Visa källa för Islamofobi

:''Denna artikel handlar om fördomar. För saklig kritik av religionen [[islam]], se [[kritik av islam]]. För saklig kritik av politisk islam, se [[kritik av islamism]].''
[[Fil:27 United Against Islamophobia (47409025622).jpg|miniatyr|Demonstration mot islamofobi, 2019]]
'''Islamofobi''' ([[grekiska]] ''phobos'', φόβος: ''fruktan''), '''islamfientlighet''' eller '''antimuslimsk rasism'''<ref>{{Tidningsref|rubrik=Religionsprofessorn: ”Finns en framväxande antimuslimsk rasism”|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/mattias-gardell-finns-en-framvaxt-av-antimuslimsk-rasism|tidning=SVT Nyheter|datum=2019-02-08|hämtdatum=2022-07-18|språk=sv|förnamn=Lina|efternamn=Abusagr|förnamn2=Jan-Peter|efternamn2=Eriksson}}</ref>, är urskillningslösa negativa [[Känsla|känslor]] och [[attityder]] riktade mot [[muslimer]] och [[islam]] som kan ta sig uttryck genom [[hat]], [[diskriminering]] och [[våld]]. Islamofobin drivs av [[Rasism|rasistiska]] föreställningar om muslimer och islam.<ref name="Regeringskansliet">{{webbref|url=http://www.humanrights.gov.se/extra/pod/?id=22&module_instance=10&action=pod_show |titel=Islamofobi |hämtdatum=27 september 2010 |verk=Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070614103850/http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/pod/?action=pod_show&id=22&module_instance=10 |arkivdatum=14 juni 2007 |utgivare=Regeringskansliet }}</ref><ref>{{Webbref|titel=Islamofobi - Forum för levande historia|url=https://www.levandehistoria.se/fakta/rasism/islamofobi|verk=www.levandehistoria.se|hämtdatum=2023-11-28}}</ref><ref>[http://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/antisemitism-och-islamofobi-rapport.pdf Antisemitism och islamofobi - utbredning, orsaker och preventivt arbete].</ref> Begreppet används inom bland annat [[vetenskap]], [[politik]] och [[kriminalstatistik]]. Islamofobi utgör motiv för vissa [[hatbrott]], [[religiös förföljelse]] och [[diskriminering]] som drabbar muslimer.<ref name="BRÅ2008">{{webbref | url = http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002855/2009_10_hatbrott_2008.pdf | titel = Hatbrott 2008 | hämtdatum = 27 september 2010 | verk = Rapport 2009:10  | utgivare = Brottförebyggande rådet | sid = 50}}</ref> I exempelvis [[Sverige]] anmäldes 328 fall av hatbrott med "islamofobiska motiv" år 2020 enligt [[Brottsförebyggande rådet]], mer ofta riktade mot kvinnor än män, huvudsakligen [[ofredande]], [[hets mot folkgrupp]] och [[olaga hot enligt svensk lag|olaga hot]].<ref name=BRÅ2020>{{Webbref|titel=Polisanmälda hatbrott 2020|url=https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2021-12-08-polisanmalda-hatbrott-2020.html|verk=Brottsförebyggande rådet|datum=2021-12-08|språk=sv}}</ref>

Begreppet har kritiserats för att sammanblanda [[Kritik av islam|saklig kritik av islam]] med fördomar om och stigmatisering av muslimer.

==Definition==
Flera forskare ansluter sig till den analytiska definition av islamofobi som formulerats av Erik Bleich:<ref name=":1" /><ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.sv.uio.no/c-rex/english/groups/compendium/what-is-islamophobia.html|titel=What is Islamophobia?|hämtdatum=2023-01-27|datum=2020-09-07|utgivare=Center for Research on Extremism - University of Oslo|efternamn=Berntzen|förnamn=Lars Erik|efternamn2=Rambøl|förnamn2=Astrid Hauge}}</ref>

{{Citat|Urskiljningslösa negativa attityder och känslor riktade mot islam och muslimer|Erich Bleich (2011)|The Rise of Hate Speech and Hate Crime Laws in Liberal Democracies. Journal of Ethnic and Migration Studies 37(6): 917–934}}

Klas Borell, professor i sociologi och socialt arbete, lyfter fram två aspekter som särskilt beaktansvärda i Bleichs definition:<ref name=":1" />

