Visa källa för Jämtlands län

{{Fler källor|Många avsnitt saknar referenser|datum=2013-04}}
{{Länsfakta|namn=Jämtlands län
|vapen=Jämtland län vapen.svg
|karta=SverigesLän2007Jämtland.svg
|bokstav=[[Z]]
|siffra=[[23 (tal)|23]]
|landskap=[[Jämtland]],<br />[[Härjedalen]],<br  />[[Hälsingland]],<br />[[Ångermanland]],<br />[[Dalarna]],<br />[[Lappland, Sverige|Lappland]]
|residensstad=[[Östersund]]
|landshövding=[[Marita Ljung]]
|region = [[Region Jämtland Härjedalen]]
|area_rank=3:e
|area=49443
|area_%vatten=
|folkmängd_rank=20:e
|folkmängd={{Stat/Sverige/Län/Befolkning|Jämtlands län}}
|folkmängd_datum={{Stat/Sverige/Län/Befolkning|datum}}
|folkmängd_not={{Stat/Sverige/Län/Befolkning|ref}}
|invånare/km2=<!-- Räknas normalt sett ur 'folkmängd' och 'area' ovan -->3
|inrättat=[[1810]]
}}
[[Fil:Z1952text.png|right|miniatyr|Kommunindelningen i Jämtlands län 1952.]]
'''Jämtlands län''' ({{lang-sma|Jiemthen leene|links=y}}) är ett [[Sveriges län|län i Sverige]] som omfattar huvuddelen av [[Landskap i Sverige|landskapen]] [[Jämtland]] och [[Härjedalen]] samt delar av [[Ångermanland]] och [[Hälsingland]]. Även några mindre områden i [[Dalarna]] och [[Lappland, Sverige|Lappland]] ingår i länet. Jämtlands län motsvarar 12,0&nbsp;[[procent]] av [[Sverige]]s yta, {{nowrap|49 443 [[kvadratkilometer|km²]]}} och är Sveriges till ytan tredje största län. I Jämtlands län bor 1,5&nbsp;procent av Sveriges befolkning<ref name="fakta">{{webbref|url=http://www.lansstyrelsen.se/NR/rdonlyres/09E2CF8A-47DA-4D15-B17D-E892A70352C8/0/Lansbroschyr.pdf |titel=Länsbroschyr |hämtdatum=28 januari 2009 |format=[[PDF]] |datum=2008 |utgivare=Länsstyrelsen i Jämtlands län |sida=43-44 }}{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>. [[Residensstad]] är [[Östersund]] och [[landshövding]] sedan den [[1 april]] [[2021]] är [[Marita Ljung]]<ref>{{Tidningsref |författare=Harning, Maria |rubrik=Ny landshövdning i Jämtlands län|url=https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/ny-landshovding-i-jamtlands-lan |tidning=SVT Nyheter |datum=2021-02-26 |hämtdatum=2021-04-01}}</ref>.

Jämtlands län har historiska rötter som del i [[sydsamiskt område]] och [[Norrlands historia#Mellannorrland|Mellannorrlands]] bondekultur sedan järnåldern samt som en del i [[Tröndelag]] och det norska riket under senmedeltiden till [[Freden i Brömsebro|1645]]. Området är [[Glesbygd|glest befolkat]] och hela 34,4 procent av befolkningen bor på [[landsbygd]]en. En majoritet av länets invånare bor emellertid i den tätbefolkade [[Storsjöbygden]]. Länets näringsliv domineras av [[Små och medelstora företag|små företag]], och viktiga sektorer är framför allt de inom [[trä]], [[turism]], [[handel]] och [[livsmedel]].

== Administration ==
:''Huvudartikel: [[Sveriges län#Förvaltningsorganisation i länen|Förvaltningsorganisation i länen]]''
Jämtlands län administreras likt övriga [[län i Sverige]]. Länet har en [[länsstyrelse]], en [[Sveriges landsting|region]] och är uppdelad i åtta [[Sveriges kommuner|kommun]]er. Kommunerna och regionen har [[folkvald]]a organ och länsstyrelsen är ett statligt organ.

=== Länsstyrelsen ===
[[Fil:Jämtland County.png|miniatyr|höger|upright=0.8|Kommuner i Jämtlands län idag.]]
[[Fil:Old provinces westnorrland.png|miniatyr|upright=0.8|Västernorrland förr. Både gult och blått var Västernorrlands län, innan man delade upp det i [[Gävleborgs län]](Blått) och [[Västernorrlands län]](Gult). När '''Jämtlands län''' grundades fick det även Härjedalen. Dagens länsgränser kan ses i rött.]]
[[Länsstyrelsen i Jämtlands län]] är en statlig myndighet och är [[Sveriges regering|regeringen]]s förlängda arm. Länsledningen utgörs av [[landshövding]] [[Marita Ljung]] som är länsstyrelsens chef sedan år [[2021]]. Ljung är regeringens främste företrädare i länet och informerar om länets behov. Susanna Löfgren är [[länsråd]] och har varit tillförordnad landshövding en kort period under 2013 och 2020-21. Länsstyrelsen sysslar med samordning, utveckling, tillsyn och förvaltning i länet. Länsstyrelsen är organiserad i sju olika avdelningar: [[administration]],
[[Europeiska unionens strukturfonder|EU:s strukturfond]]er,
regional utveckling,
[[natur]], [[kultur]] och [[rennäring]],
[[Miljö (omgivning)|miljö]] och [[fiske]],
[[lantbruk]] och
[[förvaltning]].

=== Kommunerna ===
Jämtlands län har åtta [[primärkommun]]er. De är [[territoriell]]t avgränsade områden och administrativa enheter för lokal [[självstyrelse]]. Kommunernas politiska beslut fattas av en folkvald församling, [[kommunfullmäktige]]. Kommunfullmäktige utser en [[kommunstyrelse]] som är kommunens högsta verkställande organ. [[Nämnd]]er i kommunerna varierar.

=== Regionen ===
:''Huvudartikel: [[Region Jämtland Härjedalen]]''
[[Region Jämtland Härjedalen]], tidigare ''Jämtlands läns landsting'', är en [[sekundärkommun]] som samlar de åtta primärkommunerna inom sig. Regionens politiska beslut fattas av en folkvald församling, [[regionfullmäktige]]. Regionfullmäktige utser en [[regionstyrelse]] som leder och samordnar arbetet i regionen. Region Jämtland Härjedalen ansvarar främst för hälso-, tand- och [[sjukvård]]. Regionen har även ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet. Regionen står också för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och bedriver även kulturell verksamhet. 

=== Residensstaden ===
:''Huvudartikel: [[Östersund]]''
Östersund är länets [[residensstad]] och har varit så sedan länet bildades år [[1810]]. Staden var dock länge den minsta i hela Sverige och det tog tid innan den gick om [[Frösön]] som länets egentliga huvudort. Östersund ligger vid [[Storsjön]] och är länets enda ort som haft stadsprivilegier. I staden finns länsstyrelsens huvudkontor och landshövdingens [[residens]].

