Konstantin II av Grekland
Konstantin II (grekiska: Κωνσταντίνος Βʹ, Konstantínos II), född 2 juni 1940 i Psychiko i Aten, död 10 januari 2023 i Aten, var Greklands kung (formell kungatitel: Hellenernas Konung) från 1964 till 1974.[1]
| Konstantin II | |
|---|---|
.jpg)
| |
| Konstantin II, 2010. | |
| Regeringstid | 6 mars 1964–1 juni 1973 |
| Kröning | Ej krönt |
| Företrädare | Paul I |
| Efterträdare | Monarkin avskaffad |
| Valspråk | Folk älskar det, min styrka |
| Gemål | Anne-Marie av Danmark |
| Barn | Prinsessan Alexia Prins Pavlos Prins Nikolaos Prinsessan Theodora Prins Philippos |
| Ätt | Schleswig-Holstein-Sonderburg-Glücksburg |
| Föräldrar | Paul I av Grekland Frederika av Hannover |
| Född | 2 juni 1940 Psychiko, Aten, Grekland |
| Namnteckning | 
|
| Död | 10 januari 2023 (82 år) Aten, Grekland |
.svg)
| |
| |
.svg)
Han gick i exil efter en misslyckad motkupp 1967 mot den styrande militärjuntan. Monarkin i Grekland avskaffades slutligt efter en folkomröstning 1974.
Konstantin II var son till kung Paul I av Grekland och dennes gemål Frederika av Hannover, och var sedan 1964 gift med Anne-Marie av Danmark, dotter till kung Fredrik IX av Danmark och Ingrid av Sverige. Han var yngre bror till drottning Sofia, gift med pensionerade kung Juan Carlos I och därmed morbror till kung Felipe VI av Spanien.
Uppväxt
redigeraPrins Konstantin av Grekland och Danmark föddes som brorson till Greklands dåvarande kung Georg II och ende son till den barnlösa kungens yngre bror och presumtive tronföljare prins Paul och hans hustru prinsessan Frederika.[2]
Eftersom kungafamiljen tvingades i exil under andra världskriget, på grund av den tyska invasionen 1941, tillbringade han de första åren av sin barndom i Egypten och Sydafrika.[3] Han återvände till Grekland med sin familj 1946 under det grekiska inbördeskriget.
1947 avled kung Georg II utan någon manlig avkomma, och Konstantins far blev då kung under namnet Paul I. Som Pauls ende son blev den sexårige Konstantin då samtidigt Greklands tronföljare.
Konstantin vann en guldmedalj i olympiska sommarspelen 1960 i segling (Drakbåt).[4] Det var då Greklands första guldmedalj på 48 år, sedan sommar-OS 1912.[5]
Regeringstid och exil
redigeraKung Paul I dog av cancer i mars 1964, och Konstantin II efterträdde sin far som regerande kung vid 23 års ålder.[1]
Hans, liksom moderns inblandning i inrikespolitiken gjorde honom kontroversiell i Grekland.[6][1] Greklands premiärminister Georgios Papandreou avgick i protest 1965.[3]
Den 21 april 1967 genomförde en grupp arméofficerare en statskupp och inrättade en militärjunta. Kungen svor in militärjuntan och dennes till synes underlåtenhet mot juntans ledare gjorde honom mycket kontroversiell bland breda folklager, samröret med militärjuntan sågs som oförlåtligt.[3] Konstantin II deltog 13 december 1967 i ett dåligt organiserat försök att störta den nyinrättade militärdiktaturen.[1] Då motkuppen misslyckades gick Konstantin II gick i landsflykt med sin familj, först till Rom. I Aten utsågs överste Georgios Papadopoulos till Greklands premiärminister.
Konstantin II förblev kung de jure tills militärjuntan avskaffade monarkin officiellt 1973, och Konstantin II avsattes som kung. En riggad folkomröstning i juli 1973 bekräftade avskaffandet av monarkin. Sedan militärjuntan tvingats avgå och Grekland blev en demokrati hölls 1974 återigen en folkomröstning, den här gången inte riggad, om monarkin. 69 procent röstade mot monarkin.[7] Konstantin II accepterade valutslaget men vägrade konsekvent att sluta kalla sig "Kung Konstantin", med hänvisning till sedvanan från Wienkongressen 1815 gällande mediatiserade furstar samt Grekisk-ortodoxa kyrkans lära.
Senare liv
redigeraKonstantin II och hans familj var under många år bosatta i Hampstead utanför London och hade nära förbindelser med den brittiska kungafamiljen (Konstantin II:s far var kusin till prins Philip, hertig av Edinburgh), personlig vänskap med sysslingen kung Charles III vars äldste son han var gudfar åt.
