Koppar: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning Märken: Kontrollera redigeringen Mobilredigering Redigering via mobilsajten |
Ingen redigeringssammanfattning Märken: Mobilredigering Redigering via mobilsajten Avancerad mobilredigering |
||
| (47 mellanliggande sidversioner av 29 användare visas inte) | |||
Rad 2:
{{fler källor|datum=2012-04}}
{{Grundämne
|namn
|atomnummer = 29
|tecken = Cu
Rad 12:
|bildtext =
|emissionsspektrum = Copper spectrum visible.png
|ämnesklass = övergångsmetall
|aggregationstillstånd = [[Fast form|Fast]]
|densitet =
|hårdhet = 3,0
|utseende = Rödaktig metallisk
Rad 29 ⟶ 28:
|tillstånd = fast
|magnetiska-egenskaper = Ej magnetisk
|smältpunkt =
|kokpunkt =
|molvolym = 7,11
|molpotens = -6
Rad 36 ⟶ 35:
|smältvärme = 13,05
|ångtryck = 0,0505 Pa vid 1358 K
|ljudhastighet =
|elektronegativitet = 1,9
|värmekapacitet = 380
Rad 42 ⟶ 41:
|värmeledning = 401
|joniseringspot-1 = 745,5
|joniseringspot-2 =
|joniseringspot-3 =
|joniseringspot-4 =
|isotoper =
{{Grundämne/Isotop
Rad 86 ⟶ 85:
|övriga_faror =
}}
'''Koppar''' ([[latin]]skt namn, ''
== Historia ==▼
▲'''Koppar''' ([[latin]]skt namn, ''Cuprum'') är ett rödaktigt, halvädelt [[metall]]iskt [[grundämne]], tillhörande [[myntmetaller]]na. Det latinska namnet ''cuprum'' betyder egentligen "metallen från Cypern". [[Cypern]] har nämligen alltid varit rikt på koppar.
Koppar kan likt ädelmetallerna, dit den ibland räknas, ibland förekomma metalliskt i naturen och är den första metallen som mänskligheten lärde sig att bearbeta. Koppar har länge varit eftertraktad och använd som [[betalningsmedel]] likt silver och guld och man har funnit mekaniskt framställda smycken från 9500 f.Kr. Spår av tidig kopparhantering från 6000-talet f.Kr. har hittats på [[yngre stenåldern|neolitiska]] boplatser i både [[Iran]] och [[Turkiet]], och 1000 år senare importerades koppar till södra [[Mesopotamien]].<ref>[http://www.ne.se/koppar/historik/kopparhantering-i-äldsta-tid "koppar – Kopparhantering i äldsta tid".] {{Wayback|url=http://www.ne.se/koppar/historik/kopparhantering-i-%C3%A4ldsta-tid |date=20140911195319 }} NE.se. Läst 29 juli 2013.</ref> Bruket av koppar ledde till en ny [[teknologi]]sk utveckling, [[kopparåldern]] och i Norden [[bronsåldern]]. Från omkring 4000 f.Kr. finns fynd som visar att [[indian]]er i [[Nordamerika]] använde koppar till pilspetsar och i [[Sydamerika]] utvecklades koppar[[metallurgi]] under
▲==Historia==
▲Koppar kan likt ädelmetallerna ibland förekomma metalliskt i naturen och är den första metallen som mänskligheten lärde sig att bearbeta. Koppar har länge varit eftertraktad och använd som [[betalningsmedel]] likt silver och guld och man har funnit mekaniskt framställda smycken från 9500 f.Kr. Spår av tidig kopparhantering från 6000-talet f.Kr. har hittats på [[yngre stenåldern|neolitiska]] boplatser i både Iran och Turkiet, och 1000 år senare importerades koppar till södra [[Mesopotamien]].<ref>[http://www.ne.se/koppar/historik/kopparhantering-i-äldsta-tid "koppar – Kopparhantering i äldsta tid".] NE.se. Läst 29 juli 2013.</ref> Bruket av koppar ledde till en ny [[teknologi]]sk utveckling, [[kopparåldern]] och i Norden [[bronsåldern]]. Från omkring 4000 f.Kr. finns fynd som visar att [[indian]]er i [[Nordamerika]] använde koppar till pilspetsar och i [[Sydamerika]] utvecklades koppar[[metallurgi]] under 1000-500 f.Kr. exempelvis i [[Moche]]kulturen. Koppar har haft en stor betydelse för den svenska historien och inom svensk kultur. I mitten av 1600-talet var [[Falu koppargruva|koppargruvan i Falun]] den största i Europa och hela Sveriges ekonomi hölls uppe tack vare en lönsam årlig [[gruvdrift|malmbrytning]] på cirka 3 000 ton, och [[Falu rödfärg]] var en mycket viktig biprodukt. Koppar var landets viktigaste [[export]]vara. Kopparplåt från Falun täckte taken på Europas slott och [[katedral]]er och koppar från Falun användes i [[kopparmynt|myn]]t ända nere i [[Spanien]] under hela [[1600-talet]], likväl som svenska [[daler kopparmynt|Daler]] och man använde koppar[[myntfot]].
