Wikipedia

Basilika (växt)

(Omdirigerad från Basilika (krydda))

Basilika (Ocimum basilicum L.)[1][2] är en normalt ettårig[3] växt, som tillhör släktet Ocimum i familjen kransblommiga växter.[4] [5] [6]

Basilika
Ocimum basilicum L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningPlisterordningen
Lamiales
FamiljKransblommiga växter
Lamiaceae
SläkteBasilikor
ArtBasilika
O. basilicum
Vetenskapligt namn
§ Ocimum basilicum
AuktorL., 1753
Synonymer
Blommor och blad
Blommor och blad

I varmt klimat blir den ibland flerårig.

Beskrivning

redigera

Basilikans blad har storleken 2,5–5 × 1–2,5 cm och är gröna på både över- och undersida.

Blommans krona har diametern cirka 6 mm.

 
Kamferbasilika

Basilika liknar kamferbasilika, Ocimum americanum L., som ibland förväxlas med varandra.[7]

Några varieteter urskiljs ibland:

  • Ocimum basilicum var. basilicum – har gröna blad, bladskaften och blomkransarna har små, glesa hår. Blommorna är vanligen vita.
  • Ocimum basilicum var. pilosum – har gröna blad, bladskaften och blomkransarna är tätt håriga. Blommorna är vanligen vita.
  • Ocimum basilicum var. purpurascens – har mörkt purpurfärgade blad och mörkt rosa blommor.
  • Limebasilika är en hybrid, Ocimum × citriodorum som har en smak som påminner om lime.[8]
  • Persisk basilika har utbredda violetta fläckar, smakar lakrits.[8]

Kromosomtal 2n = 48.

Habitat

redigera

Växer vild i västra Asien, tropiska Afrika samt på vissa öar i Stilla havet, såsom Fiji, Franska Polynesien, Guam, Hawaii, Kiribati, New Caledonia och Solomonöarna.[9]

Utöver detta förekommer den idag som introducerad art i delar av norra Australien.[9]

I Sverige förekommer basilika tillfälligt i naturen, men reproducerar sig inte där.[4]

Biotop

redigera

Varmt, torrt, soligt, vindskyddat. Kalkgynnad. Frostkänslig. Vid temperatur under 12 °C avstannar tillväxten.[10]

Etymologi

redigera
  • Släktnamnet Ocimum är hämtat från latin, där namnet avser "en välluktande växt", oklart exakt vilken art som avses.[11]
Kan härledas från grekiska ozo = lukt, eller okeos = snabb, med syftning på att fröna kastas ur frökapseln, när denna spricker vid full mognad.[10]
  • Artepitetet basilika härstammar från grekiska βασιλεύς (basileus), som betyder kung. På gammalgrekiska heter dock basilika ῴκίμον (ṓkimon), och det finns därför mycket få antika källor där växten benämns basilikón.[12]
Kungliga kallades de växter, som ansågs ha särskilt stor läkekraft.[10]
  • I verket De plantis från 100-talet f.Kr. beskrivs en art som lákhanon basilikón ("kunglig ört"), men vilken växt det rör sig om är oklart.[12]
På latin förväxlades ordet med basiliscus, varför den tillskrevs medicinska egenskaper, som skulle skydda mot såväl fabeldjuret basiliskens som skorpionens gift.[13]
 
Bergmynta
På engelska heter basilika basil, och det förekommer oegentligt att bergmynta Clinopodium vulgare (L.) Fritsch kallas för Wild Basil, men det är en helt annan, icke närbesläktad art.
  • I svenska farmakopén, åtgångarna 1175 … 1790, kallades basilika omväxlande Herba basilici, Herba ocimi och Basilici herba. (Herba är latin, och betyder växt, ört, gräs.)
  • I Svenska medicinaltaxor på 1600-talet benämndes frön Basilici semina.

Historia

redigera

Basilika har odlats under tusentals år i Indien och Mellanöstern, men dess ursprung är oklar.[9]

I Indien är basilikan en helig växt, och används i morgonritualer av personer från det allra högsta kastet, brahminer.

Även i det forntida Egypten odlades basilika, där som kryddväxt.[14]

Basilikan fördes till Europa på 1500-talet från Indien, via Mellanöstern, och därifrån under 1600-talet till Nordamerika.[9] [15]

Användning

redigera

I delar av Asien är basilikan en kryddväxt, exempelvis varieteten thaibasilika (Ocimum basilicum var. thyrsiflora). De flesta kommersiellt odlade basilikor är varieteter och det fanns 2011 över 160 namnade kultivarer, och fler skapas varje år.[16]

Bladen skördas när blomknopparna börjar synas, och används färska eller lagras genom torkning eller inläggning i ättika.

I stora delar av världen är basilika är en omtyckt krydda. Den passar i många olika rätter, speciellt tillsammans med ingredienser såsom tomat, lök, vitlök, ruccola, ost, pasta, apelsin och olivolja. En överraskande kombination är jordgubbar tillsammans med basilika.

