Koppar: Skillnad mellan sidversioner

|densitet = 89268 926

|smältpunkt = 13571 357,6 [[Kelvin|K]] (10831 083,4 [[grad Celsius|°C]]<ref name=about>{{webbref |efternamn=Helmenstine, |förnamn=Anne Marie: [|url=http://chemistry.about.com/od/elementfacts/a/copper.htm "|titel=Copper Facts".] |verk=About.com |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160429084316/http://chemistry.about.com/od/elementfacts/a/copper.htm Läst|arkivdatum=2016-04-29 |hämtdatum=27 mars 2013. {{|språk=en}}</ref>)

|kokpunkt = 28402 840 K (25672 567&nbsp;°C<ref name=about/>)

|ljudhastighet = 35703 570

|joniseringspot-2 = 19571 957,9

|joniseringspot-3 = 35553 555

|joniseringspot-4 = 55365 536

'''Koppar''' ([[latin]]skt namn, ''Cuprumcuprum'') är ett rödaktigt, halvädelt [[metall]]iskt [[grundämne]], tillhörande [[myntmetaller]]na. Det latinska namnet ''cuprum'' betyder egentligen "metallen från Cypern". [[Cypern]] har nämligen alltid varit rikt på koppar.

== Historia ==

Koppar kan likt ädelmetallerna, dit den ibland räknas, ibland förekomma metalliskt i naturen och är den första metallen som mänskligheten lärde sig att bearbeta. Koppar har länge varit eftertraktad och använd som [[betalningsmedel]] likt silver och guld och man har funnit mekaniskt framställda smycken från 9500 f.Kr. Spår av tidig kopparhantering från 6000-talet f.Kr. har hittats på [[yngre stenåldern|neolitiska]] boplatser i både [[Iran]] och [[Turkiet]], och 1000 år senare importerades koppar till södra [[Mesopotamien]].<ref>[http://www.ne.se/koppar/historik/kopparhantering-i-äldsta-tid "koppar – Kopparhantering i äldsta tid".] {{Wayback|url=http://www.ne.se/koppar/historik/kopparhantering-i-%C3%A4ldsta-tid |date=20140911195319 }} NE.se. Läst 29 juli 2013.</ref> Bruket av koppar ledde till en ny [[teknologi]]sk utveckling, [[kopparåldern]] och i Norden [[bronsåldern]]. Från omkring 4000 f.Kr. finns fynd som visar att [[indian]]er i [[Nordamerika]] använde koppar till pilspetsar och i [[Sydamerika]] utvecklades koppar[[metallurgi]] under 1000-5001000–500 f.Kr. exempelvis i [[Moche]]kulturen. Koppar har haft en stor betydelse för den svenska historien och inom svensk kultur. I mitten av 1600-talet var [[Falu koppargruva|koppargruvan i Falun]] den största i Europa och hela Sveriges ekonomi hölls uppe tack vare en lönsam årlig [[gruvdrift|malmbrytning]] på cirka 3&nbsp;000&nbsp;ton, och [[Falu rödfärg]] var en mycket viktig biprodukt. Koppar var landets viktigaste [[export]]vara. Kopparplåt från Falun täckte taken på Europas slott och [[katedral]]er och koppar från Falun användes i [[kopparmynt|myn]]t ända nere i [[Spanien]] under hela [[1600-talet]], likväl som svenska [[daler kopparmynt|Daler]] och man använde koppar[[myntfot]].

Enligt [[United States Geological Survey]] var 2011 Chile den största producenten av koppar med 5,4 miljoner ton, 33 % av världens totala produktion på 16,1 miljoner ton, följt av [[Peru]], [[Kina]], och USA. Chile har brytbara kopparfyndigheter på 190 miljoner ton.

Vanligaste är [[Sulfidmineral|sulfidiska malmer]], främst [[kopparkis]]. De kopparkishaltiga malmerna innehåller dock vanligen ganska mycket [[svavelkis]], vilket länge gjorde många malmfyndigeter oanvändbara då man hade svårigheter att avlägsna svavlet ut kopparmalmen.<ref name="ReferenceB">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1933 |titel=[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 15 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=1034-351034–35}}</ref>

Idag [[Anrikning|anrikas]] malmerna genom att krossas och malas till ett fint pulver, som sedan anrikas genom [[flotation]] till [[slig]], med en halt av omkring 20-3020–30 % koppar.<ref name="ReferenceA"/>

Därefter rostas malmen för att minska [[svavel]]halten genom oxidation. Den smälts därefter i en [[ljusbågsugn]] tillsammans med en slaggbildare, exempelvis sand. Smältan består nu av [[slagg]] och skärsten, en blandning av [[kopparsulfid]] och [[järnsulfid]] med en halt på omkring 40 % koppar.<ref name="ReferenceA"/>

