Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Kitayama (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(19 mellanliggande sidversioner av 16 användare visas inte)
Rad 1:
:''För den ortopediska behandlingsmetoden, se [[Gips (ortopedi)]] samma den kobe.peshraw''
:
{{Kemibox
| Vardagligt namn =
| Bild = Gypse Etampes.jpg
| Bildtext = Gipskristaller
| Bildbredd = 270px270
| Bild2 =
| Bild2text =
| Systematiskt namn = Kalciumsulfat
| Övriga namn = Gips
| Kemisk formel = [[Kalcium|Ca]][[Sulfat|SO<sub>4</sub>]]•2H<sub>2</sub>O
| Utseende = Vitt pulver, aggregat eller kristaller
| CAS-nummer = 7778-18-9
| SMILES = [O-]S(=O)(=O)[O-].[Ca+2]
| Molmassa = 172,17 (136,14 som kristallvattenfri)
| Densitet = 2,96
| Löslighet = 02,0211
| LöslighetTemp = 20
| Smältpunkt = 1460
| Smältextra =
| Kokpunkt =
| Kokextra =
| Huvudfara =
| NFPA704 =
| LD50 = |
|}}
 
'''Gips''' äreller ett''kalciumsulfathydrat'' vanligtär namn påett [[mineral]]et, ''kalciumsulfathydrat'',kemiskt ett [[hydrat]] av [[anhydrit]], eller (kalciumsulfat). Den kemiska formeln skrivs: [[kalcium|Ca]][[svavel|S]][[syre|O]]<sub>4</sub>•2[[vatten|H<sub>2</sub>O]]. Gips är bland annat en viktig industriråvara. Dess mest framträdande egenskap är att när man blandar halvhydratet CaSO<sub>4</sub>•1/2H<sub>2</sub>O (bränd gips) med vatten i lämpliga proportioner, stelnar blandningen genom att [[kristallvatten]] tas upp. Hårdheten enligt [[Mohs hårdhetsskala]] är 2.
 
Gips är ett relativt vanligt mineral. Brytvärda tillgångar finns bland annat i [[Italien]], [[Tyskland]], [[Storbritannien]], Frankrike, [[Irland]], [[USA]] och [[Kanada]]. Gips fås också som en biprodukt till flera industriella processer, till exempel svavelrening med [[skrubber|skrubbrar]] i [[fossila bränslen|fossileldade]] [[värmekraftverk]].
 
En speciell sorts transparent form av gips kallas [[selenit]].
 
Närmaste gipsfyndighet finns i Lettland, varifrån gips importerats för bland annat cementindustrins behov.
 
== Användning ==
Gips används bland annat som [[byggmaterial]] och till [[bandage]]. I form av [[gipsskiva|gipsskivor]] används gips för beklädnad av [[vägg]]ar, [[innertak]] och under[[golv]] i moderna [[hus]]. Gips används även som [[livsmedelstillsats]] och betecknas med [[E-nummer]] E 516. Gips är även ett bra material för att göra avgjutningar och/eller gjutformar med.
 
Gipsning utförs vid bland annat [[benbrott]], en metod för att fixera benen under läkningsprocessen.
 
Gips har ocksåbefunnits bland annat funnit användninganvändbart som vitt pigment, [[Colour Index|C.I.]] Pigment White 25 (C.I. 77231), i [[målarfärg]], som ingrediens i [[gesso]] för grundmålning och i papper både för färg och tryckkvalitet.<ref>[http://cameo.mfa.org/wiki/Gypsum Gypsum] Museum of Fine Arts Boston. Läst 7 april 2016.</ref><ref name="artiscreation">[http://artiscreation.com/white.html#PW25 The Color of Art Pigment Database: Pigment White] ''artiscreation.com'', David Myers. Läst 7 april 2016.</ref><ref>Herbert Holik (red.) [https://books.google.se/books?id=UIx2d3f6Th4C&pg=SA4-PA100&lpg=SA4-PA100&dq=gypsum+pigment Handbook of Paper and Board] Wiley-VCH, 2013. Läst 7 april 2016.</ref>
 
[[Alabaster]] är en finkornig varietet av gips som används till prydnadsföremål.<ref>Walter Schumann 2002, Ädelstenar och prydnadsstenar, {{ISBN|978-91-631-9069-8}} sid 248</ref>
 
== Nordisk historia om gipstillgång ==
Att nordiska länderna saknade brytvärda tillgångar av gipssten bidrog till att den på kontinenten förhärskande tekniken med gipsbaserad [[puts]] blev dyr eftersom man måste importera. Istället blev [[kalk]] det vanligaste bindemedlet för puts i dessa länder.
 
När Carl von Linné på sin Skånska resa fick höra rykten att man stött på gipsfyndigheter i samband med kalkstensbrytningen i Limhamn vid Malmö, så var det ett så uppseendeväckande budskap för Sverige, att han ändrade sina resplaner och sände efter kunninga bergsmän för att undersöka ryktena, som dock visade sig sakna grund.
Rad 54 ⟶ 51:
 
== Externa länkar ==
*[http://samla.raakulturarvsdata.se/xmlui/bitstream/handle/raa/3310dokumentation/Varia%202013_35.pdf?d58730a0-6e11-40ec-874e-d5711b593e36 Riksantikvarieämbetets materialguide om gips] pdf sida 150
* {{commons|Gypsum}}
 
{{Colour Index|state=collapsed}}