan II av Kleve]] kring 1410, som ett erkännande av [[påve|påven]]n för att hertigen stött påven i [[Rom]], i dennes kamp mot påven i [[Avignon]]. Hertig Johan II hade efter detta tillnamnet "Småpåven" (''der Kleinpapst'). Därav uttrycket "småpåvar".

Hertig Vilhelm V, son till Johan av Kleve och Maria av Jülich, och dennes son Johan, som Vilhelm hade i äktenskapet med Maria av [[Österrike]], residerade som ensamma furstar i det sammanslagna riket. Deras vapensköld ingår än idag som en del av Nordrhein-Westfalens delstatsvapen. Johan av Jülich dog barnlös [[1609]]. Hertig Vilhelm V och hans gemål Maria ligger begravda i katedralen i Düsseldorf.

Riket delades upp mellan [[Brandenburg]] och [[Pfalz-Neuburg]] efter det [[jülichska tronföljdskriget]] som rasade [[1609]] till [[1614]], av många betecknat som inledningen till det [[trettioåriga kriget]]. Hertigdömet Jülich tillföll därmed Pfalz. Övriga delar tillföll [[Brandenburg]]. Titeln hertig av Jülich, Kleve och Berg tillföll även hertig Vilhelms dotterson [[Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken|Johan Kasimir]]. Han var i sin tur den svenske kungen Karl X Gustavs far. Av den anledningen innehade de svenska kungarna [[Karl X Gustav]], [[Karl XI]] och [[Karl XII]] denna titel.

Rakt genom Jülich gick skiljelinjen mellan [[protestantism]]en och [[katolicism]]en. Som kuriosa kan berättas att Vilhelm V uppfostrade sina söner till katoliker och sina döttrar till protestanter. Han ville själv konvertera till protestantismen, men hade förlorat i ett krig mellan [[1541]] och [[1543]] till den tyske kejsaren Karl V och i fredsfördraget lovat att förbli katolik. Vilhelm V hade dessförinnan skrivit vänskapsfördrag med den svenske kungen [[Gustav Vasa]] och den skotske kungen [[Jakob V av Skottland|Jakob V]]. Han ville troligtvis att döttrarna skulle gifta sig med mäktiga protestantiska furstar, vilket också hans äldsta erkända dotter Maria gjorde. Hon gifte sig med hertigen[[Albrekt Fredrik av Preussen]] och betecknas som stammodern till det [[KurfurstendömetPreussens Sachsenkungar|Sachsenpreussiska kungahuset]].<ref>{{ifrågasattwebbref uppgift|Hertigdömet Preussenurl enligt= Vilhelmhttp://fmg.ac/Projects/MedLands/BALTIC%20STATES.htm V| avtitel Kleve?|datum=2019-11}} ochBaltic betecknasStates som| stammodernutgivare till= detFoundation for Medieval Genealogy [[Preussen|preussiska]] kungahuset.hämtdatum = 23 april 2021}}</ref>