Luftfarkost

Luftfarkost eller luftfartyg, även flygfarkost, kallas alla farkoster som används till luftfart.^[1] Luftfartyg är den benämning som används inom det civila flyget, enligt Luftfartsstyrelsens definitionssamling, medan statsluftfartyg är benämningen på dem som disponeras direkt av en statsmakt för icke-kommersiella syften (till exempel regeringsplan och militärflyg).

Olika typer

Luftfarkoster indelas i två grupper, aerostater, som får statisk lyftkraft genom sitt innehåll (särskild lätt gas eller varm luft som är lättare än omgivande luft), och aerodyner, som erhåller lyftkraft då de eller några delar av farkosterna (till exempel rotorer) rör sig relativt den omgivande luften. För att kunna lyfta någon nettolast måste den lyftgenererande delen på en aerostat ha lägre densitet än den omgivande luften, därav benämningen "lättare än luft". Klassen aerodyner benämns ofta som "tyngre än luft" även om ordet aerodyn inte säger något om densitet, utan just har med rörelse att göra, då ändelsen dyn är språkligt närbesläktat med dynamisk.

Inom dessa huvudgrupper sker ytterligare en uppdelning i motordrivna och icke motordrivna.

Farkoster som utnyttjar markeffekten för att kunna färdas i luften utan markkontakt brukar däremot inte räknas som luftfartyg, vilket framgår av Luftfartsstyrelsens definition på luftfartyg: "Anordning som kan erhålla bärkraft i atmosfären genom luftens reaktioner med undantag av dess reaktioner mot jordytan".

Olika ord

Orden luftfarkost och luftfartyg syftar ofta på samma sak. Det senare ordet är mer använt i juridiska sammanhang.^[2]

Aerostater

Luftskepp

Motordrivna
- Luftskepp
Icke motordrivna
- Luftballong

Aerodyner

Motordrivna (flygmaskiner)

Hängflygare i Pennsylvania.

Icke motordrivna
- Flygskärm
- Hängflygare
- Glidflygplan
- Segelflygplan

Flygplan

Amfibieflygplanet Republic RC-3 Seabee från 1947

Flygplanen indelas vanligen i:

dessa delas i sin tur efter antalet motorer:

enmotoriga
flermotoriga

Biplan. Reproduktion av Sopwith Camel

samt efter antalet vingplan:

och monoplan slutligen efter placeringen av vingarna:

högvingat
mittvingat
lågvingat

Luftfartygsregister

Enligt internationell överenskommelse skall alla civila luftfarkoster ges en identitet i register, som förs av den nation luftfartyget är hemmahörande i, ett så kallat luftfartygsregister.

För militära luftfartyg gäller särskilda regler.

Referenser

^ Lennart Larsson (12 april 2016). ”Kräver flygförbud över Måkläppen”. Skånska dagbladet. Arkiverad från originalet den 14 april 2016. https://web.archive.org/web/20160414012338/http://www.skd.se/2016/04/12/kraver-flygforbud-over-maklappen/. Läst 17 april 2016.
^ ”luftfartyg - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/luftfartyg. Läst 25 februari 2020.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Luftfarkost.
Bilder & media

[1] Lennart Larsson (12 april 2016). ”Kräver flygförbud över Måkläppen”. Skånska dagbladet. Arkiverad från originalet den 14 april 2016. https://web.archive.org/web/20160414012338/http://www.skd.se/2016/04/12/kraver-flygforbud-over-maklappen/. Läst 17 april 2016.

[2] ”luftfartyg - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/luftfartyg. Läst 25 februari 2020.

[1]

[2]