* Betoningen av att islamofobi handlar om urskiljningslösa negativa attityder och känslor är central. Definitionen lyfter således fram antipatier baserade på stereotyper, det vill säga om negativa övergeneraliseringar som avgörande för vad som innefattas i begreppet. ''Alla'' muslimer tillskrivs därmed till exempel egenskaper och beteenden som bara ''vissa'' muslimer uppvisar.
* En central aspekt av Bleichs definition är vad den ''inte'' säger. Bleich frikopplar attityder från de diskriminerande handlingar som kan vara följden av sådana attityder. På så vis följer han enligt Borell en etablerad forskningstradition inom sociologin och socialpsykologin
Borell menar att islamofobi som analytiskt begrepp endast omfattar en övergeneraliserande indelning av världen i över- och underlägsenhet. Det har islamofobin gemensamt med [[rasism]], [[antisemitism]] och andra former av fördomar mot folkgrupper.<ref name=":1" />

Religionsvetaren [[Åke Sander]] har, inspirerad av bland annat lagstiftningen om sexuella trakasserier, föreslagit att definitionen av islamofobi ska utgå från individens känsla av att ha blivit [[Kränkning|kränkt]], och att en sådan definition bör kunna ligga till grund för [[Juridik|juridiskt]], [[Socialt arbete|socialt]] och [[Politik|politiskt]] arbete.<ref>{{Webbref|titel=Islamofobi - en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet - Forum för levande historia|url=https://www.levandehistoria.se/publikationer/islamofobi-en-studie-av-begreppet-ungdomars-attityder-och-unga-muslimers-utsatthet|verk=www.levandehistoria.se|hämtdatum=2024-02-20|utgivare=Forum för levande historia|efternamn=Otterbeck|förnamn=Jonas|efternamn2=Bevelander|förnamn2=Pieter|år=2006|sid=8|citat=I en skrift för EUMC (European Monitoring Centre on Racism and Xenophobia) föreslår religionsvetaren Åke Sander en definition av islamofobi som är medvetet
annorlunda än the Runnymede Trusts. Hans definition utgår från individens känsla av att ha blivit kränkt, i detta inspireras han av bl.a. lagstiftningen mot sexuella
trakasserier}}</ref>

Föreställningar om att muslimers närvaro i ett samhälle utgör en fara<ref>[[Jan Hjärpe]], {{NE|ord=islamofobi}} Refererar [[Mattias Gardell]], ''Islamofobi'', Stockholm: Leopard, 2010, {{ISBN|978-91-7343-288-7}}</ref> till följd av att deras religion betraktas som väsensskild från andra religioner betecknas av [[Nationalencyklopedin]] som islamofobi.{{Ifrågasatt uppgift|datum=2023-11}} Islamofobi avser ofta negativa eller [[Kulturrasism|kulturrasistiska]] generaliseringar kring kulturella särdrag bland muslimer, till följd av att muslimer betraktas som ett kollektiv med oföränderliga kulturella särdrag istället för som individer från en rad skilda kulturer (det finns inte bara en muslimsk kultur).

Islamofobiska åsikter innefattar, likt [[antisemitism]], ofta [[konspirationsteori]]er med det vanligaste temat att det pågår en kamp mellan "raser" och kulturer. De islamofobiska [[konspirationsteori]]erna utmålar muslimerna som "fysiska ockupanter" som försöker ta över västvärlden genom massinvandring och barnafödande,<ref>[http://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/antisemitism-och-islamofobi-rapport.pdf Antisemitism och islamofobi - utbredning, orsaker och preventivt arbete]. sidan 12. 2013-12-16.</ref> och därmed slå sönder den inhemska kulturen och identiteten. I Sveriges fall skulle detta vara [[Svenskhet|svenskheten]]. Motståndarna i denna utmålade kamp är enligt konspirationsteoretikerna också det "[[politiskt korrekt]]a" [[etablissemanget]], såsom etablerade politiska partier och etablerad media i Sverige, som står på [[mångkultur]]alismens sida och därmed uppfattas stå på islams sida.<ref>{{Webbref|url=https://www.do.se/download/18.277ff225178022473141e2a/1618941270230/rapport-forskning-diskriminering-muslimer-sverige.pdf|titel=Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige|hämtdatum=2023-01-27|utgivare=Oxford Research|sid=49|år=2013|verk=Diskrimineringsombudsmannen|format=PDF}}</ref>

Enligt [[Nämnden för statligt stöd till trossamfund]] är islamofobi omotiverad intolerans och motvilja mot islam, muslimer och muslimska kulturyttringar, eller attacker på och diskriminering av muslimer som motiveras av sådan fientlighet. Exempel på uppfattningar som brukar betecknas som islamofobiska är att islamsk kultur skulle vara fundamentalt annorlunda, underlägsen och mer våldsinriktad än västerländsk och kristen kultur, att ökningen av antalet muslimer skulle innebära ett hot mot västerländsk kultur.<ref name=":1">Borell, Klas (2012): [https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:546175/FULLTEXT01.pdf Islamofobiska fördomar och hatbrott], Nämnden för statligt stöd till trossamfund.</ref> 

