Visa källa för Öland

{{olika betydelser}}
{{fler källor|datum=2019-05}}
{{coord|56|44|N|16|40|E|display=title}}
{{landskapsfakta
|namn=Öland
|landskapsvapen=Ölands vapen.svg
|vapennamn=[[Ölands landskapsvapen|landskapet Öland]], motivet används även som [[landskapsflagga]]
|landskapsflagga=[[Fil:Ölands landskapsvapen]]
|landsdel=[[Götaland]]
|län=[[Kalmar län]]
|stift=[[Växjö stift]]
|yta=1347
|folkmängd= {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Öland}}
|folkmängd_datum = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|datum}}
|folkmängd_not = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|ref}}  
|invånare/km2=<!-- behöver inte anges, räknas ut från folkmängd och yta om dessa är korrekt angivna --> 
|högsta punkt=[[Höghäll]], 55 m&nbsp;ö.h.<ref>{{Webbref|titel=Högsta punkten i landskapet Öland |url=http://sverigestak.org/landskap/old.shtml |verk=sverigestak.org |hämtdatum=2019-06-26}}</ref>{{anm|[[Rösslösa]] i Kastlösa socken och på 58 m ö.h.<ref>{{Webbref|titel=Rösslösa - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/r%C3%B6ssl%C3%B6sa|verk=www.ne.se|hämtdatum=2019-06-26}}</ref> är toppen av ett [[gravröse]].}}
|sjö=Hornsjön i Högby socken
|landskapssång=''[[Svenska landskapssånger|Här är fagra sommarlandet]]''
|landskapsblomma=[[Ölandssolvända]]
|landskapsdjur=[[Näktergal]]
|landskapsfisk=[[Skrubbskädda]]
|landskapssten=[[Ortoceratitkalksten]]
|landskapssvamp=[[Vårmusseron]]
|landskapsinsekt=[[Rosenvingad gräshoppa]]
|landskapsmossa=[[Slät klockmossa]]
|landskapsmössa=[[vit kockmössa]]
|landskapsäpple=[[Ölands kungsäpple]]
|landskapsgrundämne=[[Jod]]
|landskapsstjärnbild=[[Lyran (stjärnbild)|Lyran]]
|landskapsstjärna=[[Vega (stjärna)|Vega]]
|landskapsfågel=[[Näktergal]]
|karta=Sverigekarta-Landskap Öland.svg
|fotnot=Fakta från Fickalmanackan 2010/2011 från [[Burde Förlag]] om inte annat anges
}}

'''Öland''' är  [[Sverige]]s näst största [[ö (landområde)|ö]] och minsta [[landskap i Sverige|landskap]]. Öland är beläget i [[Östersjön]] öster om [[Småland]] från vilket det skiljs genom [[Kalmarsund]]. Ön är sedan 1972 förbunden med fastlandet genom [[Ölandsbron]], som är [[Lista över broar i Sverige|Sveriges längsta bro]] räknat till brodelar som ligger inom rikets gränser.{{anm|[[Öresundsbron]] är totalt sett längre, men delen inom Sveriges gränser något kortare.}}

Södra Öland domineras av den stäppartade och trädlösa cirka tio kilometer breda slätten [[Stora alvaret]]. Den ingår sedan millennieskiftet i [[världsarv]]et [[Södra Ölands odlingslandskap]].

== Namnet ==
Namnet Öland, (benämnt ''de Ølandia'' år 1268), är inte entydigt. Det kan vara det [[fornsvenska]] ordet ''øland'' 'ö', eller också kan det vara en sammansättning av ''ö'' och ''land''. Efterledens ''land'' kan då betyda 'land, landskap'.<ref>*{{Bokref/Svenskt ortnamnslexikon/2003|sid=387}}</ref><ref>{{Webbref|titel=eländ {{!}} SAOB {{!}} svenska.se|url=https://svenska.se/saob/?id=E_0435-0084.En6S|hämtdatum=2023-12-04|språk=sv-SE}}</ref>

== Historia ==
[[File:Landskapskarta Öland.png|thumb|Äldre karta över Öland.]]
===Äldre tid===
Öland har, efter svenska förhållanden, geologiskt sett en mycket ung berggrund. Ön består av [[kalksten]] och är geologiskt olikt det småländska landskapet. Flera forntidsminnen finns på ön som [[Järnåldern|järnålder]]sborgar och funna guldringar. 