Basilika passar också bra tillsammans med kötträtter, fisk, kyckling, pesto och i te.[8]

Speciellt framträdande roll spelar basilikan i det italienska köket, men även i mycken asiatisk mat, bland annat i Thailand.

Basilika ingår som smaksättare i vissa likörer, exempelvis i chartreuse tillsammans med andra örter.

Om torkade blad, eller hela växten ångdestilleras erhålls en välluktande eterisk olja, se artikel basilikaolja.

Näringsinnehåll i 100 g färska blad

redigera

Källa: USDA[17]

Energi = 94 kJ (22 kcal)

Ämne  Mängd  DRI [a]
(%)
Vatten 92,06 g
Protein 3,15 g
Kolhydrater 2,65 g
Kostfiber 1,6 g
Fett 0,64 g
Sackaros 0,30 g
Kalium 295 mg 6
Kalcium 177 mg 18
B9-vitamin (folsyra) 68 mg 17 [b]
Magnesium 64 mg 17
Fosfor 56 mg 8
C-vitamin (askorbinsyra) 18,0 mg 30
Natrium 4 mg <1[c]
   
Ämne  Mängd  DRI [a]
(%)
Järn 3,17 mg 17
Betakaroten 3,142 mg 29
Mangan 1,148 mg 57
B3-vitamin (niacin) 0,902 mg 6
Zink 0,81 mg 8
E-vitamin[d] (tokoferol) 0,80 mg 5
Koppar 0,385 mg <1[c]
B5-vitamin (pantotensyra) 0,209 mg 4
B6-vitamin (pyridoxin) 0,155 mg 12
K-vitamin [e] 414,8 μg 395
B2-vitamin (riboflavin) 76 μg 5
B1-vitamin (tiamin) 34 μg 3
A-vitamin (retinol) 264 μg 29
  1. ^ [a b] Procentuell del av dagligt referensintag för vuxen person, som skulle erhållas vid förtäring av 100 g färsk basilika. (Förväxla ej med RDI.)
  2. ^ Svensk rekommendation
  3. ^ [a b] Tecknet < betyder mindre än.
  4. ^ Förekommer i flera isomer-varianter.
  5. ^ K-vitamin är ett samlingsnamn för K1-vitamin, fyllokinon
    K2-vitamin, menakinon-4, C31H40O2, (2-methyl-3-[(2E,6E,10E)-3,7,11,15-tetramethylhexadeca-2,6,10,14-tetraenyl]naphthalene-1,4-dione
    K3-vitamin, menadion, C11H8O2, 2-methylnaphthalene-1,4-dione,

Bilder

redigera
  • Växande basilika i naturen
    Starta ett filmklipp genom att vänsterklicka på trekanten i nedre, vänstra hörnet
  •  
    Bladens ovansida
  •  
    Ett blads undersida
  •  
    Ocimum basilicum albahaca
  •  
    Blomtopp
  •  
    Blomman kan vara helt vit
    Här syns att basilika är zygomorf, d v s spegelsymmetrisk
  •  
    Blomma från sidan
    Bakom ståndarna skymtar läppen
  •  
    Varianter kan ha olika nyanser av violett
  •  
    Frön
  •  
    Pollenkorn
    Förstoring 400 ×
  •  
    Torkad krydda

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ database, NODC Taxonomic Code, 1996
  2. ^ Lamiales of North America Update, 2011
  3. ^ "Basilika". NE.se. Läst 11 maj 2012.
  4. ^ [a b] Dyntaxa Ocimum basilicum
  5. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 november 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/11780608. Läst 26 maj 2014. 
  6. ^ ITIS Global: The Integrated Taxonomic Information System, (Canada), (Mexico)
  7. ^ ”Ocimum basilicum L.” (på engelska). Plants of thw World Online. Board of Trustees of the Royal Botanic Gardens, Kew. 2017. http://www.plantsoftheworldonline.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:452874-1. Läst 3 augusti 2020. 
  8. ^ [a b c] Svegro: Örter m fl källor
  9. ^ [a b c d] Queensland Government (2016) Ocimum basilicum, Weeds of Australia for Biosecurity Queensland Edition, läst 2017-05-09
  10. ^ [a b c] ”[[Shenet]]: Basilika”. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190817232733/http://www.shenet.se/vaxter/basilika.html. Läst 17 augusti 2019. 
  11. ^ Christian Cavallin: Latinskt skollexikon, Beijers bokförlagsaktiebolag, Stockholm 1910
  12. ^ [a b] https://www.merriam-webster.com/dictionary/basil
  13. ^ http://www.etymonline.com/index.php?term=basil
  14. ^ Nationalencyklopedin, uppslagsord basilika. Läst 1 april 2010.
  15. ^ Re.Herb, Ocimum basilicum[död länk], www.reherb.eu Arkiverad 8 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 2017-05-09
  16. ^ Jacqueline A. Soule (2011) Father Kino's Herbs: Growing & Using them Today, Tierra del Sol Institute Press, Tucson, AZ.
  17. ^ USDA Food Composition Databases: Basic Report: 02044, Basil, fresh [1] Arkiverad 22 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Basilika_(växt)&oldid=55777981”