<blockquote>”''Termen islamofobi anspelar på en rädsla för islam och muslimer. Termen inbegriper dock inte bara denna rädsla. Många muslimer upplever att det förs en propaganda mot islam och de personer som representerar denna religion. Islamofobi kan därför kort definieras som en rädsla för islam och muslimer, och som aktiverar en antiislamisk reaktion riktad mot muslimer.”'' ([[Regeringskansliet]]''<ref name="Regeringskansliet" />'')

”''I denna statistik definieras islamofobiska hatbrott som brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot islam och muslimer, som aktiverar en antiislamisk reaktion'' ''mot islam, muslimsk egendom, dess institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas vara, muslimer eller representanter för muslimer. Såväl personer som är praktiserande muslimer och som uppfattas vara muslimer drabbas vid islamofobiska hatbrott.”'' ([[Brottsförebyggande rådet]]''<ref name="BRÅ2008" />'')

”''Definitionen av islamofobi är beroende av hur och i vilket sammanhang man använder ordet. Det kan vara ett uttryck för rädsla för gruppen muslimer, men också för religionen islam. Begreppet omfattar ibland också en rasistisk reaktion eller en strukturell diskriminering som drabbar muslimer.''” ([[Forum för levande historia]]<ref name="Fflh">{{webbref|url=http://www.levandehistoria.se/node/99|titel=Vad betyder islamofobi?|hämtdatum=27 september 2010|utgivare=Forum för levande historia}}</ref>)</blockquote>

=== Begreppshistorik ===
[[Étienne Dinet|Alphonse Étienne Dinet]] och Sliman ben Ibrahim, Algeriet, gav 1918 ut en biografi om profeten [[Muhammad]].<ref>{{cite book|title=La Vie de Mohammed, Prophète d’Allah|last1=Dinet|first1=Alphonse Étienne|last2=ben Ibrahim|first2=Sliman|year=1918|publisher=|location=Paris}} cited from {{Cite book|last1=Otterbeck|first1=Jonas|last2=Bevelander|first2=Pieter|year=2006|title=Islamofobi&nbsp; – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimars utsatthet|publisher=Forum för levande historia|publication-place=Stockholm|language=Swedish|isbn=91-976073-6-3|url=http://www.levandehistoria.se/files/islamofobi.pdf|format=PDF|accessdate=23 November 2011|quote="modern orientalists [are partially] influenced by an islamofobia, which is poorly reconciled with science and hardly worthy of our time"|others=Anders Lange|postscript={{inconsistent citations}}|deadurl=yes|archiveurl=https://web.archive.org/web/20120119025153/http://www.levandehistoria.se/files/islamofobi.pdf|archivedate=19 January 2012|df=|titel=Arkiverade kopian|hämtdatum=20 juli 2012|arkivurl=https://web.archive.org/web/20120119025153/http://www.levandehistoria.se/files/islamofobi.pdf|arkivdatum=19 januari 2012}}</ref><ref name="Allen2010pp5-6">Allen, Christopher (2010). ''Islamophobia''. [[Ashgate Publishing]]. pp.&nbsp;5–6.</ref> På franska använde de då ordet "islamophobie". I den engelska utgåvan blev ordet dock inte översatt till "islamophobia", utan istället till "feelings inimical to Islam" (negativa känslor till islam). 

==Etymologi==
Efterledet ''-[[fobi]]'' avser i detta sammanhang en allmän rädsla eller avvärjelse mot islam som religion och muslimer i allmänhet. Efterledet avser alltså inte en [[Diagnostic_and_Statistical_Manual_of_Mental_Disorders|diagnos]] på en sjuklig rädsla utan används i överförd betydelse på samma sätt som i [[xenofobi]] (främlingsfientlighet), [[kristofobi]] (fördomar mot kristna) och [[homofobi (samhälle)|homofobi]] används för olika samhällsfenomen. Begreppet islamofobi har betydelselikhet med [[kulturrasism]], [[religionsförföljelse]] och [[antisemitism]],<ref>{{Harvnb|Otterbeck|Bevelander|2006|p=9 f}}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20120911112402/http://www.un.org/terrorism/pdfs/2/G0414734.pdf Commission on Human Rights, Report on the sixtieth session (15 March -23 April 2004)], sid 136. (Arkiverad på archive.org.)</ref> och [[orientalism]].<ref>Said, Edward (2000). ''Orientalism''. Stockholm: Ordfront. {{ISBN|91-7324-794-4}}.</ref><ref>Mahmood Mamdani (2004), ''Good Muslim, Bad Muslim: America, the Cold War, and the Roots of Terrorism''. New York: Pantheon. {{ISBN|0-375-42285-4}}.</ref> Begreppet kan användas [[pejorativ]]t.