Ursprungligen fanns den viktigaste bebyggelsen längs öns östra kust, dock med Köping på västra sidan som viktigaste handelsplats under tidig medeltid. Ölänningarna blev senare förbjudna att bedriva egen handel; all handel skulle gå genom [[Kalmar]]. Senare kom hamnarna och den mesta av bebyggelsen finns på västra sidan av ön bland annat för att ge ett mer skyddat läge och kontakter med fastlandet över [[Kalmarsund]].

Öland utgjorde intill 1631 en egen [[lagsaga]], [[Ölands lagsaga]], där dock [[östgötalagen]] tillämpades före landslagens tillkomst och ölandslagmannens beslut kunde överklagas hos [[Östgöta lagsaga|östgötalagmannen]].<ref>Rudolf Tengberg, [https://runeberg.org/trterrit/0045.html ''Om den äldsta territoriala indelningen och förvaltningen i Sverige''. Lagmansdömen] Stockholm 1875.</ref> Efter 1631 ingick Öland i lagsagan [[Kalmar läns och Ölands lagsaga]] strax innan att Öland kom att ingå i Kalmar län från 1634. 

Från 1569 till 1801 var hela Öland inrättat som så kallad kunglig [[djurgård]]sinrättning, det vill säga en kunglig [[jaktpark]] där allt villebråd skulle tillhöra kungen.<ref>{{tidningsref|titel=Sann historia om trebenta hundar|url=https://www.olandsbladet.se/kulturnoje/sann-historia-om-trebenta-hundar/|hämtdatum=2012-12-06|tidning=Ölandsbladet|datum=2005-12-06}}</ref>  Detta betydde att bönderna i praktiken blev livegna ([[kronobönder]]) och att rätten till jakt starkt begränsades, bland annat förbjöds befolkningen att ha jakthundar under perioder. På södra delen av ön byggdes [[Karl X Gustavs mur]] år [[1653]]. Syftet var att skapa ett enormt vilthägn för att förhindra att det kungliga viltet smet ut. [[Allmogen]] tvingades uppföra muren gratis under olika former av dagsverken. Under djurgårdsinrättningens tid var ölänningarna även förbjudna att hugga ved eller ta virke ur sina skogar eftersom alla växande träd skulle tillhöra kronan. [[Ottenby kungsgård]] på öns södra udde är därmed det område som längst i världen oavbrutet fungerat som jaktområde för en regerande monark. En annan rest från djurgårdsinrättningen är [[Böda kronopark]] längst uppe i norr där svenska staten behållit skogsbruket. Ett uppror i Böda mot den svenska överheten 1850 slogs ned med våld av tillkallad militär.

===Nyare tid===
Skogen avverkades (byggmaterial, bränsle, ved till kalkbränning, etcetera) i stor omfattning under [[1700-talet]] så mot slutet av [[1800-talet]] gjordes stora planteringsinsatser för att binda upp jorden, samtidigt som avverkningen avtog.<ref>Annelie Forsberg, 1998, ''[https://pub.epsilon.slu.se/4303/1/Forsberg_A_1998.pdf Ölandsskogarnas utbredning - från 1700-talets hårda utnyttjande till 1900-talets igenväxning] {{Wayback|url=https://pub.epsilon.slu.se/4303/1/Forsberg_A_1998.pdf |date=20180927204135 }}'', i "Skogshistoriska essäer", sid. 55-65. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig vegetationsekologi, Institutionen för skogsskötsel.</ref> Öland består till stora delar av karg [[Alvar (landform)|alvarmark]], men området närmast Kalmarsund från Färjestaden till Grönhögen på sydvästra Öland som kallas Mörbylångadalen räknas till de bördigaste odlingsområdena i Sverige. För områden med svagare jordar var det [[fiske]] och [[boskap]] som höll folket vid liv.

Staden [[Borgholms stad|Borgholm]]s anläggande efter kungligt beslut 1816 blev ett uppsving för öländsk handel och sjöfart.

När [[potatis]]en slog igenom och statusen som kronoö upphörde (och därmed det mesta av kronans pålagor) på [[1840-talet]]  ökade befolkningen från drygt 10&nbsp;000 till drygt 40&nbsp;000 fram till [[1870-talet]]. Men missväxt och potatisröta blev start på en [[emigration]] och befolkningen minskade mellan [[1870]] och [[1970]] till drygt 20&nbsp;000 invånare. 