En lag stiftad av Hellenska parlamentet fråntog honom 1994 det grekiska medborgarskapet, liksom äganderätten till Tatoi, men han kunde återfå det ifall han antog ett namn helt utan kungliga pretentioner; Konstantin II vägrade blankt och därefter bar han danskt diplomatpass med kunglig titel livet ut.[3] Konstantin II drog grekiska staten inför Europadomstolen för konfiskationen av Tatoi liksom förlusten av medborgarskapet, men erhöll i slutändan enbart en bråkdel av den begärda summan i kompensation.[3]
Sedan 2013 bodde han och hustrun åter som privatpersoner i Grekland.[8][6][1][3]
Konstantin II avled 10 januari 2023 på Hygieasjukhuset i Aten efter en tids längre hälsoproblem.[9]
Begravningsgudstjänsten hölls 16 januari 2023 i Metropoliskatedralen, men det var ingen statsbegravning utan en privat tillställning, om än med många regerande utländska monarker som gäster.[10] Varken Greklands president Katerina Sakellaropoulou eller premiärminister Kyriakos Mitsotakis deltog.[3] Konstantin II gravsattes senare samma dag i den kungliga begravningsplatsen på egendomen Tatoi, nordost om Aten.[9]
Familj
redigeraKonstantin II gifte sig samma år som han blev kung med Anne-Marie av Danmark, dotter till kung Fredrik IX av Danmark och Ingrid av Sverige.[11] Vigseln hölls 18 september i Metropolis-katedralen i Aten.[6]
Barn och barnbarn
redigera- Alexia (född 10 juli 1965); gift sedan den 9 juli 1999 med Carlos Javier Morales y Quintana (född 31 december 1970. De har fyra barn;
- Arrietta Morales de Grecia (född 24 februari 2002).
- Anna-Maria Morales de Grecia (född 15 maj 2003).
- Carlos Morales de Grecia (född 30 juli 2005).
- Amelia Morales de Grecia (född 26 oktober 2007).
- Pavlos (född 20 maj 1967); gift sedan den 1 juli 1995 med Marie-Chantal Miller (född 17 september 1968). De har fem barn;
- Maria-Olympia (född 25 juli 1996).
- Konstantinos-Alexios (född 29 oktober 1998).
- Achileas Andreas (född 12 augusti 2000).
- Odysseas Kimon (född 17 september 2004).
- Aristidis-Stavros (född 29 juni 2008).
- Nikolaos (född 1 oktober 1969); gift sedan den 25 augusti 2010 med Tatiana Ellinka Blatnik (född 28 augusti 1980).
- Theodora (född 9 juni 1983).
- Philippos (född 26 april 1986); gift sedan 2020 med Nina Nastassja Jade Flohr (född 22 januari 1987).
Anfäder
redigera
Referenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Constantine II of Greece, tidigare version.
- Bramsen, Bo (1992) (på danska). Huset Glücksborg. Europas svigerfader og hans efterslægt (2). Köpenhamn: Bokförlaget Forum. ISBN 87-553-1843-6.
- Lerche, Anna; Mandal, Marcus (2003) (på danska). En Kongelig Familie: historien om Christian 9. og hans europæiske efterslægt. Köpenhamn: Aschehoug. ISBN 8715106845.
- Rosvall, Ted. 2021. Bernadotte -ättlingar III. Falköping: Rosvall Royal Books.
Noter
redigera- ^ [a b c d e] Pelt, Mogens (10 januari 2023). ”Konstantin 2. (græsk konge)” (på danska). denstoredanske.lex.dk. Den store danske. https://denstoredanske.lex.dk/Konstantin_2._-_gr%C3%A6sk_konge. Läst 19 januari 2023.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae] Montgomery-Massingberd, Hugh, red (1977) (på engelska). Burke's Royal Families of the World. London: Burke's Peerage. sid. 568. ISBN 0850110238
- ^ [a b c d e f g] Rafenberg, Marina (12 januari 2023). ”Constantine II, the last king of Greece, dies aged 82” (på engelska). www.lemonde.fr/en. Le Monde. https://www.lemonde.fr/en/obituaries/article/2023/01/12/constantine-ii-the-last-king-of-greece-dies-aged-82_6011371_15.html.
- ^ ”HM King Constantine” (på engelska). olympics.com. Internationella olympiska kommittén. https://olympics.com/en/athletes/h-m-king-constantine. Läst 19 januari 2023.
- ^ ”World Sailing is deeply saddened by the passing of King Constantine II.” (på engelska). www.sailing.org. World Sailing. 11 januari 2023. https://www.sailing.org/2023/01/11/king-constantine-ii-1940-2023/. Läst 19 januari 2023.
- ^ [a b c] Bönnelyche, Adrienne (2 januari 2018). ”Efter 46 år i exil: Drottning Anne-Marie berättar om flykten”. www.svenskdam.se. Svensk Damtidning. https://www.svenskdam.se/kungligt/efter-46-ar-i-exil-drottning-anne-marie-berattar-om-flyktenutm_sourcesvenskdam-seutm_mediumplus/5844188. Läst 19 januari 2023.
- ^ Curley, W.J.P. (1975). Monarchs In Waiting. London: Hutchinson & Co Ltd. ISBN 0 09 122310 5
- ^ Smith, Helena (15 december 2013). ”Greece's former king goes home after 46-year exile” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/world/2013/dec/15/greece-former-king-exile-constantine-ii-anne-marie. Läst 14 april 2021.
- ^ [a b] Alexandersson, Jenny (16 januari 2023). ”Kungen och drottningen på Konstantin II:s begravning”. www.aftonbladet.se. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kungligt/a/APE5XA/kungaparet-vid-exkung-konstantin-ii-s-begravning-i-aten. Läst 19 januari 2023.
- ^ Torvalds, Sara (16 januari 2023). ”Europas kungligheter samlades i Aten för att ta farväl av Greklands exkung”. svenska.yle.fi. Svenska YLE. https://svenska.yle.fi/a/7-10026587. Läst 19 januari 2023.
- ^ ”Anne-Marie av Grekland”. www.kungahuset.se. Kungliga Hovstaterna. https://www.kungahuset.se/kungl.-huset/atten-bernadotte/anne-marie-av-grekland. Läst 19 januari 2023.
Externa länkar
redigera- www.greekroyalfamily.gr
Wikimedia Commons har media som rör Konstantin II av Grekland.