== Administrativ historia ==
[[Fil:Sweden 1658.jpg|miniatyr|höger|I och med freden i Roskilde hamnade Jämtland och Härjedalen återigen tillsammans med Tröndelag, fast den här gången i Sverige.]]
:''För landskapshistoria och kultur se: [[Jämtland]] och [[Härjedalen]]''
Jämtland och Härjedalen har både varit separerade och tillsammans administrativt under historiens gång. Härjedalen var tidigt en integrerad del av [[Trøndelag]] medan Jämtland först var självständigt före [[1178]] då landskapet anslöts till Norge efter [[slaget på Storsjöns is]], men utgjorde dock en egen administrativ del av [[Norge]] och styrdes av ett [[allting]], ''[[Jamtamot]]''.  Jämtland hade samma status i "''[[Norgesväldet|Norgesveldet]]''" som till exempel [[Island]], [[Shetlandsöarna]], [[Orkneyöarna]] och [[Färöarna]], fram till slutet av [[1400-talet]]. Jämtland låg också kyrkligt under [[Uppsala stift|Uppsala ärkestift]] samtidigt som Härjedalen tillhörde [[Nidaros stift]]. Senare införlivades Jämtland i ''Trondhjems len'', ett av Norges fyra [[slottslän]] och i Nidaros stift. Mycket beroende på den stärkta administration som följde Danmarks övertagande av Norge [[1536]] men i högre grad de [[Dansk-svenska krig|krig mellan Danmark och Sverige]] som utspelades i landskapen. Efter att Jämtland och Härjedalen tillföll Sverige genom [[freden i Brömsebro]] [[1645]] hamnade Härjedalen i [[Hudiksvalls län]] och Jämtland i [[Härnösands län]]. Den här indelningen varade i 13&nbsp;år tills [[freden i Roskilde]] tecknades [[1658]] då Sverige erhöll Trøndelag och Jämtland-Härjedalen återigen hamnade i [[Trondheims län]], fast nu i Sverige. 
Det var dock en mycket kortvarig enhet då krig utbröt och efteråt, genom [[freden i Köpenhamn]], blev Trøndelag åter danskt. Jämtland och Härjedalen blev då en del av [[Västernorrlands län]] och var det fram till [[1762]] då [[Gävleborgs län]] med Härjedalen skildes från Västernorrlands län.
 
=== Jämtlands läns bildande ===
[[Fil:Jemtland.png|höger|miniatyr|Kartan från 1905:s gränser omfattar hela dåvarande Jämtlands län. Notera även att den äldre stavningen med ''e'' används.]]
Jämtlands län bildades [[1810]] då Jämtland och Härjedalen bröts ut ur respektive län. Det var genom en motion undertecknad av den enda riksdagsledamoten från landskapen, [[Anders Nilsson i Stugun]]. I skrivelsen menade han att det stora område som låg längs den norska gränsen behövde lokal styrning. Han framhöll också vikten av uppodling i inlandet, vilket skulle stärkas med det nya länet. Ett nytt län skulle också vara bra för [[väg]]ar, [[avvittring]] och [[flottning]]sleder hävdade Nilsson i Stugun. Genom att stärka den här regionen skulle man lättare "inom Sveriges gränser vinna [[Finland]] åter", som Sverige förlorade till [[Ryssland]] året innan. Något lokalt stöd för ett nytt län fanns det emellertid inte ens att tala om, och regeringen tordes inte lägga fram förslaget till riksdagen, där nya utgifter inte sågs med blida ögon. Det var den provisoriska regeringen som tillsattes efter statskuppen mot [[Gustav IV Adolf]] som klubbade beslutet, trots [[Bondeståndet i Sverige|bondeståndet]]s högljudda protester mot utökningen av den [[offentliga sektorn]]. 
[[Fil:GeorgAdlersparre.jpg|vänster|miniatyr|upright=0.5|Georg Adlersparre hade en central roll i tillkomsten av Jämtlands län.]]
Jämten [[Georg Adlersparre]], som satt i den provisoriska regeringen och som var nära vän med Anders Nilsson i Stugun spelade en avgörande roll i tillkomsten av länet. Inom den provisoriska regeringen fanns det en stor önskan om en [[skandinavism|skandinavisk union]] (vilket var orsaken till att man utsåg den danska prinsen [[Prins Karl August|Karl August]] till [[tronföljare]]), främst hos Adlersparre och [[Baltzar von Platen (1766-1829)|von Platen]]. Jämtland-Härjedalen intog här en viktig plats, eftersom de viktigaste förbindelserna mellan Sverige och Norge norr om [[Värmland]] gick mellan de här landskapen och Tröndelagen. En länsstyrelse i [[Östersund]] skulle avsevärt kunna förbättra [[kommunikation]]erna över Kölen.<ref name="hist">{{bokref |efternamn=Rumar |förnamn=Lars |redaktör=[[Sten Rentzhog]] |titel=Jämten 1993 |år=1994  |sid=146–150 |kapitel=Vårt läns historia}}</ref>

Den nytillträdda länsstyrelsen 1810 bestod enbart av tio personer och den första landshövdingen blev jämten [[Anders Wasell]], som stöttat Adlersparre och som även var god vän med Nilsson i Stugun. Därefter har länsstyrelsen vuxit och fått fler och fler arbetsområden genom historien. Motståndet mot det nya länet försvann inte lättvindigt; lokala [[sockenstämma|sockenstämmor]] runt om i länet och riksdagsledamöter från Jämtland och Härjedalen krävde upprepade gånger länets avskaffande, [[Borgare|borgarna]] i den nyanlagda staden Östersund var emellertid mer positiva. Den härjedalska riksdagsmannen [[Erik Andersson Bång]] menade till och med att föreningen av Jämtland och Härjedalen var onaturlig, då de historiskt haft rätt lite med varandra att göra.<ref name="hist"/>

Sedan tillkomsten har länet blivit större, [[1864]] överfördes [[Ytterhogdals socken|Ytterhogdal]] och [[Ängersjö socken|Ängersjö]] i Hälsingland från Gävleborgs län, och [[1974]] överfördes [[Fjällsjö församling|Fjällsjö]], [[Bodums församling|Bodum]] och [[Tåsjö församling|Tåsjö]] i Ångermanland från Västernorrlands län.

Jämtlands län stavades ursprungligen ''Jemtlands län'', då även Jämtland fortfarande stavades ''Jemtland''. Ibland benämndes länet ''Östersunds län'' efter residensstaden. Stavningen med ''[[ä]]'' tillkom i samband med att bokstaven blev "modärn" vid [[1900-talet]]s början.

== Geografi ==
{| width="220" class="wikitable toc" style="float:right; margin: 0.5em 0.5em 0.5em 1em; padding: 0.5e text-align:left;clear:all; margin-left:10px; font-size:90%" cellspacing="2" cellpadding="0"
|colspan=4 style="background:#black; color:white;" align=center bgcolor="blue"|'''Kända fjäll'''
|-
|colspan=4 align=center|[[Fil:Helags and Sylarna from Dunsjöfjället.JPG|center|220px|Helags och Sylmassivet]]
|-
! style="background:#e8e8e8;" | Fjäll
! style="background:#e8e8e8;" | Altitud ([[Meter över havet|m ö.h.]])
|-
| [[Helagsfjället]]
| align=right|1&nbsp;796 
|-
|[[Storsylen]]
| align=right|1&nbsp;743
|-
| [[Templet (fjäll)|Templet]]
| align=right|1&nbsp;728
|-
| [[Lillsylen]]
| align=right|1&nbsp;704
|-
| [[Åreskutan]]
| align=right|1&nbsp;420
|-
| [[Hundshögen]]
| align=right|1&nbsp;371
|-
| [[Anåfjället]]
| align=right|1&nbsp;332
|-
| [[Sielkentjakke]]
| align=right|1&nbsp;315
|-
| [[Sonfjället]] 
| align=right|1&nbsp;277
|-
| [[Munsfjället]]
| align=right|1&nbsp;188
|-
|colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center|<small>Källa: [http://share.scb.se/ov9993/data/historisk%20statistik//SOS%201911-/Statistisk%20%C3%A5rsbok%20(SOS)%201914-2014/Statistisk-arsbok-for-Sverige-2007.pdf SCB, Statistisk årsbok för Sverige 2007]</small>
|-
|colspan=4 style="background:#black; color:white;" align=center bgcolor="green"|'''Största sjöar'''
|-
|colspan=4 align=center|[[Fil:Draak Östersund 22jul2006.jpg|220px|center|Storsjöodjuret, Storsjön och Östersund i bakgrunden]]
|-
! style="background:#e8e8e8;" | Sjö
! style="background:#e8e8e8;" | Yta ([[km²]])
|-
| [[Storsjön]]
| align=right|456
|-
| [[Ströms Vattudal]]
| align=right|170
|-
| [[Kallsjön]]
| align=right|156
|-
| [[Flåsjön, Strömsunds kommun|Flåsjön, Strömsund]] 
| align=right|110
|-
| [[Torrön, Åre kommun|Torrön]]
| align=right|94
|-
| [[Näkten]]
| align=right|83
|}