== Historia ==
Idéer som i modern tid skulle benämnas som islamofobi kan spåra sina rötter tillbaka till åtminstone [[medeltiden]] och dåtida kristna uppfattningar av muslimer. Av vissa kristna benämndes muslimer bland annat som anhängare till [[Antikrist]], eller som demoner och hundar.<ref name=":5" /> Enligt religionshistorikern [[Mattias Gardell]] sorterades människor redan under rasismens tidiga historia utifrån religiösa och kulturella kännetecken som seder och riter. Gardell kontrasterar det mot en senare syn på rasism som något som enbart skulle utgå från biologiska markörer, t.ex. i form av [[rasbiologi]]. I linje med den argumentationen menar Gardell att islamofobi och [[antisemitism]] kan ses som två av de äldsta kända formerna av rasism, eftersom dessa kulturellt definierade grupper började betraktas som mindre värda "raser" och stötas bort från Iberiska halvön under senmedeltid.<ref name="dp">{{Webbref|titel=”Rasismen fanns innan rasbiologin”|url=https://expo.se/2020/06/%E2%80%9Drasismen-fanns-innan-rasbiologin%E2%80%9D|verk=Expo.se|hämtdatum=2022-07-18|språk=sv|förnamn=Daniel|efternamn=Poohl}}</ref>
[[Fil:New Strategy for the War on Terror Mary Landrieu.png|miniatyr|Olika islamofobiska uttryck förvärrades efter terrorattackerna den 11 september 2001 och det efterföljande "kriget mot terrorismen".]]
Islamofobin har förändrats genom historien och genomgått perioder då den både varit mer framträdande och perioder då den funnits med i samhällsdebattens bakgrund. Några perioder då islamofobin särskilt framträtt är under [[Korståg|korstågen 1095-1291]], de [[Reconquista|kristna återerövringskrigen]] (reconquista) på [[Iberiska halvön]], turkskräcken på 1500-talet, fördrivandet av muslimer från Spanien under 1500-1600-talen och även senare perioder under kolonialtiden. [[Kalla kriget]] kan sägas utgöra en period då islamofobin trädde tillbaka till förmån för konflikten mellan [[Västblocket|väst]]- och [[Östblocket|östblocken]]. I och med [[Sovjetunionen|Sovjetunionens]] upplösning började islam och muslimer på nytt av vissa grupper att presenteras som den huvudsakliga fienden till "västvärlden". Urskillningslösa negativa attityder gentemot islam och muslimer kom att accentueras ytterligare efter [[terrorattackerna den 11 september 2001]] och [[kriget mot terrorn]] som följde på attackerna.<ref name=":5">{{Webbref|titel=islamofobi - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/islamofobi|verk=www.ne.se|hämtdatum=2023-11-29}}</ref>

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 kom islamofobiska grupperingar att bli mer organiserade och samarbeta över olika nationsgränser. Några framträdande islamofobiska grupper under perioden var [[English Defence League]], [[Pegida|PEGIDA]], [[Stop Islamization of America]] och [[ACT For America]]. Många av grupperna var aktiva ute i det offentliga rummet, samtidigt som en stor del av den anti-muslimska rörelsen under perioden återfanns i olika onlinemiljöer. Under 00- och 10-talet utvecklades många högerextrema och högerradikala partier mot en anti-muslimsk riktning, i linje med den utomparlamentariska utvecklingen. Statsvetaren [[Cas Mudde]] har argumenterat för att den politiska utvecklingen i Europa efter [[flyktingkrisen 2015]] utlöste en ny och förstärkt våg av islamofobi. Vissa forskare har poängterat att många lagar och initiativ som har varit förment riktade mot terrorverksamhet varit islamofobiska till sin natur genom att utpeka den muslimska befolkningen som potentiella terrorister.<ref name=":0" />

