Andraspråk: Skillnad mellan sidversioner

Begreppen ''främmande språk'' och ''andraspråk'' är alltså inga mått på hur väl man behärskar ett språk. Det finns människorpersoner som lär sig ett främmande språk så väl att de kan betraktas som [[tvåspråkig]]a, och det finns många [[invandrare]] och personer som tillhör språkliga minoriteter som aldrig lär sig behärska sitt andraspråk.

I goda språkliga färdigheter ingår en behärskning av invecklade sociokulturella koder. Man måste kunna välja ord, uttryck och kommunikationsstrategier som passar in i rätt sammanhang. En majoritet av de personer som bott långvarigt i en annan kultur upplever en förändrad identitet och självbild. Ett samhälles struktur, traditioner och finkultur är oftast väldokumenterade och relativt lätta att ta till sig. Däremot är vardagskultur, som till exempel oskrivna regler och folksandras dolda förväntningar på inläraren, svårare att ta till sig trots att det är saker som andraspråksinläraren bedöms utifrån i sin vardag i andrapråket. Att lära sig samhällets vardagskoder kan ytterligare försvåras av att det finns olika grupper i samhället som har olika värderingar beroende på var de bor, vilken samhällsklass de tillhör, hur gamla de är, vilket kön de har, etc. <ref name=Wellros1Hyltenstam>[[Cecilia{{bokref
|redaktör=Hyltenstam Wellros]]Kenneth, ''SpråkLindberg och kultur i undervisningen i svenska för invandrare'' i ''Inger
|titel=Svenska som andraspråk -– i forskning, underviningundervisning och samhälle'', [[Studentlitteratur]] 2004</ref>

För att försöka effektivisera inlärningen av ett andraspråk samt anpassningen till den nya kulturen kan man som inlärare använda sig av ett så kallat [[CALL]] system.<ref>httphttps://www.yarasystem.ir/index.html?www.llas.ac.uk&/resources&goodpracticeaspx&resourceid=61 Davies Graham.</ref> Detta system kan fungera som en lärare av det nya språket och kulturen, samt att det gerge möjlighet till en friare inlärningsmiljö.