Öland fick järnväg med början på norra delen 1906 och från 1910 kunde man färdas med smalspårig järnväg från Ottenby i söder till Böda i norr, en sträcka på 151 kilometer. Ölands järnväg köptes av [[Statens Järnvägar]] 1947 och från 1948 kunde tågvagnar transporteras med färja från [[Färjestaden]] till [[Kalmar]]. Järnvägen lades ner 1961, och i dag finns endast en museijärnväg, som tidigare var skogjärnväg för att transportera timmer i Böda kronopark på nordligaste Öland.

När [[Ölandsbron]] mellan Kalmar och Öland invigdes 1972<ref>{{tidningsref|url=https://www.svd.se/grattis-olandsbron-6D8J|rubrik=Grattis Ölandsbron!|tidning=Svenska dagbladet|författare=Malin Axelsson|språk=svenska|datum=29 september 2012|hämtdatum=12 september 2017}}</ref> upphörde färjetrafiken mellan Färjestaden på Öland och Kalmar och även mellan Stora Rör (där sundet är som smalast) och Revsudden på fastlandssidan. Därefter har Färjestadens samhälle och andra orter nära brofästet vuxit och Färjestaden har gått om centralorten [[Borgholm]] i folkmängd. En stor del av Färjestadens befolkning arbetspendlar till Kalmar.

Väderkvarnen är idag något av en symbol för Öland. I mitten på 1800-talet fanns ca 2000 väderkvarnar på ön. De utkonkurrerades från sekelskiftet av Kalmar ångkvarn. Genom kulturhistorikern [[Bertil Palm]]s insats har de i stor utsträckning bevarats. Idag finns 355 kvarnar på Öland. Av dem är 2/3 privatägda och 1/3 ägda av hembygdsföreningar eller särskilda kvarnägarföreningar.<ref>Ölandsbladet 230801</ref>

Under 1900-talet var sockerbetor en vanlig gröda, men sedan sockerbruket lades ner 1991 minskade betodlingen. Odling av jordgubbar, potatis, gurkor är vanligt. Största delen svenskodlad gul lök produceras på södra Öland och samtliga bruna bönor. Jordbruket på Öland producerar också stora mängder mjölk och är Sveriges i särklass mjölktätaste område. 

[[Fil:Olandmunicippast.png|mini|300px|Socknar på Öland. Socknars namn är skrivna i minst storlek, något större är kommunernas som fanns före 1970-talet och allra störst skrivet är namnet på dagens kommuner.]]

==Indelningar==
===Län och stift===
Länet ingick före [[Vasatiden]] i [[Kalmar slottslän]]. Från 1534 fanns sedan '''Borgholms län''' vars omfattning varierade över tiden, men främst avsåg norra delen av ön.

Landskapet har sedan 1634 varit en del av Kalmar län, men bildade mellan 1819 och 1826 ett eget län, [[Ölands län]]. Församlingarna inom [[Svenska kyrkan]] ingick från 1604 till 1915 i [[Kalmar stift]], tidigare tillhörde området Linköpings stift och sedan 1915 ingår det i [[Växjö stift]].

===Härader och stad===
*[[Algutsrums härad]]
*[[Gräsgårds härad]]
*[[Möckleby härad]]
*[[Runstens härad]]
*[[Slättbo härad]]
*[[Åkerbo härad, Öland|Åkerbo härad]]
dessutom fanns tidigt:
*[[Förbo härad]] före 1690-talet
*[[Hulterstads härad]] före omkring 1720
[[Borgholms stad]] från 1816 inrättades som stadskommun när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft men fick aldrig en från häradet separat jurisdiktion.

Ön delades fram till 1600-talet upp två mot: ''Norra motet'', dvs. Åkerbo, Förbo/Föra, Slättbo, Runstens härader) och ''Södra motet'', dvs Algutsrums, Möckleby, Hulterstads, Gräsgårds härader)

Gränsen mellan de gamla moten sammanfaller nu med gränsen mellan öns båda kommuner.

===Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter===
Se respektive härad.