[[Fil:Are2o.jpg|miniatyr|vänster|upright=0.7|Motiv från Åre]]
[[Fil:Oviken.jpg|miniatyr|vänster|upright=0.7|Gårdar i Oviken]]
[[Fil:Laxsjö vinter.jpg|miniatyr|vänster|upright=0.7|Vintervy över [[Laxsjö]]]]
{{huvudartikel|Jämtland#Geografi}}
Jämtlands län är ett [[Inlandsstat|kustlöst]] [[Sveriges län|län]] som ligger i hjärtat av den [[skandinaviska halvön]] i norra [[Europa]]. Länet gränsar till [[Dalarnas län]] i söder, [[Gävleborgs län]] i sydöst, [[Västernorrlands län]] i öster, [[Västerbottens län]] i norr samt det [[Norges fylken|norska fylket]] [[Trøndelag fylke|Trøndelag]] i väster. I den västra delen av länet ligger [[Skanderna|Kölen]] som sträcker sig genom hela Jämtlands län och, sedan [[Brömsebrofreden]] år [[1645]], utgör landgräns mellan [[Norge]] och [[Sverige]].

Länets tre större [[vattendrag]], [[Ljusnan]], [[Ljungan]] och [[Indalsälven]] startar i fjällkedjan och rinner österut mot Norrlandskusten och ut i [[Bottenhavet]]. Även [[Klarälven]] påbörjar sin resa söderut i västra Härjedalen. Länets alla [[älv]]ar och [[Å (vattendrag)|åar]] uppmäter en sträcka på 280&nbsp;mil<ref name="vatten">{{webbref|url=http://www.z.lst.se/z/amnen/fiske/ |titel=Fiske i Jämtland |hämtdatum=11 juni 2008 |utgivare=Jämtlands länsstyrelse |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080916175945/http://www.z.lst.se/z/amnen/fiske/ |arkivdatum=16 september 2008 }}</ref>.

[[Berggrund]]en i östra delen av länet består av urberg och sträcker sig från [[Flåsjön, Strömsunds kommun|Flåsjön]] i norr ner till [[Brunflo]]viken och vidare söderut. Berggrunden i den östra delen består av [[gnejs]], [[diabas]], [[amfibolit]], [[Skiffer|revsundsskiffer]] och i den sydöstra delen av [[Granit|rätansgranit]].

Mittdelen av länet, det ''centraljämtska silurområdet'', breder ut sig runt Storsjön och sträcker sig även längre norrut till Ström och söderut mot [[Klövsjö]]/Skorvdalsfjällen. Berggrunden består här av [[Kambrium|kambrisk]] och [[silur]]sk skiffer blandad med [[kalksten]], som gjort detta område mycket bördigt.

''Fjällregionen'' tar vid väster om [[Storsjön]] och utgör den östra delen av fjällkedjan som ingår i [[Kaledoniderna]]. Det högsta berget är [[Helagsfjället]], ett gnejsmassiv som är Sveriges sydligaste högfjäll. Länet har flera fjällplatåer där [[Flatruet]] är den mest kända med sina 975 meter över havet och Sveriges [[Flatruetvägen|högst belägna allmänna väg]]. Sveriges högst belägna by finns också i länet, [[Högvålen]], i den södra delen. Det finns många dalgångar mellan fjällkedjan och den västra kusten mot [[Norska havet]] vilket har en betydande roll i de centrala delarnas klimat som är att betrakta som lokalmaritimt.

När den senaste [[inlandsis]]en drog sig tillbaka för drygt {{nowrap|10 000 år}} sedan lämnade den efter sig stora mängder jord, sten och block. Det material som avsattes direkt av isen kallas för [[Morän (jordart)|morän]] vilket är den i särklass vanligaste [[jordart]]en i länet. Länet har även stora [[torv]]- och [[myrmarker]].

Nio procent (4&nbsp;500&nbsp;km²) av länets yta upptas av länets drygt 17&nbsp;000 sjöar<ref name="vatten"/>, där [[Storsjön]] är länets största samt Sveriges femte största sjö. I Storsjön sägs [[Storsjöodjuret]] leva och som var fridlyst i tjugo år mellan [[1986]] och [[2006]]<ref>{{webbref|url=http://www.storsjoodjuret.com/fridlysningen~18.php |titel=Fridlysningen |hämtdatum=11 juni 2008 |utgivare=Storsjoodjuret.com |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090726234448/http://www.storsjoodjuret.com/fridlysningen~18.php |arkivdatum=26 juli 2009 }}</ref>.

<gallery caption="Stora sjöar i Jämtlands län">
Bild:Kallsjön see.jpg|Kallsjön
Bild:Ströms Vattudal2.jpg|Ströms Vattudal
Bild:PB190187.JPG|Storsjön
</gallery>

[[Skog]] täcker större delen av länet (55&nbsp;procent totalt). Länet förfogar således över 12&nbsp;procent av landets sammanlagda skogsareal. Länets största ö är [[Ammerön]] (Sveriges 19 största), tätt följt av [[Frösön]] (Sveriges 27 största). De är båda insjööar.

=== Tätorter ===
I Jämtlands län finns det totalt 58 [[tätort]]er varav tolv har befolkning över 1&nbsp;000.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.scb.se/MI0810|titel=Tätorter; arealer, befolkning|hämtdatum=2017-09-07|verk=Statistiska Centralbyrån|språk=sv}}</ref>

{| class="wikitable sortable" style="text-align:right;"
|+De tio folkrikaste tätorterna i Jämtland<ref name=":0" />
! Nr !! Tätort !! Folkmängd<br />31 december 2018 !! Areal ([[Hektar|ha]])
|-
| '''1''' || align="left" | '''[[Östersund]]''' || '''{{Nts|51132}}''' || '''{{Nts|3484}}'''
|-
| 2 || align="left" | [[Strömsund]] || {{Nts|3705}} || {{Nts|392}}
|-
| 3 || align="left" | [[Åre]] || {{Nts|3186}} || {{Nts|635}}
|-
| 4 || align="left" | [[Sveg]] || {{Nts|2535}} || {{Nts|296}}
|-
| 5 || align="left" | [[Krokom]] || {{Nts|1921}} || {{Nts|160}}
|-
| 6 || align="left" | [[Järpen]] || {{Nts|1604}} || {{Nts|234}}
|-
| 7 || align="left" | [[Ås, Krokoms kommun|Ås]]|| {{Nts|1592}} || {{Nts|292}}
|-
| 8 || align="left" | [[Bräcke]] || {{Nts|1533}} || {{Nts|203}}
|-
| 9 || align="left" | [[Ängsmon]] || {{Nts|1344}} || {{Nts|53}}
|-
| 10 || align="left" | [[Hammarstrand]] || {{Nts|1171}} || {{Nts|290}}
|}

<small>[[Residensstad]]en är i [[fet stil]]</small> 

<small>Brunflo ingår numera i [[Östersund|Östersunds]] tätort. [[Ängsmon]] ingick i Östersunds tätort fram tills 2015.</small>

=== Naturskydd ===
I länet finns en nationalpark: [[Sonfjället]]. Det finns även ett 80-tal 
[[:Kategori:Naturreservat i Jämtlands län|naturreservat i Jämtlands län]], vilka utgör en stor del{{förtydliga|ungefär hur stor?|datum=2015-07}} av landets sammanlagda areal avsatt för naturskydd.