== Teori ==

=== Underliggande processer ===
Islamofobi är en samling idéer eller ideologier i vilka islam och muslimer essentialiseras, övergeneraliseras och andrafieras (de ses som något annat än "vi"). Att islamofobin essentialiserar och andrafierar islam och muslimer innebär att dessa presenteras som något i grunden väsensskilt från majoritetssamhället. En tänkt "islamsk kultur" jämförs med "majoritetssamhällets kultur", där muslimer och islam ses som ett hot mot det senare, samtidigt som de båda kulturerna anses ha oöverkomliga kulturella skillnader.<ref name=":3">A/HRC/46/30, s. 4</ref>

Synen på muslimer som något "annat" och med vissa nedärvda drag har lett till att forskare argumenterar för att muslimer [[rasifieras]] på det sättet att en muslimsk identitet mer och mer ses som en fast kulturell markör, snarare än en religiös övertygelse. Muslimer behandlas annorlunda och ses som mindre önskvärda på basis av religiösa och kulturella drag, vilket innebär att islamofobin kan ses som en form av rasism.<ref name=":3" /> Islamofobins fokus på kultur är i linje med hur andra former av rasism har utvecklats från rasistiska idéer om biologiska nedärvda skillnader, till att idéer om en nedärvd essens anses finnas i olika kulturer eller religioner. I den islamofobiska föreställningsvärlden finns det tydliga gränser mellan olika kulturer och religioner, vilka dessutom antas på ett definitivt sätt avgöra hur personer tänker eller agerar. Den kulturella eller religiösa essensen går inte att ändra, varför olika generaliseringar om hur "muslimer är" eller hur "islam är" kan uttryckas. I ett svenskt sammanhang anses det utifrån islamofobin som att muslimer födda i Sverige inte är svenskar utan reduceras till enbart muslimer och ses i det ljuset som ett hot mot Sverige och svensk kultur. Islamofobiska föreställningar försvårar eller omöjliggör samtida identiteter som t.ex. svensk och muslim.<ref>{{Webbref|titel=islamofobi - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/islamofobi|verk=www.ne.se|hämtdatum=2024-01-02}}</ref>

==== Stereotyper och generaliseringar ====
Vidare skapas överdrivna generaliseringar inom islamofobin där islam presenteras i första hand som en politisk ideologi som förespråkar våld, sexism och homofobi. På så vis förnekas islam status som en religion och reduceras till en politisk ideologi som hotar "Väst" och andra länder där muslimer är i minoritet. Islam ses som något statiskt och enhetligt, utan variation, dynamik eller mångfald. Muslimer tenderar även att demoniseras och framställas som illojala "andra" som vill tvinga på sina värderingar på andra genom våld, överbefolkning och radikaliseringen av "goda" muslimer.<ref name=":4">A/HRC/46/30, s. 5</ref>

Islamofobiska idéer påverkar kvinnor och män på olika sätt. Muslimska kvinnor, särskilt de som bär någon form av slöja, ses som viljelösa offer för ett kulturellt och religiöst förtryck. Samtidigt ses muslimska män som att de skulle vara fundamentalt våldsamma och farliga.<ref name=":7">{{Tidskriftsref|rubrik=Countering Islamophobia/anti-Muslim hatred to eliminate discrimination and intolerance based on religion or belief|datum=2021-04-21|utgivare=United Nations Human Rights Council|url=https://daccess-ods.un.org/access.nsf/Get?OpenAgent&DS=A/HRC/46/30&Lang=E}}</ref> Sedan 2005 har en konspirationsteori om "[[Eurabien|Eurabia]]" fått relativt stor spridning i vissa kretsar. Teorin går ut på att islam historiskt och i nutid är ett sätt för vissa intressen att ockupera och erövra Europa. Detta ska enligt teorin gå till genom sammansvärjningar, invandring och högre barnafödande i vissa grupper, och ska enligt konspirationen finansieras av pengar från oljeförsäljning. Konspirationsteorin återfinns i en rad böcker och på högerextrema internetforum.<ref>{{Webbref|titel=Antisemitism och islamofobi - Forum för levande historia|url=https://www.levandehistoria.se/wp-content/uploads/2022/11/antisemitism-och-islamofobi-rapport.pdf|verk=www.levandehistoria.se|hämtdatum=2024-01-02}}</ref>

== Uttryck ==

=== Media ===
Negativa stereotyper kopplat till muslimer och islam förekommer i olika typer av media och kan förstärkas av vissa politiker, samhällsdebattörer och i vissa fall även inom universitetsvärlden. Muslimer tenderar att ha en lägre [[representation]] i media och att representeras på ett missvisande sätt. I nyhetstexter har analyser gjort gällande att de mest använda adjektiven för att beskriva muslimer har varit "radikal", "extremistisk" och "terrorist-" , jämfört med européer som har beskrivits med adjektiv som "kunnig", "vanlig" och "vacker". Andra medieanalyser pekar på att reportage rörande islam och muslimer tenderar att fokusera på negativa vinklar som en upplevd oförmåga att integreras eller att terrorattacker med en muslimsk förövare får större utrymme än terrorattacker med högerextrema förövare.<ref name=":4" />