===Kommuner från 1952 till 1970===
'''Städer''' (1 st):
{| 
|----- valign="top"
|
*[[Borgholms stad]]

|}

'''Landskommuner''' (6 st):
{| 
|----- valign="top"
|
*[[Gärdslösa landskommun]]
*[[Mörbylånga landskommun]]
*[[Köpingsviks landskommun]]
|
*[[Ottenby landskommun]]
*[[Torslunda landskommun]]
*[[Ölands-Åkerbo landskommun]]
|}

===Kommuner från 1971===
*[[Borgholms kommun]]
*[[Mörbylånga kommun]]

I samband med valet till [[Europaparlamentet]] den 7 juni 2009 genomfördes en lokal [[folkomröstning]] om ett förslag till [[sammanläggning]] av öns båda kommuner till en ''[[Ölands kommun]]''. Resultatet blev att nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1%. Motståndet mot en gemensam kommun var starkare på södra Öland (Mörbylånga kommun) än på norra delen av ön (Borgholms kommun).

I samband med valet till [[Europaparlamentet]] den 26 maj 2019 genomfördes en ny lokal [[folkomröstning]] om ett förslag till [[sammanläggning]] av öns båda kommuner till en ''[[Ölands kommun]]''. Resultatet blev att nej-sidan segrade med 55% mot ja-sidans 42%.<ref>{{Tidningsref |författare= |rubrik=Öland har sagt sitt – tydligt nej till sammanslagning av kommunerna  |url=http://www.barometern.se/oland/direktrapportering-folkomrostning-tva-kommuner-eller-enat-oland/ |tidning=[[Barometern]] |id= |datum=2019-05-27 |sid= |hämtdatum=2019-05-27 |språk= |arkivurl= |arkivdatum= }}</ref>

== Geografi ==

=== Dimensioner ===
Öland är 135 kilometer långt och mellan 6 och 15 kilometer brett.<ref name=":0">{{Webbref|titel=Öland|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6land|verk=www.ne.se|hämtdatum=2020-02-27|utgivare=}}</ref> Den högsta naturliga punkten är [[Höghäll]], 55 [[meter över havet]], mellan Färjestaden och Borgholm.<ref>{{Webbref|titel=Högsta punkten i landskapet Öland|url=http://sverigestak.org/landskap/old.shtml|verk=sverigestak.org|hämtdatum=2020-02-27|utgivare=}}</ref> Ett par meter högre (57,4 meter över havet) ligger toppen på det anlagda röset vid [[Galgbacken, Rösslösa|Galgbacken]] vid Rösslösa, 5 kilometer sydöst om Mörbylånga.<ref>{{Webbref|titel=Rösslösa galgbacke|url=https://www.alltpaoland.se/platser/rosslosa-galgbacke/|verk=www.alltpaoland.se|hämtdatum=2020-02-27}}</ref><ref name=":0" />

=== Natur ===
Berggrunden på Öland är till största delen uppbyggd av [[kalksten]] som avlagrades under [[ordovicium]]. Denna kalksten är flitigt använd som [[byggnadssten]] i hela landet. På de västra delarna av ön finns det avlagringar ifrån [[kambrium]], främst genom så kallad [[alunskiffer]]. Det är den kalkrika berggrunden som har gett upphov till den rika [[Flora (botanik)|flora]] av bland annat [[orkidéer]] som finns på ön.

<gallery mode="packed">
Fil:Dactylorhiza.jpg|[[Orkidé]]er (i mitten två [[Adam och Eva (växt)|Adam och Eva]], en gul och en mörkröd, omgivna av violetta [[Sankt Pers nycklar]]) på Södra Gredas ängar på Öland.
Fil:Solvända.jpg|Ljus [[solvända]] nära Gråborg, Öland.
Fil:Alvaret.JPG|[[Stora alvaret]].
Fil:Neptuni åkrar 10.jpg|[[Neptuni åkrar]], ett [[klapperstensfält]] på norra Öland.
</gallery>

Öland är känt för sina [[Alvar (landform)|alvarmarker]] som i huvudsak finns på öns södra halva. Alvarmarkerna är en i världen ovanlig naturtyp. [[Stora alvaret]] är som del av [[Södra Ölands odlingslandskap]] med på [[Unesco]]s lista över världsarv sedan år 2000, och är ovanligt stor. 

Från [[Räpplinge]] och [[Lindby, Borgholms kommun|Lindby]] i norr ner till Lenstad vid Stora alvaret i söder sträcker sig ett bälte av [[lövskog]], till stor del ädellövskog, kallat [[Mittlandsskogen]] som är det största sammanhängande [[ädellövskog]]sområdet i norra Europa. Längst i norr domineras landskapet av barrskog, huvudsakligen i den redan nämnda Böda Kronopark. [[Strandäng]]arna längs öns östra sida har ett rikt fågelliv.