{{Bred bild|Sonfjället by Rickard Olsson.jpg|800px|Sonfjällets nationalpark}}

== Befolkning == 
{{Se även|Jämtar}}
{{för|språk och religion|Jämtland#språk}}

{| width="220" class="wikitable toc" style="float:right; margin: 0.5em 0.5em 0.5em 1em; padding: 0.5e text-align:left;clear:all; margin-left:10px; font-size:90%" cellspacing="2" cellpadding="0"
|colspan=4 style="background:#black; color:white;" align=center bgcolor="blue"|'''Största tätorter'''
|-
|colspan=4 align=center|7
|-
! style="background:#e8e8e8;" | Ort
! style="background:#e8e8e8;" | Invånare
|-
| [[Östersund]]
| align=right|50 397
|-
| [[Strömsund]]
| align=right|3 722
|-
| [[Åre]]
| align=right|2 925
|-
| [[Sveg]]
| align=right|2 550
|-
| [[Krokom]]
| align=right|1 921
|-
| [[Ås, Krokoms kommun|Ås]]
| align=right|1 596
|-
| [[Bräcke]]
| align=right|1 581
|-
| [[Järpen]]
| align=right|1 581
|-
| [[Ängsmon]]
| align=right|1 340
|-
| [[Lit (tätort)|Lit]]
| align=right|1 134
|-
| [[Hammarstrand]]
| align=right|1 150
|-
| [[Hammerdal]]
| align=right|1 057
|-
| [[Nälden]]
| align=right|995
|-
| [[Funäsdalen]]
| align=right|980
|-
| [[Svenstavik]]
| align=right|959
|-
| colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center|<small>Källa: [[SCB]], Tätorter (2016)</small>
|-
|}


Jämtlands län är mycket glest befolkat med färre än 3 invånare/km². Befolkningen är ojämnt fördelad och majoriteten bor i [[Storsjöbygden]], alltså området runt [[Storsjön]]. 43&nbsp;666 personer, 34,4&nbsp;procent av länets samtliga medborgare, bodde år 2005 utanför en tätort, näst högsta procentuella siffra bland alla län. Endast 1&nbsp;procent av länets mark är bebyggd och det finns endast en stad, [[Östersund]], som haft stadsprivilegier sedan [[1786]] och som är [[centralort]] i kommunen med samma namn. Viktiga tätorter är de övriga centralorterna: [[Bräcke]], [[Hammarstrand]], [[Järpen]], [[Krokom]], [[Strömsund]], [[Sveg]] och [[Svenstavik]].
Andra nämnvärda orter är;

{{spaltstart}}
* [[Aspås]]
* [[Backe, Strömsunds kommun|Backe]]
* [[Bispgården]]
* [[Brunflo]]
* [[Duved]]
* [[Funäsdalen]]
{{spaltbryt}}
* [[Gäddede]]
* [[Gällö]]
* [[Hammerdal]]
* [[Hede, Härjedalens kommun|Hede]]
* [[Hoting]]
* [[Kälarne]]
{{spaltbryt}}
* [[Lillhärdal]]
* [[Lit (tätort)|Lit]]
* [[Oviken]]
* [[Mattmar]]
* [[Mörsil]]
* [[Nälden]]
{{spaltbryt}}
* [[Stugun]]
* [[Åre]]
* [[Ås, Krokoms kommun|Ås]]
* [[Vemdalen]]
* [[Undersåker]]
{{spaltslut}}

Återstående medellivslängd vid födseln för kvinnor är 83,29&nbsp;år och 79,81&nbsp;år för män<ref>{{webbref|url=http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101I/Medellivsl/table/tableViewLayout1/?rxid=9e30410e-5f30-4ee9-8226-b86b1e8459ae|titel=Tabeller över Sveriges befolkning 2005|hämtdatum=5 Nov 2017|datum=2006|format=PDF|utgivare=[[Statistiska Centralbyrån]]|sida=267}}</ref>.

===Befolkningsutveckling===
{{Befolkningsutveckling2
|namn=Jämtlands län
|ref=<ref>{{webbref | url = https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/ | titel = Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2022 | utgivare = [[Statistiska centralbyrån]] | datum = 22 februari 2023 | hämtdatum = 18 april 2023 }}</ref><ref>{{webbref | url = https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---helarsstatistik/folkmangd-i-lan/ | titel = Folkmängd i län 1749-2020 | format = xlsx | utgivare = [[Statistiska centralbyrån]] | datum = 22 februari 2021 | hämtdatum = 18 april 2023 }}</ref>
|fotnot=1 januari 1974 tillfördes församlingarna Bodum, Fjällsjö och Tåsjö från Västernorrlands län.
|inv1810=33179
|inv1820=36894
|inv1830=42225
|inv1840=45769
|inv1850=52271
|inv1860=61218
|inv1870=70463
|inv1880=83623
|inv1890=100455
|inv1900=111391
|inv1910=118115
|inv1920=133536
|inv1930=134514
|inv1940=138722
|inv1950=144063
|inv1960=139799
|inv1970=125243
|inv1980=134934
|inv1990=135726
|inv2000=129566
|inv2010=126691
|inv2020=131155
}}

=== Befolkning kommunvis ===
Kommunvis dominerar Östersund, kommunen har något över fyra gånger fler invånare än tvåan Krokom. Ragunda kommun är befolkningsmässigt den minsta kommunen. Siffrorna nedan avser den 30 september 2017.
{{spaltstart}}
* [[Östersunds kommun]], 62 479 inv.
* [[Krokoms kommun]], 14 895 inv.
* [[Strömsunds kommun]], 11 828 inv.
* [[Härjedalens kommun]], 10 196 inv.
{{spaltbryt}}
* [[Åre kommun]], 11 191 inv.
* [[Bergs kommun]], 7 111 inv.
* [[Bräcke kommun]],  6 488 inv.
* [[Ragunda kommun]], 5 461 inv.
{{spaltslut}}

=== Demografi ===
142&nbsp;000 människor i Sverige är födda i Jämtlands län. 69&nbsp;procent av Jämtlands läns nuvarande befolkning är födda i länet (90&nbsp;000), vilket är högre än riksgenomsnittet<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0101_2005A01_BR_BE0106TEXT.pdf |titel=Beskrivning av Sveriges befolkning 2005 |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=2006 |format=PDF |utgivare=Statistiska Centralbyrån |sida=42}}</ref>. Av dem som är födda i länet men som inte är bosatta där {{När/sub|när|datum=2010-04}} bor (cirka) 15&nbsp;600 i [[Stockholms län]], 6&nbsp;500 i [[Västernorrlands län]], 5&nbsp;000 i [[Västra Götalands län]], 3&nbsp;900 i [[Gävleborgs län]] och 3&nbsp;000 i [[Uppsala län]]. Av dem som nu bor i Jämtlands län men som är födda i ett annat län kommer cirka 9&nbsp;000 från Västernorrlands län, 6&nbsp;400 från Stockholms län och 3&nbsp;000 från [[Västerbottens län]]<ref name="tab06">{{webbref |url=http://www.scb.se/statistik/_publikationer/BE0101_2006A01_BR_BE0107TAB.pdf |titel=Tabeller över Sveriges befolkning 2006 |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=juli 2007 |format=PDF |utgivare=Statistiska Centralbyrån |sida=90-91}}</ref>.