== Konsekvenser ==

=== Hälsa ===
I likhet med andra former av [[diskriminering]] och rasism ger även islamofobi upphov till olika [[Fysiologi|fysiologiska]] reaktioner hos dem som utsätts. Beroende på hur en person [[Rasifiering|rasifieras]] eller vilken etnisk grupp den tillhör så kan styrkan på reaktionerna variera. En vanlig reaktion bland muslimer och andra grupper som uppfattas som muslimer är [[stress]]. Långvarig stress bland muslimer har visats nöta ner hälsan över tid och påverka olika regleringssystem i kroppen. Inom forskningen har särskilt diskrimineringens effekter på människors psykiska hälsa undersökts. Flera studier som har undersökt förhållanden i USA visar att det räcker med att en person någon gång upplevt diskriminering på grund av ras, etnicitet eller religion för att de ska uppleva högre nivåer av psykiskt lidande. Liknande effekter för muslimska befolkningar i Nordamerika har visats för [[depressiva symptom]], rädsla och [[ångest]] över potentiell framtida diskriminering, och även [[paranoia]] (hos män, men inte hos kvinnor).<ref name=":6">{{Tidskriftsref|rubrik=Islamophobia, Health, and Public Health: A Systematic Literature Review|url=https://ajph.aphapublications.org/doi/full/10.2105/AJPH.2018.304402|tidskrift=American Journal of Public Health|år=2018-06|hämtdatum=2024-05-06|issn=0090-0036|sid=e1–e9|volym=108|nummer=6|doi=10.2105/AJPH.2018.304402|pmc=PMC5944883|pmid=29672152|språk=en|förnamn=Goleen|efternamn=Samari|förnamn2=Héctor E.|efternamn2=Alcalá|förnamn3=Mienah Zulfacar|efternamn3=Sharif}}</ref>

När det gäller islamofobins och diskrimineringens påverkan på den fysiska hälsan finns det vissa belägg för att även muslimers fysiska hälsa påverkas negativt. I [[Storbritannien]] kunde studier påvisa att det hos muslimer från [[Sydasien]] - i likhet med [[hinduer]] och [[sikher]] - fanns ett samband mellan psykosociala faktorer å ena sidan och [[kranskärlssjukdomar]] å andra sidan hos grupperna. Jämfört med de andra religiösa grupperna som studerades rapporterade muslimerna högre nivåer av rasdiskriminering, kronisk stress och finansiella problem, samtidigt som de rapporterade en lägre nivå av fysisk aktivitet. Hos personer från [[Pakistan]] och [[Bangladesh]] kunde forskare se att grupperna fick signifikant sämre [[blodtryck]], [[kolesterol]] och självuppskattad hälsa efter 11 september-attackerna, något som de argumenterade berodde på islamofobi eller anti-muslimsk diskriminering.<ref name=":6" />

== Internationell dag för att motverka islamofobi ==
I mars 2022 antog [[Förenta nationerna|FN:s]] [[FN:s generalförsamling|generalförsamling]] en resolution om att utse 15 mars till internationell dag för att motverka islamofobi.<ref>{{Webbref|titel=International Day to Combat Islamophobia|url=https://www.un.org/en/observances/anti-islamophobia-day|verk=United Nations|hämtdatum=2023-02-13|språk=en|förnamn=United|efternamn=Nations}}</ref><ref>{{Webbref|titel=General Assembly Unanimously Adopts Texts on Combating Islamophobia, Protecting Rangelands, Tackling Difficulties for Widows, Bicycles as Public Transportation {{!}} UN Press|url=https://press.un.org/en/2022/ga12408.doc.htm|verk=press.un.org|hämtdatum=2023-02-13|datum=2002-03-15}}</ref> [[Frankrike]] invände mot beslutet och bruket av termen islamofobi dels eftersom de menar att det saknas en internationellt vedertagen definition som manifesteras i internationell rätt, dels för att bruket av begreppet verkar splittrande på arbetet mot religiöst betingad intolerans eftersom man riktar in sig bara på en enda religion och utesluter alla andra, utan att ta hänsyn friheten att tro eller att inte tro. Även Indien och EU argumenterade mot att proklamera en internationell dag för att motverka islamofobi.<ref>{{Webbref|titel=France, EU and India opposed creation of UN day to combat Islamophobia|url=http://www.middleeasteye.net/news/un-islamophobia-combat-day-india-france-eu-opposed|verk=Middle East Eye|hämtdatum=2023-02-13|språk=en|datum=2022-03-17}}</ref> Den internationella organisationen för islamskt samarbete OCI, som tillsammans med [[Pakistan]] lanserade initiativet i FN, menade istället att beslutet utgjorde ett viktigt steg i en nödvändig kamp mot uppvigling till hat, diskriminering och religiöst motiverade våldshandlingar.<ref>{{Webbref|titel=Begreppet islamofobi skapar debatt i FN|url=https://signum.se/begreppet-islamofobi-skapar-debatt-i-fn/|verk=Signum|datum=2022-03-29|hämtdatum=2023-02-13|språk=sv-SE}}</ref> 

