Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
m Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
mIngen redigeringssammanfattning
Rad 26:
Under 1950-talet tog han till sig den [[Seriell musik|seriella musiken]] och använde den nya tekniken under sina sista tjugo år. Under den här perioden bär Stravinskijs musik drag från hans tidiga produktion; rytmisk energi, byggandet av utvecklade melodiska idéer från små två- eller tretonsfigurer, klarhet i strukturen, [[instrumentation]]en och i tilltalet.
 
Under sin karriär gav han ut flera böcker, nästan alltid i samarbete med någon annan person, men ibland också utan att denna person nämndes. I sin självbiografi från 1936<ref>Stravinskij, Igor: An autobiography (1903-1934)</ref> skriver Stravinskij sin berömda sentens ”musiken är, i sig själv, oförmögen att uttrycka någonting alls”.<ref>Stravinskij, Igor: An autobiography (1903-1934) ,sid. 91-92.</ref> Tillsammans med [[Alexis Roland-Manuel]] och [[Pjotr Suvtjinskij]] publicerade han de ”[[Charles Eliot Norton]]-föreläsningar” som han gav vid [[Harvard University]] läsåret 1939–40, först på franska och sedan i en samling med titeln ''Poétique musicale''<ref>Stravinskij, Igor: 1882-1971. – Musikalisk poetik (översättning av [[Disa Törngren]])</ref>
<ref name="Walsh 2001">[http://www.oxfordmusiconline.com/subscriber/article/grove/music/52818 In Grove Music Online], från Oxford Music Online av Stephen Walsh. (Läst 12 september 2009).</ref> I ”Samtal med Stravinskij” finns samtal med [[Robert Craft]] publicerade.<ref name="Craft">{{bokref
|efternamn=Stravinskij