Europa: Skillnad mellan sidversioner

| align="center" colspan="2" style="background:#f9f9f9;" | [[Fil:Europe polarcountries stereographic Caucasus Urals boundarymap.svgpng|280px|Europas geografiska gränslandsgränser.]]

| {{flaggbild2|Azerbajdzjan}} <br> {{flaggbild2|Danmark}} <br> {{flaggbild2|Frankrike}} <br> {{flaggbild2|Kazakstan}} <br> {{flaggbild2|Nederländerna}}

| {{flaggbild2|Portugal}} <br> {{flaggbild2|Ryssland}} <br> {{flaggbild2|Spanien}} <br> {{flaggbild2|Turkiet}}

'''Europa''' (från [[grekiska]]ns: ''Ευρώπη)'' är [[jorden]]s näst minsta [[Världsdelar och kontinenter|världsdel]] till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den [[indoeuropeiska språk]]familjen. Europa är världens näst mest tätbefolkade världsdel och har den näst högsta produktiviteten per person. Världsdelen Europa utgör den västligaste delen av kontinenten [[Eurasien]], och avgränsas av [[Atlanten]] i väster (gränsen mot [[Nordamerika]] går genom [[Danmarksundet]] mellan [[Island]] och det danska autonoma landet [[Grönland]]), [[Medelhavet]] i söder och [[Norra ishavet]] i norr, medan gränsen mot [[Asien]] i öster går längs [[Uralbergen]], [[Uralfloden]], [[Kaspiska havet]], [[Kaukasus]] vattendelare och [[Svarta havet]] (som är ett innanhav av [[Medelhavet]]).

De första [[Människa|moderna människorna]] kom till Europa för cirka 40&nbsp;000 år sedan.<ref>{{Webbref|titel=Humans migrated from Europe to the Levant 40,000 years ago: Discovery of teeth in Manot Cave sheds light on a population known for its cultural contributions|url=https://www.sciencedaily.com/releases/2019/11/191105113459.htm|verk=ScienceDaily|hämtdatum=2022-04-28|språk=en|författare=American Friends of Tel Aviv University|datum=2019-11-05}}</ref> Under [[Weichsel (geologi)|istiden]] var de nordligaste delarna obeboeliga och befolkningen levde i [[Refugium|refugier]] i [[Sydeuropa|södra]] och [[sydöstra Europa]], efter istiden expanderade de europeiska stammarna [[Nordeuropa|norrut]]. Under [[Neolitikum|yngre stenåldern]] och [[bronsåldern]] skedde stora kulturella och ekonomiska omvandlingar, oftast med centrum kring [[Medelhavet]]. Under [[Romerska riket|Romarrikets]] storhetstid under de första seklerna [[Efter Kristus|e.Kr.]] växte den nya religionen [[kristendom]]en snabbt. Under [[renässansen]] grundlades den dynamik som gav upphov till den europeiska [[Upplysningstiden|upplysningen]], den [[industriella revolutionen]] och [[vetenskap]]ens framväxt.<ref>{{Webbref|titel=Renaissance|url=https://www.history.com/topics/renaissance/renaissance|verk=History,com|hämtdatum=2022-06-16|språk=en}}</ref> Under andra hälften av det andra millenniet e.Kr. skedde snabb befolkningstillväxt och miljontals européer utvandrade till andra världsdelar. Främst [[Frankrike]], [[Storbritannien]], [[Portugal]], [[Nederländerna]] och [[Spanien]], men även flera andra länder, skaffade sig [[koloni]]er och utländska besittningar och spred europeisk kultur globalt.<ref>{{Webbref|titel=Europa - Historia|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/europa#historia|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-06-16}}</ref>

* Samtliga stater i Europa, förutom Ryssland, Belarus och Vatikanstaten, är medlemmar i [[Europarådet]].

* {{flaggbild2|Island}} (huvudstad: [[ReykjavikReykjavík]])

* {{flaggbild2|Moldavien}} (huvudstad: [[ChişinăuChișinău]])

{{Kartposition markör|Europa2|plats={{flaggbild|Island}} [[ReykjavikReykjavík]]|lat=64.133333|long=-21.933333|platstextbredd=16}}

{{Kartposition markör|Europa2|plats={{flaggbild|Moldavien}} [[ChişinăuChișinău]]|lat=47|long=28.85|platstextbredd=16}}

Europa har en lång historia som världens rikaste och mest produktiva världsdel. Vid tiden för Kristi födelse beräknas [[Västeuropa]]s produktivitet per capita varit cirka 30 procent högre an världens genomsnitt. År 1500 hade denna fördel stigit till 40 procent.<ref name="Madisson">Madisson, Angus (2009). [http://www.ggdc.net/maddison/Historical_Statistics/horizontal-file_09-2008.xls Statistics on World Population, GDP and Per Capita GDP, 1-2006 AD] {{Wayback|url=http://www.ggdc.net/maddison/Historical_Statistics/horizontal-file_09-2008.xls |date=20201205205145 }}.</ref> Efter vetenskapens utveckling och den industriella revolutionen i Europa tilltog försprånget snabbt, år 1700 producerade en genomsnittlig europé nära 70 procent mer än världens genomsnittsinvånare, och 1850 var övertaget hela 150 procent. Kring år 1900 hade Västeuropas världsledande roll som världens mest produktiva område övertagits av den tidigare europeiska kolonin USA, men Europa har fortsatt att tillhöra världens rikaste, mest produktiva och kunskapsproducerande regioner.<ref name="Madisson" />

[[Fil:3c11094uThe Beatles arrive at JFK Airport.jpg|höger|miniatyr|Popbandet [[The Beatles]] 1964.]]

Vid sidan av ledande dagstidningarna finns ett antal veckoutgivna [[Tidskrift|nyhetsmagasin]] och söndagstidningar som är inflytelserika och har internationell spridning: ''[[The Observer]]'', ''[[The Sunday Times]]'', ''[[The Economist]]'' och ''[[The Spectator (1828)|The Spectator]]'' från Storbritannien; ''[[Der Spiegel]]'' och ''[[Die Zeit]]'' från Tyskland och ''[[L'Obs|Le Nouvel Observateur]]'' och ''[[L'Express]]'' från Frankrike. Mycket [[utrikeskorrespondent|utrikes material]] i dagspressen är inte [[redaktion]]ellt utan köps från internationella [[nyhetsbyrå]]er. De största är [[Reuters]], [[London]]; [[Deutsche Presse-Agentur|dpa]] (Deutsche Presse-Agentur), [[Hamburg]]; [[Agence France-Presse|AFP]] (L'Agence France-Presse), [[Paris]] och [[Itar-Tass|ITAR-TASS]] och [[Interfax]], [[Moskva]]. [[Inter Press Service]] (IPS) med huvudkontor i [[Rom]] och [[Buenos Aires]] förmedlar nyheter på över tio [[språk]].

* {{Commons|Atlas of Europe}}

* {{Wiktionary|Europa}}