== Kritik ==

=== Begreppets definition ===
Islamofobi är ett omdiskuterat begrepp. Forskare har problematiserat att islamofobi omfattar alla typer av fientlighet eller motstånd mot islam. De menar att det som borde vara avgörande för om en företeelse ska omfattas av begreppet är att den bygger på fördomar om islam eller stereotypa föreställningar om hur muslimer tros vara eller beter sig.<ref name=":0" /><ref>{{Webbref|url=https://bra.se/download/18.1f8c9903175f8b2aa70762d/1622553459528/2021_3_Islamofobiska_hatbrott.pdf|titel=Islamofobiska hatbrott|hämtdatum=2023-01-27|utgivare=Brottsförebyggande rådet|år=2021|verk=BRÅ 2021:3}}</ref> Forskare pekar också på vikten av att skilja på [[kritik av islam]] som religion eller kritik mot vissa muslimska organisationer å ena sidan, och urskillningslösa negativa attityder mot muslimer och islam å andra sidan.<ref name=":1" />

Termen har kritiserats för sitt innehåll av suffixet [[Fobi|''-fobi'']]. Fobi används allmänt för att beskriva en [[Psykisk störning|psykiskt sjukdomstillstånd]] som karaktäriseras av en obefogad och överdriven rädsla som är omöjlig att kontrollera.<ref name=":0" />

=== Användning av begreppet ===
En invändning mot begreppet islamofobi är att det blandar och förenklar befogade rädslor för militant islamism med obefogade rädslor för islam som religion.<ref name="do">{{webbref|titel=Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige|url=http://www.do.se/Documents/rapporter/Forskning%20om%20diskriminering%20av%20muslimer%20i%20Sverige.pdf|verk=sid 23|utgivare=Diskrimineringsombudsmannen/ Oxford Research|hämtdatum=29 mars 2015|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150923215701/http://www.do.se/Documents/rapporter/Forskning%20om%20diskriminering%20av%20muslimer%20i%20Sverige.pdf|arkivdatum=23 september 2015}}</ref> Begreppet har även kritiserats för att sammanblanda saklig kritik av islam med fördomar om och stigmatisering av muslimer.<ref name=":0" /><ref>{{Tidningsref|rubrik=Full text: Writers' statement on cartoons|url=http://news.bbc.co.uk/1/hi/world/europe/4764730.stm|datum=2006-03-01|hämtdatum=2024-03-21|språk=en-GB}}</ref> Det har resulterat i att termen islamofobi ibland har beskrivits som mer polemisk än analytisk, som en term som används att tysta all kritik mot olika muslimska företrädare, organisationer och praktiker.<ref name=":1" />

Den brittiska författaren Sara Kahn har anklagat delar av vänstern i [[Storbritannien]] för att anamma [[Islamism|islamismens]] syn på islamofobi och uppmana till "censur" av [[Humanism|humanister]] som utmanar islamistisk ideologi eller förespråkar [[yttrandefrihet]].<ref name=":2">{{Webbref|titel=Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext : ideologisk kontinuitet eller förändring? (PDF)|url=https://www.msb.se/sv/publikationer/islamisk-aktivism-i-en-mangkulturell-kontext--ideologisk-kontinuitet-eller-forandring/|verk=www.msb.se|hämtdatum=2020-07-04|språk=sv|datum=|utgivare=MSB|sid=53|författare=Aje Carlbom (Malmö universitet)|arkivurl=https://web.archive.org/web/20200425063745/https://www.msb.se/sv/publikationer/islamisk-aktivism-i-en-mangkulturell-kontext--ideologisk-kontinuitet-eller-forandring/|arkivdatum=2020-04-25}}</ref> Liknande anklagelser har riktats mot bland annat delar av vänstern i Sverige. [[Socialantropologi|Socialantropologen]] och debattören [[Aje Carlbom]] har skrivit att även om vänstern och islamism passar mycket illa ihop "verkar [de] kunna samspela i [[Identitetspolitik|identitetspolitiska]] strider mot den ”[[västerländska]]” fienden".<ref name=":2" />