=== Tätorter på Öland ===
{| width="60%"
|----- valign="top"
|
*[[Algutsrum]]
*[[Borgholm]]
*[[Böda]]
*[[Degerhamn]]
*[[Färjestaden]]
|
*[[Glömminge|Glömminge och Strandskogen]]
*[[Gårdby]]
*[[Kastlösa]]
*[[Löttorp]]
*[[Mörbylånga]]
|
*[[Rälla]]
*[[Skogsby]]
*[[Stora Frö och Haga Park]]
*[[Vickleby]]
|}

== Kultur och sevärdheter ==
Varje år sedan 1980 utses [[Årets ölänning]] som sedan får emotta priset ur konungens hand.

Ett stort antal fornminnen finns på Öland, till exempel hundratals boplatser från stenåldern (bland annat vid [[Ottenby kungsgård]]), järnåldersgravfält exempelvis vid Skäftekärr i Bödaskogen, runstenar som härstammar från vikingatiden och Borgs medeltida kyrka vid [[Borgholms slott]]sruin. 1959 invigdes [[Himmelsberga, Öland|Himmelsberga]] friluftsmuseum, idag [[Ölands museum]] i [[Långlöt]] som består av två kringbyggda gårdar i en ålderdomlig dubbel radby och har utvecklats till ett lokalt kulturcentrum. Kungafamiljens sommarvilla [[Sollidens slott|Solliden]], som stod färdigt 1906, är också ett populärt besöksmål.

I Böda finns en stor dansanläggning för bland annat [[square dance]] som drar till sig dansare från hela världen. Flest besökare under de veckolånga danskurserna kommer från Sverige, Danmark, Tyskland, England, men även från Amerika, Japan och många andra länder.

Södra delen av Öland – i stort sett hela [[Mörbylånga kommun]] (förutom de nordligaste socknarna Torslunda, Glömminge, Algutsrum och Norra Möckleby) – är, under beteckningen [[Södra Ölands odlingslandskap]], av [[Unesco]] definierat som omistligt [[världsarv]].

[[Stenkusten, Öland|Stenkusten]] längs med större delen av den nordvästra spetsen av ön är unik i sitt slag i landet. Området är skyddsklassat - "av riksintresse" - på grund av såväl kulturmiljön som den mycket speciella naturen.

Ett karaktäristiskt inslag i det öländska kulturlandskapet är de hundratals [[väderkvarn]]arna av trä, som dock är betydligt färre än för hundra år sedan. De åtnjuter idag kulturminnesskydd och har blivit kännetecken för landskapet. Långa rader av kvarnar bredvid varandra finns till exempel i byarna [[Lerkaka]] i [[Runstens församling|Runsten]], [[Störlinge]] i [[Gärdslösa]] och i [[Vickleby]] kyrkby.

Sedan tidigt 1900-tal har Öland, till följd av sin natur- och kulturmiljö och sina luft- och ljusförhållanden, varit ett uppskattat tillhåll för konstnärer, där den välkände [[Per Ekström]] redan på 1800-talet var det största namnet. Under andra världskriget etablerades på södra ön den bekanta [[Konstnärskolonin i Vickleby]].

<gallery mode="packed">
Ölandsbron.jpg|[[Ölandsbron]].
Öland Gettlinge.jpg|Gettlinge, Öland.
Resmo,Kvarnar vid Gynge hög 01.jpg|Väderkvarnar på Öland.
The road view to Ottebybird observatory and the Tall John (Långe Jan) lighthouse.jpg|Vägen mot [[Ottenby fågelstation]] och fyren [[Långe Jan]].
Ölands södra udde 01.jpg|Fyren [[Långe Jan]] söderifrån.
</gallery>
De båda öländska kommunerna och deras invånare använder gemensamt en flagga som är identisk med Ölands officiella heraldiska landskapsvapen med anor från 1560-talet, avbildat överst i artikeln: en blå duk med en gående hjort av guld med rött halsband, röd krona och röda hovar, symboliserande Öland som kunglig jaktpark. Öland är emellertid inte längre kunglig mark och med jämna mellanrum uppstår därför diskussioner om halsbandets berättigande. {{Källa behövs|datum=2020-01}}