== Framställning av koppar ==
Koppar finns i [[jordskorpan]], bundet i [[malm]]erna. Det bryts därför vanligen i [[dagbrott]] som till exempel [[Chuquicamata]] i [[Chile]], [[Bingham Canyon Mine]] i Utah, [[USA]] och [[El Chino Mine]] i [[New Mexico]], USA.
Enligt [[United States Geological Survey]] var 2011 Chile den största producenten av koppar med 5,4 miljoner ton, 33 % av världens totala produktion på 16,1 miljoner ton, följt av [[Peru]], [[Kina]], och USA. Chile har brytbara kopparfyndigheter på 190 miljoner ton.
Vanligaste är [[Sulfidmineral|sulfidiska malmer]], främst [[kopparkis]]. De kopparkishaltiga malmerna innehåller dock vanligen ganska mycket [[svavelkis]], vilket länge gjorde många malmfyndigeter oanvändbara då man hade svårigheter att avlägsna svavlet ut kopparmalmen.<ref name="ReferenceB">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1933 |titel=[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 15 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=
Idag [[Anrikning|anrikas]] malmerna genom att krossas och
Därefter rostas malmen för att minska [[svavel]]halten genom oxidation. Den smälts därefter i en [[ljusbågsugn]] tillsammans med en slaggbildare, exempelvis sand. Smältan består nu av [[slagg]] och skärsten, en blandning av [[kopparsulfid]] och [[järnsulfid]] med en halt på omkring 40 % koppar.<ref name="ReferenceA"/>
Genom kopparbessemermetoden, utvecklad under påverkan från [[Bessemermetoden]] inblåses nu syre i smältan, varvid syret oxiderar järnsulfiden till järnoxid.<ref name="ReferenceB"/> Efter den första blåsningen får man så kallad vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen, varefter man får ut blisterkoppar eller råkoppar, som innehåller
Den raffineras på [[elektrolyt]]isk väg till rena koppar[[katod]]er. Resultatet är koppar som nästan är 100 % ren. Samtidigt utvinns biprodukterna som till exempel [[guld]] och [[silver]]. I Skandinavien importeras och smälts kopparkoncentrat, som består av ca
Koppar är 100 % [[återvinning]]sbar, utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Enligt nyligen framtagen data kommer 34 % av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen från återvunnet material. Se vidare [[Metallåtervinning#Koppar|kopparåtervinning]]. Handeln med kopparskrot har bidragit till att kopparstölder blivit ett samhällsproblem.
== Handel ==
Handeln med koppar är global och görs upp på en mängd [[råvarubörs|marknader]]. Det har funnits försök att skapa [[monopol]], men det har inte lyckats. Exempel på detta var ''World Copper Agreement'' 1935 och Intergovernmental Council of Countries Exporters of Copper (CIPEC) 1967. Större handelsplatser är [[
Handeln sker vanligen med A grad Koppar i enlighet med BS EN 1978:1998 (Cu-CATH-1).
Rad 115 ⟶ 113:
Koppar är rödaktig, har klar lyster, är [[smide|smidbar]], tänjbar, [[Pressning (industri)|pressbar]], en bra [[värmeledare]] och kan lämpa sig för [[gjutning]] som dock besväras av blåsor i olegerat tillstånd. Koppar är den näst bästa [[konduktivitet|ledaren]] för [[elektrisk ström]] efter [[silver]] och är det absolut vanligaste materialet för [[elkabel|elektriska kablar]] och elektroniska [[mönsterkort]]. Koppar är inte [[magnet]]iskt men används till [[elektromagnet]]er och [[transformator]]er. Koppar har god [[lödning|lödbarhet]] med [[tenn]]- eller [[silver]]baserat lod, men [[flussmedel]] behövs.
Metallen leder även värme mycket effektivt (401 [[watt]] per meter och [[
Livslängden för olika kopparprodukter varierar stort – från hundra år eller mer i byggnader, till bara några få år i elektronisk utrustning. En ständig debatt förs kring huruvida kopparkapslar är lämpliga för [[slutförvaring av radioaktivt avfall]]. Förespråkarna menar att kopparkapslar med 5 cm tjocka väggar kommer att hålla i minst
Koppar är en halvädel metall och motstår de flesta [[oxiderande]] [[syror]], även ren [[saltsyra]], men löses i [[salpetersyra]] och [[svavelsyra]].