Jämtlands län hade lägst antal [[asylsökande]] i förhållande till folkmängd i Sverige 2007, 0,2 asylsökande per 1&nbsp;000 invånare<ref name="tab06"/>.

Befolkningen i Jämtlands län har den högsta medelåldern bland nygifta i landet. Medelåldern för nygifta män är 37,2&nbsp;år och för kvinnor 33,8&nbsp;år<ref name="tab06" />.

72,1&nbsp;procent av alla nyfödda barn i länet är födda av en ogift mor, i Jämtlands län får de flesta par barn innan de gifter sig. Par i Jämtlands län är högst benägna att behålla sina respektive efternamn, 24&nbsp;procent gör det, vilket är långt över riksgenomsnittets 17&nbsp;procent, 65,9&nbsp;procent tar mannens efternamn (lägst i Sverige) och 8,1&nbsp;procent tar kvinnans efternamn, vilket är högst bland länen i norra Sverige, dock något under riksgenomsnittet. 
38 procent av befolkningen i Jämtlands län har ett -sonnamn i efternamn och 1,19&nbsp;‰ har ett -dotternamn (till exempel [[Ida Ingemarsdotter]]), vilket är allra högst i Sverige<ref>{{webbref|url=http://www.scb.se/Grupp/allmant/BE0801_2005K04_TI_10_A05ST0504.pdf |titel=Var tredje svensk har ett son-namn |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=2005 |format=PDF |utgivare=Statistiska Centralbyrån |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060421002102/http://www.scb.se/Grupp/allmant/BE0801_2005K04_TI_10_A05ST0504.pdf |arkivdatum=21 april 2006 }}</ref>. Jämtlands län ligger under riksgenomsnittet när gäller medelålder för förstagångsföräldrar, 28,7&nbsp;år för förstagångsmödrarna och 31,3&nbsp;år för förstagångsfäderna. 28&nbsp;procent av de nyfödda får samma efternamn som båda sina föräldrar.
  
==== Utlandsfödda ====
{| width="220" class="wikitable toc" style="float:right; margin: 0.5em 0.5em 0.5em 1em; padding: 0.5e text-align:left;clear:all; margin-left:10px; font-size:90%" cellspacing="2" cellpadding="0"
| colspan=4 style="background:#black; color:white;" align=center bgcolor="green"|'''Utlandsfödda i Jämtlands län (2014)'''
|-
| colspan=4 align=center|[[Fil:Norden.jpg|220px|center|En stor majoritet av länets invånare är födda i Norden]]
|-
! style="background:#e8e8e8;" | Ursprungsland
! style="background:#e8e8e8;" | Antal
|-
| [[Norge]]
| align=right|1 138
|-
| [[Finland]]
| align=right|819
|-
| [[Syrien]]
| align=right|619
|-
| [[Thailand]]
| align=right|536
|-
| [[Afghanistan]]
| align=right|468
|-
| [[Tyskland]]
| align=right|467
|-
| |[[Polen]]
| align=right|313
|-
| [[Turkiet]]
| align=right|300
|-
| Övriga
| align=right|5 570
|-
|colspan=2 style="background:#e9e9e9;" align=center|<small>Källa:</small> http://www.scb.se/BE0101/#c_li_26051
|-
|}
5,1&nbsp;procent av Jämtlands befolkning, eller något under 6&nbsp;500 personer, är födda i ett annat land än Sverige, endast [[Gotlands län]] har en lägre procentuell andel utlandsfödda<ref name="tab06"/>. Kommunvis bor det i reda tal flest utlandsfödda i Östersunds kommun, procentuellt är siffrorna däremot högst för Bräcke kommun där 6,2&nbsp;procent av befolkningen är födda utomlands, och lägst i Bergs kommun, där enbart 3,4&nbsp;procent är födda i ett annat land än Sverige. Av de 6&nbsp;500 är omkring 1&nbsp;300 födda i [[Norge]] (för fullständiga siffror se tabellen eller källan, det här gäller för hela avsnittet), Jämtlands län är tillsammans med [[Värmlands län]] de enda i Sverige där den största gruppen av utlandsfödda är norrmän. Av de övriga [[nordiska länder]]na är ungefär 920 födda i [[Finland]], 180 i [[Danmark]] och 25 på [[Island]], sammanlagt är litet över 2&nbsp;400 födda i ett annat nordiskt land. Antal födda i de utomnordiska länderna i [[EU]] uppgår till 1&nbsp;080 personer där den största gruppen kommer från [[Tyskland]], 330 personer, därefter [[Polen]] med 220 personer och [[Storbritannien]] med 100. 620 personer är födda i andra länder inom [[Europa]] (icke-EU/nordiskt land) där [[Turkiet]] är det vanligaste födelselandet, 190 personer är födda där, 190 är födda i dåvarande [[Jugoslavien]] (med [[Bosnien och Hercegovina]]) och 90 personer är födda i [[Ryssland]]. De resterande är fördelade i en rad olika länder runt om i världen, 330 personer är födda i [[Afrika]], 230 i [[Nordamerika]], främst [[USA]], 270 i [[Sydamerika]] och  1&nbsp;500 i Asien och den största gruppen där är födda i [[Thailand]], 290 personer, därefter följer [[Irak]] med 230 personer, [[Iran]] med 140 personer, [[Indien]] med 125 och [[Sydkorea]] med 110 personer (siffrorna för båda är från 2005) och [[Libanon]] 100 personer.<ref name="tab06"/>

==== Utländska medborgare ====
2,8&nbsp;procent av befolkningen, eller 3&nbsp;500 personer, i länet är medborgare i ett annat land, även här så är det endast Gotlands län som har en procentuellt andel lägre. 1&nbsp;320 har medborgarskap i ett annat nordiskt land, främst Norge (även här så kan exakta siffror återfinnas i källan i stället för den löpande texten). 740 personer har medborgarskap i ett annat EU-land (bortsett från Danmark och Finland), mestadels Tyskland och Polen. 230 har medborgarskap i ett annat europeiskt land, främst i något land på [[Balkan]] och Turkiet. 200 har medborgarskap i något afrikanskt land, 120 personer har medborgarskap i något nordamerikanskt land och 90 personer har medborgarskap i något sydamerikanskt land. 730 personer har medborgarskap i något asiatiskt land, främst Thailand och Irak. Omkring 20 personer betecknas som statslösa.<ref name="tab06"/>

== Politik ==

=== Europeiska unionen ===
Befolkningen i Jämtlands län har varit mest negativ till [[EU]] och [[Ekonomiska och monetära unionen|EMU]] i hela Sverige. [[Margareta Winberg]] och [[Eva Hellstrand]] från länet var båda ledande företrädare inom [[Folkrörelsen Nej till EU]] och vid [[folkomröstningen om EU-medlemskap]] 1994 röstade 72,5&nbsp;procent av länsbefolkningen "Nej", något som förklarats med den lokala misstron mot [[byråkrati]]n i [[Bryssel]] och de långa avstånden mellan makthavarna och befolkningen.<ref>{{bokref |efternamn=Modin |förnamn=Kerstin |redaktör=Sten Rentzhog |titel=Jämten 1996 |år=1997 |sid=28 |kapitel=Jämtarna och EU |sida=20 |citat=Det starka motståndet i länet har sin grund i misstron mot att en ny byråkrati i Bryssel ska lägga sig i och styra hur glesbygdens folk ska leva. Avståndet mellan Jämtland och huvudstaden Stockholm, där beslutsfattarna hittills befunnit sig, är tillräckligt långt. Att makthavare i Bryssel ska fatta beslut över huvudet på invånare långt uppe i norr är inte acceptabelt, tycker jämtarna.}}</ref> Vid [[Folkomröstningen om införande av euron (Sverige)|folkomröstningen om införande av euron]] 2003 röstade 77,2&nbsp;procent av länsbefolkningen "Nej". Starkaste motstånd i hela landet mot EU och EMU återfinns i Strömsunds kommun där 82 procent röstade "Nej" till EU 1994 och 86,1&nbsp;procent röstade "Nej" till införandet av [[euro]]n 2003.