[[Fil:Flag of Oland.svg|mini|Alternativ, icke-officiell flagga för Öland, använd endast sporadiskt. Den lanserades mera som ett skämt på 1970-talet.<ref name="dx"/> Som landskaps-flagga används istället mera allmänt samma bild som i landskapsvapnet, se ovan.]]
Det finns även en privat, alternativ flagga skapad av Johan von Reis mera på skämt på 1970-talet, bestående av ett gult [[korsflagga|kors]] på grön botten.<ref name="dx">{{Webbref|titel=Supplementum Epigraphicum GraecumMekes (prope Nigrita). Honores Divi Augusti et Imp. Tiberii, a. 21/22.|url=http://dx.doi.org/10.1163/1874-6772_seg_a24_613|verk=Supplementum Epigraphicum Graecum|hämtdatum=2021-08-21}}</ref>

== Kända personer som bott eller bor på Öland ==
{{källor avsnitt|Vems är urvalet? Vem platsar?|datum=2024-10}}
{{#invoke:Kolumner|kolumner|antal=4
|*[[Abraham Ahlqvist]], kulturhistoriker
|*[[Nanne Bergstrand]], fotbollstränare
|*[[Eva Bexell]], författare
|*[[William Björneman]], företagsledare och friidrottare
|*[[Brita Borg]], sångerska
|*[[Slim Borgudd]], racerförare och musiker
|*[[Ragnhild Boström]], konsthistoriker
|*[[Boris Bravin]], djurparksägare
|*[[Victoria av Baden]], drottning av Sverige
|*[[Carl XVI Gustaf]], kung av Sverige
|*[[Sven Ekberg]], radiojournalist
|*[[Per Ekström]], konstnär
|*[[Karin Fransson]], kock och hotellchef
|*[[Margit Friberg]], författare
|*[[Samuel Fröler]], skådespelare
|*[[Johan August Gustafsson]], träskulptör
|*[[Robert Gustafsson]], skådespelare
|*[[Per Hallberg]], filmljudtekniker
|*[[Hugo Hammar]], industriledare
|*[[Ivan Hoflund]], konstnär
|*[[Axel Kargel]], konstnär
|*[[Hans Karlsson (statsråd)|Hans Karlsson]], politiker, tidigare arbetslivsminister
|*[[Lill Lindfors]], sångerska
|*[[Barbro Lindgren]], författare
|*[[Carl Malmsten]], inredningsarkitekt, möbelarkitekt och professor
|*[[Ivar Morsing]], konstnär
|*[[Peter Nilsson (naturmålare)|Peter Nilsson]], fågelmålare,
|*[[William Nording]], konstnär
|*[[Bertil Palm]] kulturhistoriker, museiman
|*[[Arthur Percy]], konstnär
|*[[Johan Petersson (programledare)]], skådespelare
|*[[Anna Rydstedt]], författare
|*[[Dag Sandahl]], präst
|*[[Lennart Sjögren (författare)|Lennart Sjögren]], författare, konstnär
|*[[Stellan Skarsgård]], skådespelare
|*[[Erik Johan Stagnelius]], författare
|*[[Sven-Bertil Svensson]], konstnär
|*[[Johan Theorin]], författare
|*[[Bertha Wellin]], sjuksköterska, riksdagsledamot, kvinnopionjär
|*[[Sven Gustaf Youngert]], präst och författare
}}

==Bibliografier==
*[http://libris.kb.se/form_extended.jsp?f=osgo ''Småland, Öland & Blekinge''] - Deldatabas i [[Libris (bibliotekskatalog)|Libris]] som innehåller hänvisningar till lokalhistoriskt material. Sedan 2006 registreras lokalhistoriskt material löpande och arbete pågår med retrospektiv registrering.
*''[[Bertil Palm]]s tryckta skrifter 1946-1996. Bibliografisk förteckning'' av Oloph Bexell. Tryckt i årsboken ''Öländsk bygd'' 1998, sidorna 73 till och med 93.

== Se även ==
* [[Lista över Ölands runinskrifter]]

== Anmärkningar ==
{{anmärkningslista}}

==Referenser==
<references/>

== Externa länkar ==
* {{commonscat|Öland|Öland}}
*[http://www.oland.se/ Officiell webbplats]
*{{Wikivoyage|Öland}}

{{Sveriges landskap}}
{{Sveriges största öar}}
{{Mörbylånga kommun}}

[[Kategori:Öland| ]]
[[Kategori:Svenska öar i Östersjön]]
[[Kategori:Sveriges landskap]]
[[Kategori:Öländska öar]]