Genom kopparbessemermetoden, utvecklad under påverkan från [[Bessemermetoden]] inblåses nu syre i smältan, varvid syret oxiderar järnsulfiden till järnoxid.<ref name="ReferenceB"/> Efter den första blåsningen får man så kallad vitmetall (kopparsulfid) som går i retur till ugnen, varefter man får ut blisterkoppar eller råkoppar, som innehåller 98-9998–99 % ren koppar.<ref name="ReferenceA"/>

Den raffineras på [[elektrolyt]]isk väg till rena koppar[[katod]]er. Resultatet är koppar som nästan är 100 % ren. Samtidigt utvinns biprodukterna som till exempel [[guld]] och [[silver]]. I Skandinavien importeras och smälts kopparkoncentrat, som består av ca 2525–35 - 35% koppar genom flamsmältningteknologi. De största verken (i Norden) är [[Rönnskärsverken]] i Sverige och [[Harjavalta]] i Finland. Den årliga produktionen av koppar har legat på 15–20 miljoner ton de senaste åren.

Koppar är 100 % [[återvinning]]sbar, utan att den förlorar någon av sina egenskaper. Enligt nyligen framtagen data kommer 34 % av de 22 miljoner ton koppar som årligen används i världen från återvunnet material. Se vidare [[Metallåtervinning#Koppar|kopparåtervinning]]. Handeln med kopparskrot har bidragit till att kopparstölder blivit ett samhällsproblem.

Handeln med koppar är global och görs upp på en mängd [[råvarubörs|marknader]]. Det har funnits försök att skapa [[monopol]], men det har inte lyckats. Exempel på detta var ''World Copper Agreement'' 1935 och Intergovernmental Council of Countries Exporters of Copper (CIPEC) 1967. Större handelsplatser är [[LME|London metalMetal exchangeExchange]] (LME), Shanghai Metal Exchange (SHME) och [[New York Mercantile Exchange|NYMEX]] COMEX. Av dem är LME ledande.

Metallen leder även värme mycket effektivt (401 [[watt]] per meter och [[Kelvinkelvin]]), en egenskap som gör den användbar inom elektronik där den leder bort värme från kretsarnas [[transistor]]er och andra effekt[[halvledare]].

Koppar påverkar [[immunförsvaret]], och [[kopparbrist]] kan bl.a. leda till [[agranulocytos]], ett livshotande tillstånd av brist på [[vita blodkroppar]]. Det ingår som beståndsdel i [[ceruloplasmin]], samt några [[aminoxidas]]er som oxiderar [[monoamin]]er (till exempel [[dopamin]]), [[histamin]] och [[diamin]]er.<ref>{{Webbref |url=http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D08.811.682.664.249&tool=karolinska |titel=Amine Oxidase (Copper-Containing) |hämtdatum=2011-11-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120121134210/http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=D08.811.682.664.249&tool=karolinska |arkivdatum=2012-01-21 }}</ref>

Koppar används som [[elektrisk ledare]], på elektroniska [[mönsterkort]] och till [[elektronikkomponent]]er för exempelvis [[telekommunikation]] på grund av den goda [[ledningsförmåga]]n och [[lödning|lödbarheten]]. Eltillämpningar konsumerar 60 % av all framställd koppar.

Kopparens användbarhet och beständighet har eftertraktats och den används till [[kopparmynt|mynt]] i många länder, med eller utan [[nickel]], i Sverige exempelvis i 50-öringen som användes 1992-20091992–2009. Koppar är en vanlig tillsats vid [[guldsmedskonst|guldsmedsarbeten]] då flertalet [[guld]]- och [[silver]]legeringar ska göras mera [[hållfasthet|hållfasta]].

Kopparföreningar utgör de färgande beståndsdelarna i en rad blå och gröna [[pigment]], som [[Malakitgrönt (oorganiskt pigment)|malakit]], [[azurit]] och [[Smaragdgrön|schweinfurtergrönt]].<ref>{{Bokref|efternamn = Hansen|förnamn = Fenge|titel = Farvekemi. Uorganiske pigmenter|hämtdatum = |år = 1991|medförfattare = Jensen, Ole Ingolf|utgivare = G.E.C. Gad|utgivningsort = Köpenhamn|språk = danska|sid = 97-11397–113}}</ref>

Några kända kopparlegeringar är [[mässing]], [[brons]], [[malm (legering)|malm]], [[gulmetall]], [[tombak (legering)|tombak]] och [[nysilver]]. Även [[nordiskt guld]] och [[Coopers guld]] är kopparbaserade. [[Konstantan]] och [[manganin]] är legeringar för speciella tekniska tillämningar.

* [[Aitik koppargruvaAitikgruvan]]

* {{webbref |url=http://samla.raakulturarvsdata.se/xmlui/bitstream/handle/raa/3310dokumentation/Varia%202013_35.pdf?sequence=1&isAllowed=yd58730a0-6e11-40ec-874e-d5711b593e36 |titel=Materialguiden |arkivurl= |arkivdatum= |år=2013 |utgivare=Riksantikvarieämbetet |format={{pdf}} (CC-BY-2.5)}}