Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 88:
'''Europa''' (från [[grekiska]]ns: ''Ευρώπη)'' är [[jorden]]s näst minsta [[Världsdelar och kontinenter|världsdel]] till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den [[indoeuropeiska språk]]familjen. Europa är världens näst mest tätbefolkade världsdel och har den näst högsta produktiviteten per person. Världsdelen Europa utgör den västligaste delen av kontinenten [[Eurasien]], och avgränsas av [[Atlanten]] i väster (gränsen mot [[Nordamerika]] går genom [[Danmarksundet]] mellan [[Island]] och det danska autonoma landet [[Grönland]]), [[Medelhavet]] i söder och [[Norra ishavet]] i norr, medan gränsen mot [[Asien]] i öster går längs [[Uralbergen]], [[Uralfloden]], [[Kaspiska havet]], [[Kaukasus]] vattendelare och [[Svarta havet]] (som är ett innanhav av [[Medelhavet]]).
 
De första [[Människa|moderna människorna]] kom till Europa för cirka 40&nbsp;000 år sedan.<ref>{{Webbref|titel=Humans migrated from Europe to the Levant 40,000 years ago: Discovery of teeth in Manot Cave sheds light on a population known for its cultural contributions|url=https://www.sciencedaily.com/releases/2019/11/191105113459.htm|verk=ScienceDaily|hämtdatum=2022-04-28|språk=en|författare=American Friends of Tel Aviv University|datum=2019-11-05}}</ref> Under [[Weichsel (geologi)|istiden]] var de nordligaste delarna obeboeliga och befolkningen levde i [[Refugium|refugier]] i [[Sydeuropa|södra]] och [[sydöstra Europa]], efter istiden expanderade de europeiska stammarna [[Nordeuropa|norrut]]. Under [[Neolitikum|yngre stenåldern]] och [[bronsåldern]] skedde stora kulturella och ekonomiska omvandlingar, oftast med centrum kring [[Medelhavet]]. Under [[Romerska riket|Romarrikets]] storhetstid under de första seklerna e.Kr. växte den nya religionen [[kristendom]]en snabbt. Under [[renässansen]] grundlades den dynamik som gav upphov till den europeiska [[Upplysningstiden|upplysningen]], den [[industriella revolutionen]] och [[vetenskap]]ens framväxt.<ref>{{Webbref|titel=Renaissance|url=https://www.history.com/topics/renaissance/renaissance|verk=History,com|hämtdatum=2022-06-16|språk=en}}</ref> Under andra hälften av det andra millenniet e.Kr. skedde snabb befolkningstillväxt och miljontals européer utvandrade till andra världsdelar. Främst [[Frankrike]], [[Storbritannien]], [[Portugal]], [[Nederländerna]] och [[Spanien]], men även flera andra länder, skaffade sig [[koloni]]er och utländska besittningar och spred europeisk kultur globalt.<ref>{{Webbref|titel=Europa - Historia|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/europa#historia|verk=www.ne.se|hämtdatum=2022-06-16}}</ref>
 
Allt färre européer är under 2000-talet troende kristna,<ref>{{Webbref|titel=10 facts about atheists|url=https://www.pewresearch.org/fact-tank/2019/12/06/10-facts-about-atheists/|verk=Pew Research Center|hämtdatum=2022-06-16|språk=en-US|förnamn=Michael|efternamn=Lipka}}</ref> och majoriteten av yngre människor beräknas under 2000-talet sakna religiös tillhörighet.<ref>{{Webbref|titel='Christianity as default is gone': the rise of a non-Christian Europe|url=http://www.theguardian.com/world/2018/mar/21/christianity-non-christian-europe-young-people-survey-religion|verk=the Guardian|datum=2018-03-21|hämtdatum=2022-06-16|språk=en|författare=Sherwood, Harriet}}</ref> Europas politik präglas i dag av samarbetet inom [[Europeiska unionen]] (EU), som växte fram ur tidigare europeiska samarbeten och i dag består av 27 medlemsstater (varav 26 ligger geografiskt i Europa, medan [[Cypern]] ligger geografiskt i [[Asien]]). [[Östeuropa]] präglas geografiskt, ekonomiskt och politiskt av ett stort [[Ryssland]], vilket under större delen av 1900-talet fungerade som den centrala delen i [[Sovjetunionen]].<ref>{{Webbref|titel=The Long History of Russia and War {{!}} Tufts Now|url=https://now.tufts.edu/2022/03/31/long-history-russia-and-war|verk=now.tufts.edu|hämtdatum=2022-06-16|språk=en|datum=2022-03-21|författare=McNeil, Taylor}}</ref>