Rad 133 ⟶ 131:
Koppar[[förgiftning]] är dock ovanlig, då kopparupptaget i tarmen är litet. Akut kopparförgiftning leder till kräkningar och diarré. Koppar lagras normalt inte i kroppen, varför symtomen är övergående om exponeringen upphör.<ref name="ReferenceA"/>
Koppar påverkar [[immunförsvaret]], och [[kopparbrist]] kan bl.a. leda till [[agranulocytos]], ett livshotande tillstånd av brist på [[vita blodkroppar]]. Det ingår som beståndsdel i [[ceruloplasmin]], samt några [[aminoxidas]]er som oxiderar [[monoamin]]er (till exempel [[dopamin]]), [[histamin]] och [[diamin]]er.<ref>{{Webbref |url=http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D08.811.682.664.249&tool=karolinska |titel=Amine Oxidase (Copper-Containing) |hämtdatum=2011-11-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120121134210/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D08.811.682.664.249&tool=karolinska |arkivdatum=2012-01-21 }}</ref>
[[Antimikrobiell behandling|Antimikrobiellt]] har koppar visat sig effektiv mot bland annat [[Escherichia coli|E. coli]], [[MRSA]], [[polio]], [[influensavirus]] och [[stafylokocker]].{{Källa behövs|datum=2011-11-04}}
Rad 146 ⟶ 144:
[[Fil:Stranded_lamp_wire.jpg|miniatyr|Elkabel med kopparledare]]
Koppar används som [[elektrisk ledare]], på elektroniska [[mönsterkort]] och till [[elektronikkomponent]]er för exempelvis [[telekommunikation]] på grund av den goda [[ledningsförmåga]]n och [[lödning|lödbarheten]]. Eltillämpningar konsumerar 60 % av all framställd koppar.
[[Fil:French_horn_front.png|miniatyr|Blåsinstrument av mässing]]
Kopparlegeringar som [[mässing]] och [[brons]]er används till exempel i rörkopplingar och [[ventil]]er, och som beslag och dekorationer. Koppar och kopparlegeringar används i marina tillämpningar, såsom [[propeller|båtpropellrar]] och [[fiskedrag]] och är vanliga i [[musikinstrument|musiksammanhang]], såsom [[piano]]- och [[gitarr]]strängar och [[bleckblåsinstrument]].
Kopparens användbarhet och beständighet har eftertraktats och den används till [[kopparmynt|mynt]] i många länder, med eller utan [[nickel]], i Sverige exempelvis i 50-öringen som användes
Kopparföreningar utgör de färgande beståndsdelarna i en rad blå och gröna [[pigment]], som [[Malakitgrönt (oorganiskt pigment)|malakit]], [[azurit]] och [[Smaragdgrön|schweinfurtergrönt]].<ref>{{Bokref|efternamn = Hansen|förnamn = Fenge|titel = Farvekemi. Uorganiske pigmenter|hämtdatum = |år = 1991|medförfattare = Jensen, Ole Ingolf|utgivare = G.E.C. Gad|utgivningsort = Köpenhamn|språk = danska|sid =
== Kopparlegeringar ==
Koppar används dels olegerad dels som basmetall i ett stort antal [[legering]]ar, i vilka man önskar uppnå vissa speciella egenskaper. Vanliga legeringsmetaller är [[zink]], [[tenn]], [[aluminium]], [[nickel]], [[beryllium]], [[kisel]], [[kadmium]] och [[krom]].
Några kända kopparlegeringar är [[mässing]], [[brons]], [[malm (legering)|malm
De vanligaste av dessa legeringar är mässing, (koppar och zink) och brons, (koppar och tenn).
Dessa namn används dock om en rad olika [[legering]]ar med koppar som basmetall och en eller flera legerande metaller, även när de ingående metallerna inte är helt kända.
== Se även ==
* [[Periodiska systemet]]
* [[Falu koppargruva]]
* [[
* [[Brons]]
* [[Mässing]]
* [[Kopparbrist]]
* [[Kopparnickel]]
* [[Legering]]
== Referenser ==
Rad 179 ⟶ 180:
== Externa länkar ==
* {{webbref |url=http://
* [http://miljobarometern.stockholm.se/sub.asp?mo=6&dm=1 Materialflödesanalys för koppar i Stockholm]
* [http://copper.org Copper Development Association]
Rad 189:
[[Kategori:Koppar| ]]
[[Kategori:Grundämnen]]
[[Kategori:Mineral]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
| |||