Vissa invänder mot begreppet och dess koppling till rasistiska ideologier med argumentet att muslimer inte är en ras och därmed inte heller kan utsättas för rasism. Ett sådant argument har dock flera svagheter enligt de som ser islamofobi och rasism som besläktade. De menar att för att rasism ska uppstå är det inte nödvändigt att det finns några biologiska raser, som till exempel rasbiologin antar. Inom rasismforskningen talar man om den sociala processen [[rasifiering]], vilket innebär att olika individer tillskrivs en viss ras på grund av till exempel hudfärg eller religiösa symboler. De som försvarar kopplingen mellan islamofobi och rasism menar att det är rasismen i sig som skapar de sociala "raserna" och att det är den rasistiska ideologin som hävdar att denna konstruerade identitet gör att vissa människor förtjänar bättre än andra. Att hävda att förekomsten av rasism kräver biologiska raser blir att erkänna rasbiologins syn på mänskligheten och mänskliga samhällen.<ref name="dp" />

== Se även ==
* [[Antiarabism]]
* [[Kristen sionism]]
* [[Eurabien]]

== Referenser ==

=== Källor ===
{{Bokref|titel=FN:s rapport A/HRC/46/30 - Countering Islamophobia/anti-Muslim hatred to eliminate discrimination and intolerance based on religion or belief|datum=13 april 2021|hämtdatum=|url=https://daccess-ods.un.org/access.nsf/Get?OpenAgent&DS=A/HRC/46/30&Lang=E|utgivare=Förenta Nationernas råd för mänskliga rättigheter}}

=== Notförteckning ===
<references /> 

=== Källförteckning  ===
* {{bokref
 |efternamn       = Borell
 |förnamn        = Klas
 |författarlänk = Klas Borell
 |titel           = Islamofobiska fördomar och hatbrott
 |url             = http://www.sst.a.se/download/18.11165b2c13cf48416de7759/Islamofobiska+f%C3%B6rdomar+och+hatbrott+-+hela+h%C3%A4ftet.pdf
 |år             = 2012
 |upplaga         = 
 |utgivare        = Nämnden för statligt stöd till trossamfund
 |utgivningsort   = Stockholm
 |serie           = 
 |språk          = svenska
 |isbn            = 978-91-980611-0-9
 |hämtdatum      = 2013-04-15
 |arkivurl        = https://web.archive.org/web/20130616041718/http://www.sst.a.se/download/18.11165b2c13cf48416de7759/Islamofobiska+f%C3%B6rdomar+och+hatbrott+-+hela+h%C3%A4ftet.pdf
 |arkivdatum      = 2013-06-16
}} {{Wayback|url=http://www.sst.a.se/download/18.11165b2c13cf48416de7759/Islamofobiska+f%C3%B6rdomar+och+hatbrott+-+hela+h%C3%A4ftet.pdf |date=20130616041718 }}
* {{bokref
|efternamn      = Otterback
|förnamn        = Jonas
|författarlänk  = Jonas Otterback
|efternamn2     = Bevelander
|förnamn2       = Pieter
|författarlänk2 = Pieter Bevelander
|titel          = Islamofobi: en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet
|url            = http://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/islamofobi.pdf 
|år             = 2006
|upplaga        = 
|utgivare       = Forum för levande historia
|utgivningsort  = Stockholm
|serie          = 
|språk          = svenska
|isbn           = 91-976073-6-3  
|libris         = 10308742  
}}
* Staffan Gunnarsson (2011), ''Ett olyckligt begrepp - islamofobins förrädiska fallgropar. Humanisten nr 2 2011''

== Externa länkar ==
* [http://intolerans.levandehistoria.se Rapport om islamofobi av Forum för levande historia]
* [http://inhouse.lau.edu.lb/bima/papers/Jonas_Otterbeck.pdf Jonas Otterbeck ''The Depiction of Islam in Sweden: An Historical Overview''] (engelska)

{{Rasism}}

[[Kategori:Diskriminering]]
[[Kategori:Icke-medicinska fobier]]
[[Kategori:Pejorativa termer]]
[[Kategori:Hat]]
[[Kategori:Islamkritik]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]