=== Regionpolitik===

Nedanstående tabell visar valresultatet i 2014 års landstingsval (numera regionval).

{| class="wikitable" style="font-size: 95%"
|-
!rowspan="2" colspan="2"|Parti
!rowspan="1" colspan="3"|Röstfördelning
!colspan="2"|Mandatfördelning
|-
!Antal
!%
!+/− %
!Antal
!+/−
|-
| bgcolor="{{socialdemokraterna/meta/färg}}" |&nbsp;
|[[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]]
| align="right" |31 430
| align="right" |38,57
| align="right" |–  2,39
| align="right" |21
| align="right" |–  3
|-
| bgcolor="{{moderaterna/meta/färg}}" |&nbsp;
|[[Moderaterna|Moderata samlingspartiet]]
| align="right" |16 258
| align="right" |19,95
| align="right" |+ 0,05
|align="right"|11
| align="right" |+/–  0 
|-
|bgcolor="{{centerpartiet/meta/färg}}"|&nbsp;
|[[Centerpartiet (Sverige)|Centerpartiet]]
| align="right" |11 093
| align="right" |13,61
| align="right" |–  2,48
| align="right" |8
| align="right" |–  1
|-
| bgcolor="{{vänsterpartiet/meta/färg}}" |&nbsp;
|[[Vänsterpartiet]]
| align="right" |6 231
| align="right" |7,65
| align="right" |+ 0,77
|align="right"|4
| align="right" |+/–  0
|-
| bgcolor="{{sverigedemokraterna/meta/färg}}" |&nbsp;
|[[Sverigedemokraterna]]
| align="right" |5 451
| align="right" |6,96
| align="right" |+ 3,98
| align="right" |4
| align="right" |+ 4
|-
| bgcolor="{{miljöpartiet/meta/färg}}" |&nbsp;
|[[Miljöpartiet de gröna]]
| align="right" |4 998
| align="right" |6,13
| align="right" |+ 0,13
| align="right" |3
| align="right" |–  1
|-
| bgcolor="{{folkpartiet/meta/färg}}" |&nbsp;
|[[Folkpartiet liberalerna]]
| align="right" |3 007
| align="right" |3,69
| align="right" |– 0,58
| align="right" |2
| align="right" |–  1
|-
|bgcolor="{{kristdemokraterna/meta/färg}}"|&nbsp;
|[[Kristdemokraterna (Sverige)|Kristdemokraterna]]
| align="right" |2 725
| align="right" |3,34
| align="right" |+ 0,96
| align="right" |2
| align="right" |+ 2
|-
|bgcolor="{{feministiskt initiativ/meta/färg}}"|&nbsp;
|[[Feministiskt Initiativ]]
| align="right" |116
| align="right" |0,14
| align="right" |+ 0,14
| align="right" |0
| align="right" |+/– 0
|-
| bgcolor="white" |&nbsp;
|Övriga partier 
| align="right" |176
| align="right" |0,22
| align="right" |– 1,04
| align="right" |0
| align="right" |+/– 0
|}


== Energi ==
[[Fil:Hammarforsens Kraftverk.jpg|miniatyr|upright=0.8|[[Hammarforsen]]s vattenkraftverk i Ragunda kommun]]
Jämtlands län är självförsörjande och nettoexportör vad gäller [[elektricitet|elenergi]], omkring 80&nbsp;procent exporteras. Länet förbrukar näst minst av alla län, {{nowrap|39 270 [[kilowattimmar]]}} per invånare, långt under riksgenomsnittet. Jämtland läns energiförbrukning går främst till uppvärmningen av hus, i kontrast mot nästan alla övriga län där den största delen går till industrin. Länet producerar sammanlagt {{nowrap|11 867 581 [[megawattimmar]]}} varav {{nowrap|10 991 164}} kommer från [[vattenkraft]]. I Jämtlands län finns ett runt 60 [[vattenkraftverk]] och i Ragunda kommun finns nio stycken, vilket gör att den utvunna elen från Ragunda kommun uppgår till tio procent av Sveriges sammanlagda vattenkraft. Vattenkraftsstationerna är främst belägna vid älvarna Ljungan, Ljusnan och Indalsälven med deras respektive källflöden. I Jämtlands län finns även ett antal dussin [[vindkraft]]verk och ett fåtal [[kraftvärmeverk]], främst i Östersund. I framför allt Härjedalens kommun utvinns [[torv]] och i Östersund utvinns även [[biogas]] ur avfall. Jämtlands län använder runt 60&nbsp;procent förnyelsebar energi, vilket är mycket i förhållande till andra regioner och även länder.<ref>{{webbref |url=http://www.mittnorden.net/download/18.76a49d3f10903c878b480008304/PMN-EB+Z+l%C3%A4n+05.pdf |titel=Energibalansstudie för Jämtlands län 2005 |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=31 augusti 2005 |format=PDF |utgivare=Jämtlands läns energikontor |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090105180039/http://www.mittnorden.net/download/18.76a49d3f10903c878b480008304/PMN-EB+Z+l%C3%A4n+05.pdf |arkivdatum=5 januari 2009 }}</ref>

== Näringsliv ==
[[Fil:Jamtlandvy.jpg|miniatyr|höger|upright=0.8|Skogen, marken och vattnet är viktiga för länet]]
Jämtlands län är jämte [[Gotlands län]] det mest företagstäta län i Sverige. Det finns nära 16 företag per 100 invånare. Jämtlands län har även den högsta företagsamheten bland kvinnor i landet. Det finns 8 kvinnliga företagare per 100 kvinnliga invånare i åldersgruppen 25–64<ref>{{webbref |url=http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/ostersund/article25669.ece |titel=Jämtlandskvinnor mest företagsamma i landet |hämtdatum=11 juni 2008 |efternamn=Godin Jonasson |förnamn=Lisbeth |datum=7 mars 2007 |utgivare=[[Svenskt Näringsliv]] |arkivurl=https://web.archive.org/web/20071221093328/http://www.svensktnaringsliv.se/regioner/ostersund/article25669.ece |arkivdatum=2007-12-21 }}</ref>. 48 procent av befolkningen mellan 18 och 30&nbsp;år i Jämtlands och Västernorrlands län föredrar att bli egna företagare framför anställda, det är den högsta siffran i landet<ref>{{webbref|url=http://www.nutek.se/content/1/c4/50/78/B2007.1.pdf |titel=Entreprenörskapsbarometern 2006 |hämtdatum=11 juni 2008 |format=PDF |utgivare=[[Nutek]] |sida=26 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100819234332/http://www.nutek.se/content/1/c4/50/78/B2007.1.pdf |arkivdatum=19 augusti 2010 }}</ref>. Länet har ett eget "[[Gnosjö]]", nämligen [[Trångsviken]] med närliggande byar i Krokoms kommun. Där finns det 80 företag på en befolkning runt 700. När det gäller tillväxtföretag i förhållande till befolkning hamnar länet på en sjunde plats, endast [[Stockholms län|Stockholms]], [[Västra Götalands län|Västra Götalands]], [[Jönköpings län|Jönköpings]], [[Kronobergs län|Kronobergs]], [[Skånes län|Skånes]] och [[Hallands län]] hade fler<ref name="fakta"/>. År 2006 utsågs Åre kommun till årets tillväxtkommun<ref>{{webbref |url=http://www.skl.se/artikel.asp?A=21320&C=6721 |titel=Åre är Årets Tillväxtkommun |hämtdatum=11 juni 2008 |efternamn=Söderström |förnamn=Kerstin |datum=8 mars 2006 |utgivare=[[Sveriges Kommuner och Landsting]] |arkivurl=https://archive.is/20070730080712/http://www.skl.se/artikel.asp?A=21320&C=6721 |arkivdatum=30 juli 2007 }}</ref>. År 2006 [[förvärvsarbete|förvärvsarbetade]] cirka 13&nbsp;900 personer inom kommunerna och drygt 4&nbsp;100 åt landstinget. Cirka 35&nbsp;000 förvärvsarbetade inom näringslivet och ungefär 3&nbsp;350 personer inom den statliga förvaltningen. Nästan 2&nbsp;900 personer förvärvsarbetade då inom andra organisationer och offentliga institutioner<ref>{{webbref|url=http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____23032.aspx |titel=Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter sektor och kommun 2006 |hämtdatum=11 juni 2008 |utgivare=Statistiska Centralbyrån |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130324003645/http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____23032.aspx |arkivdatum=24 mars 2013 }}</ref>.

=== Arbetsmarknad ===
Jämtlands läns [[arbetslöshet]] ligger ([[april]] 2008) på 2,6&nbsp;procent<ref>{{webbref |url=http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?a=79353 |titel=Låg arbetslöshet, men många varsel |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=april 2008 |utgivare=[[Arbetsförmedlingen]] |arkivurl=https://archive.is/20120524192915/http://www.arbetsformedlingen.se/go.aspx?a=79353 |arkivdatum=24 maj 2012 }}</ref>, 0,3&nbsp;procentenheter högre än riksgenomsnittet, antalet arbetslösa är 2&nbsp;068 personer. 2&nbsp;procent av länets befolkning är sysselsatt inom arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 0,6&nbsp;procentenheter över riksgenomsnittet. Likt riket i övrigt går arbetslösheten för närvarande{{När/sub|när|datum=2010-04}} ned.
Jämtlands län har de högsta [[ohälsotalet|ohälsotalen]], alltså antalet dagar med sjukskrivna och med sjukpension under ett år, i Sverige, 47 stycken<ref>{{webbref|url=http://www.fk.se/press/pressmed/pm2008/pm18_08/dokument/pm08_18_bil_2.pdf |titel=Bilaga till pressmeddelandet "Ohälsotalet - 37,5 i april" |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=20 maj 2008 |utgivare=[[Försäkringskassan]] |format=PDF }}{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>. Trots det uppgick ''förvärvsintensiteten'', alltså den andel av befolkningen som [[Förvärvsarbete|förvärvsarbetar]], oavsett var de gör detta, 2006 till 79&nbsp;procent, den fjärde högsta i Sverige efter Hallands, Kronobergs och Jönköpings län. Förvärvsintensiteten var lägst i Bräcke kommun där den var 76,6&nbsp;procent och högst i Åre kommun med 81,6&nbsp;procent, tätt följt av Bergs kommun och Krokoms kommun med 81,5 respektive 81,3&nbsp;procent.<ref>{{webbref |url=http://www.scb.se/Statistik/AM/AM0207/2006A01a/AM0207_2006A01a_SM_AM32SM0702.pdf |titel=Sysselsättningen i kommuner och län 2006 |hämtdatum=11 juni 2008  |datum=18 december 2007. |format=PDF |verk=Sveriges officiella statistik |utgivare=Statistiska Centralbyrån |sida=25}}</ref>.

=== Industri ===
Jämtlands län är efter Gotland den minst industrialiserade regionen i Sverige. Endast 15&nbsp;procent av befolkningen är verksam i denna näring. Industrin domineras av små företag, endast 50–60 av länets industriföretag har över 50 anställda<ref name="fakta"/>. De flesta industriföretag finns i Östersundsområdet. Mer än 16&nbsp;procent av Jämtlands läns industriarbetare är verksamma inom [[skogsindustrin]].

=== Lantbruk ===
[[Fil:Fabodvagen3 Sweden.jpg|miniatyr|höger|upright=0.8|''Fittjebuan'' (Fittjebodarna), fäbodvall i södra Jämtland]]
[[Fil:Albino raindeer.jpg|miniatyr|höger|upright=0.8|Renar i Jämtlands län]]
[[Lantbruk]]et i Jämtlands län är det renaste i Sverige och man använder minst mängd av [[bekämpningsmedel]] och [[handelsgödsel]].<ref name="fakta"/> Länet har 58&nbsp;000 hektar jordbruksmark som omfattar 1 procent av länets totala yta. Det finns runt 8&nbsp;200 jordbruksföretag och 9&nbsp;100 personer, omkring 7&nbsp;procent av befolkningen är stadigvarande sysselsatt inom denna näring<ref>{{webbref|url=http://www.foretagarna.se/FileOrganizer/Foretagarna%20Centralt/Opinion/Smaforetagsbarometern/V2008/jamtland.pdf |titel=Småföretagarbarometern, Jämtlands län |hämtdatum=11 juni 2008 |datum=april 2008 |utgivare=[[Företagarna]] }}{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>. En andel som är klart över riksgenomsnittet. Jordbruket i Jämtlands län domineras av mjölk- och köttproduktion, [[nötkreatur]] är vanligast men det finns även [[Får|lamm]] och [[tamsvin|svin]]. Den här näringen har lång tradition i främst Härjedalen och södra Jämtland där [[fäboddrift]] länge haft en central roll och finns fortfarande kvar. Kunskaperna man besitter, mycket tack vare fäbodbruken har i allra högsta grad bidragit till att länet blivit framstående inom [[getost]]tillverkning. 30&nbsp;procent av Sveriges getbestånd finns i Jämtland och det finns många gårdar, bland annat i [[Skärvången]], [[Herrö, Härjedalen|Herrö]] och Oviken som tillverkar [[mejeriprodukt]]er. Den [[ekonomisk förening|ekonomiska föreningen]] [[Milko]] hade sitt huvudsäte i Östersund, den omfattade många mjölkbönder i länet och kom ur NNP, Nedre Norrlands Producentförening. Idag är man inkorporerade i ARLA. De jordbruksområden som är mest betydelsefulla är de runt Storsjön och längs de stora älvarna. [[Vallväxter|Vall]] är den vanligaste grödan. Matpotatis och korn odlas också i stor omfattning. Jämtlands län har även ett levande fjällnära lantbruk.

=== Rennäring ===
I Jämtlands län finns det 12 [[sameby]]ar (inklusive [[Idre|Idre sameby]] i norra Dalarna) med rätt att idka rennäring. Samtliga finns i länets västra delar mot gränsen till Norge. Jämtlands län har 80 företag som sysslar med renskötsel och det finns över 45&nbsp;000 [[ren]]ar i länet. Cirka 200–300 personer är sysselsatta inom denna näring. [[Rennäring]]en finansieras till viss del av statliga anslag.

=== Handel ===
[[Fil:Lillänge handelsplats 070616.jpg|miniatyr|höger|upright=0.8|[[Köpcentrum]]et [[Lillänge]] i Östersund]]
Handeln har historiskt varit en vital del för Jämtland och Härjedalen. Redan under forntiden gick det en handelsled mellan [[Östersjön]] och [[Atlanten]] genom Storsjöbygden. I slutet av 300-talet restes [[Mjälleborgen]], en [[fornborg]] på Frösön för skydda och kontrollera järnproduktionen. Innan järnvägen och [[lanthandel]]n var det [[forbonde|forbönderna]] som skötte handel och transporter mellan landskapen och Tröndelag. [[Transithandel]] var mycket vanligt. Man sålde järn, spannmål, linne, humle, smör, talg och fågel på marknaden i [[Levanger]], ''Marsimartnan''. Därifrån köpte man med sig hästar, fisk, drycker, salt och kryddor med sig hem. Sedan reste man söderut i Sverige för att sälja det man köpt. Årligen strömmade folk till den stora ''Jamtamotsmarknaden'' senare omdöpt till [[Gregoriemarknaden]] på Frösön. Vissa bönder kunde tjäna stora summor pengar på detta och blev storhandlare. Detta ogillades starkt av svenska myndigheter som tyckte att handeln skulle förbehållas städerna. Särskilt i [[Sundsvall]] var [[borgarna]] mycket missnöjda med landsbygdshandeln och gränshandeln med Norge. För att begränsa detta grundades Östersund 1786.

Idag har Östersund utvecklats till ett starkt service- och handelscentrum för hela Jämtlands län. Gregoriemarknaden hålls numera i Östersund och detaljhandeln omsätter 30 procent mer än vad befolkningsunderlaget borde ge.
[[Fil:Åre Tväråvalvet.JPG|miniatyr|höger|upright=0.8|Utförsåkning i [[Åre]]]]

=== Turism ===
Jämtlands län är ett av Sveriges största turistlän. I Jämtlands län finns en professur i [[turism]], en turismlinje på [[Mittuniversitetet]] och turismforskningsinstitutet [[ETOUR]]. I länets sydvästra delar är turismnäringens betydelse för arbetsmarknaden den högsta i landet med över 30&nbsp;% lokalt. Besökande turister omsätter cirka 3,1 miljarder kronor per år. 3&nbsp;500 årsysselsatta tar hand om turisterna som förlägger nästan åtta miljoner gästnätter i länet. Cirka 23&nbsp;procent av gästnätterna står utländska turister för, där norrmän är i klar majoritet följt av tyskar, danskar, holländare och finnar.

Vinterturismen dominerar, med skidanläggningar såsom [[Åre]]-[[Duved]], [[Funäsdalsfjällen]], [[Edsåsdalen]], [[Storlien]], [[Vemdalen]]-[[Björnrike]]-[[Klövsjö]]-[[Storhogna]], [[Lofsdalen]] har länet mycket att erbjuda. Svenska Liftanläggningars organisation, [[SLAO]], har sitt säte i Östersund. Verksamma i länet såsom [[Skistar]] och [[Jamtli]] har blivit tilldelade det "Stora Turismpriset". Jämtland-Härjedalen hade år 2005 de största intäkterna på kommersiellt boende per capita när hela Sverige jämfördes. De totala boendeintäkterna på hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser var då 363,5 miljoner kronor. Fördelat per invånare landade intäkterna på {{nowrap|2 853 kronor}}. I länet säljs 180&nbsp;000 [[fiskekort]] årligen vilket är fler än i något annat län och fler än vad länet har invånare. Fisket omsätter drygt 400 miljoner kronor varje år och lockar 120&nbsp;000 turister.

I länet arrangeras Sveriges största gatufestival, [[Storsjöyran]], varje år i slutet av juli.

Till turistattraktionerna hör bland annat [[Tännforsen]], [[Thailändska paviljongen]], [[S/S Thomée]], [[Hoverberget|Hoverbergsgrottan]], [[Mus-Olles museum]], [[Frösö zoo]], [[Härjedalens fjällmuseum]], [[Döda fallet]], [[Storsjöodjuret]], [[Jamtli]], [[Korallgrottan]] och [[Frösö kyrka]].
{{bredbild|Ljungdalen Panorama Mars 2013.jpg|900px|<center>Skidspår i Ljungdalen med länets två högsta berg (Helags och Sylarna) till vänster.</center>}}

=== Statliga verk och myndigheter ===
[[Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser]] och [[Statens folkhälsoinstitut]] har sina huvudkontor i Jämtlands län. Myndigheterna [[Trafikanalys (myndighet)|Trafikanalys]] och [[Tillväxtverket]] har också kontor i Östersund. I Östersund finns också [[Försäkringskassan]]s centrala kontrollavdelning som undersöker [[bidragsfusk]]. Sysselsättningen inom statliga verk och myndigheter är långt lägre i Jämtlands län jämfört med andra län.

== Infrastruktur ==
[[Fil:Mittnabo.JPG|miniatyr|höger|upright=0.8|[[Mittnabotåget]] i Östersund]]
I Jämtlands län finns det två flygplatser med reguljär trafik, [[Åre Östersund flygplats]] belägen på [[Frösön]] och [[Svegs flygplats]]. [[E14]] går genom länet i öst-västlig riktning, från [[Sundsvall]] till [[Trondheim]] och [[E45]] ([[Inlandsvägen]]) går genom länet i nord-sydlig riktning, från [[Karesuando]] till [[Göteborg]]. 

Det finns två järnvägslinjer, [[Inlandsbanan]] och [[Mittbanan]]. På Mittbanan kör [[Norrtåg]] genom operatören [[Vy Tåg]] persontrafik [[Sundsvall]]–[[Bräcke]]–[[Östersund]]–[[Åre]]–[[Storlien]]. Från Storlien kör [[SJ Norge]] till [[Trondheim]].  Det finns även dagtågförbindelser mellan [[Duved]]–Åre–Östersund och [[Stockholm]] som trafikeras av [[SJ AB|SJ]] samt [[nattåg]] mellan [[Storlien]]/[[Duved]] och [[Stockholm]], [[Göteborg]] och [[Malmö]] som körs dels av SJ, dels av [[Snälltåget]]. För busstrafiken inom länet ansvarar [[Länstrafiken i Jämtlands län]].

== Se även ==
* [[Härjedalen]]
* [[Jämtland]]
* [[Jamtli|Jämtlands läns museum]]
* [[Landshövdingar i Jämtlands län]]
* [[Kommunvapen i Sverige#Jämtlands län|Kommunvapen i Jämtlands län]]
* [[Republiken Jamtland]]
* [[Öst-Tröndelag|Øst-Trøndelag]]
* [[Region Mittsverige]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references />

=== Webbkällor ===
* [http://www.scb.se/statistik/ME/ME0104/2006A01B/tab21SV_2006_%20kom_lanut_reviderad.xls Kommunfullmäktigeval 2006, röster+procent]
* [http://www.scb.se/statistik/ME/ME0104/2006A01B/tab23SV_2006_%20KOm_mandat_KOut_reviderad.xls Kommunfullmäktigeval 2006, mandatfördelning]
* [https://historik.val.se/val/val2006/slutlig/R/riksdagsvalkrets/27/roster.html Riksdagsval 2006, Jämtlands läns valkrets]

== Externa länkar ==
*{{commonscat|Jämtland County}}
* [http://www.z.lst.se/ Länsstyrelsen i Jämtlands län]
* [http://www.genealogi.se/jamtland/karta.html Församlingarna i Jämtlands län]
* [http://www.regionfakta.com/Jamtlands-lan/ Regionfakta - Fakta och perspektiv om Jämtlands län]

{{Jämtlands län}}
{{Jämtlands län 1952}}
{{Sveriges län}}
[[Kategori:Jämtlands län| ]]
[[Kategori:Sveriges län]]