Visa källa för Lärkstaden

{{coord|59|20|43|N|18|4|1|E|region:SE|display=title}}
{{Infobox gata
|alt                = 
|bild               = Lärkstaden 2 22072006.jpg
|bildtext           = 
|efter              = Kvarteret Lärkan, som är namngiven efter fågelfamiljen [[lärkor]]
|namngiven          = 
|tidigare_namn      = 
|plats              = [[Östermalm, Stockholm|Östermalm]], [[Stockholms innerstad]]
|sträckning         = 
|karta              = <mapframe align=center  width="250" height="280" text="Lärkstaden i Stockholms innerstad." latitude=59.345348 longitude=18.066006 zoom=15>
{
  "type": "ExternalData",
  "service": "geoline",
  "properties": {
    "stroke": "#DD0000",
    "stroke-width": 3
  },
  "ids":"Q1709192"
}
</mapframe>
|längd              = 
|bredd              = 
|yta                = 
|känd_för           = 
|byggnader          = 
|handel             = 
}}
'''Lärkstaden''' (eller ''Lärkstan'') är ett informellt område i [[stadsdel]]en [[Östermalm, Stockholm|Östermalm]] i [[Stockholms innerstad]], huvudsakligen uppfört 1907–1917 efter [[stadsplan]] av [[Per Olof Hallman]]. Området har fått sitt namn från det tidigare kvarteret ''Lärkan'' i området. Den norra delen av området har karaktär av [[villastad]], men få villor eller så kallade ''[[townhouse|townhouses]]'' utnyttjas idag som enfamiljshus, och området har under [[efterkrigstiden]] kommit att präglas av [[kontor]] och utländska [[beskickning]]ar. Områdets södra bostadskvarter består av [[flerfamiljshus]] och domineras av [[Engelbrektskyrkan]]. Lärkstaden är av [[riksintresse för kulturminnesvården]].<ref>[https://digitalastadsmuseet.stockholm.se/fotoweb/archives/5004-Dokument-och-publikationer/Dokument/Skrivelser_t_o_m_2001/10053047.pdf.info Stockholms stadsmuseum: Remissvar angående en vindsutbyggnad för Flugsnapparen 5, 2001-10-16]</ref>

==Avgränsning==
[[File:Tyrgatan, Balders hage, sept 2022.jpg|miniatyr|Tyrgatan norrut med Balders hage.]]
Eftersom området är informellt har det inga officiellt fastställda gränser. Idag avses vanligen ett område begränsat av [[Odengatan]] i nordväst, [[Valhallavägen, Stockholm|Valhallavägen]] i nordost, [[Uggelviksgatan]] i sydost och [[Karlavägen, Stockholm|Karlavägen]] sydväst. Ibland avses det ursprungliga området av kvarter med lärk-namn norr om Östermalmsgatan. [[Basområde]] ''Lärkstaden'', som omfattar ett något större område än den gängse definitionen, inkluderar ett antal kvarter söder om Karlavägen. Basområdet omfattar därmed 16 kvarter, har en landareal på 16 ha samt hyser 2.310 invånare år 2012.<ref>[http://www.uppdragsguiden.sll.se/upload/Avtal/Auktorisering/Basomraden/BASomrBlad01.pdf Basområden -Karta över Innerstaden]{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref><ref>{{Webbref |url=http://www.statistikomstockholm.se/attachments/article/39/S_2012_05.pdf |titel=Statistik om Stockholm - Befolkning, Basområdeslistan 2012 |hämtdatum=2013-05-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160304130348/http://www.statistikomstockholm.se/attachments/article/39/S_2012_05.pdf |arkivdatum=2016-03-04 }}</ref> Inom området återfinns även parken [[Balders hage (Stockholm)|Balders hage]].

==Etymologi==
Under 1870- och 1880-talen hade [[Stadsfullmäktige]] antagit den så kallade [[Lindhagenplanen]] som bland annat reglerade [[Ladugårdslandet]]s norra delar. I dagens Lärkstaden utlades de tidigare stora kvarteren Lärkan och Domherren, vilka liksom omgivande kvarter fått fågelnamn. Kvarteret Lärkan var det första att enhetligt exploateras, och härigenom fick området sitt namn.

En mer fantasifull förklaring till namnet återfinns i [[folketymologi]]n som vill göra gällande att namnet kommer från stockholmsslangordet ''berglärka'', vilket betyder prostituerad. Berglärkorna skulle enligt förklaringen ha hållit till i bergsområdet ovanför [[Träsket, Stockholm|Stora Träsket]] och lockat till sig de hemvändande [[Roslagen|roslagsbönderna]] sedan de varit i staden och sålt sina varor.<ref>{{bokref |efternamn=Allberg |förnamn=Jan |titel=Östermalmsboken |år=1986 |utgivare=Swede Media |utgivningsort=Stockholm |libris=657698 }}
</ref><ref>http://blogg.expressen.se/dtr1210-2007/entry.jsp?messid=248909{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>

==Historik==
[[Fil:Gellerstedt, Starckan Eriksbergskvarnen 01.jpg|mini|Upright|left|T.v. [[Engelbrektskvarnen]] på berget där [[Engelbrektskyrkan]] nu finns. T.h. kvarnen [[Starckan]] på [[Eriksberg, Stockholm|Eriksberg]] enligt akvarell av [[Albert Theodor Gellerstedt]] 1878.]]
[[File:Lärkan-området 1905.jpg|mini|Lärkanområdet 1905 med [[Valhallavägen]] till vänster och blivande [[kvarteret Tofslärkan]] längst fram.[[Engelbrektsskolan, Stockholm|Engelbrektsskolan]] syns i fonden.]]
På berget där Engelbrektskyrkan ligger idag låg tidigare en kvarn. Kvarnen var en [[stubbkvarn]], där hela kvarnhuset vreds åt vindriktningen. På dess flöjel stod årtalet 1775 att läsa. I dess närhet, mot nuvarande Uggelviksgatan, låg även mjölnargåren med uthuslängor. Kvarnen revs på 1880-talet.<ref name="ReferenceA">Stockholms stadsmuseum, Östermalm IV - Inledning</ref>. Mellan bergen trängde ''Westra Humlegårdsgatan'' fram, ungefär i samma sträckning som dagens [[Östermalmsgatan]], men bebyggelsen i detta bergiga område i stadens utkanter var annars mycket sparsam. Området söder om berget vid dagens [[Jarlaplan]] benämndes vid 1800-talet slut ''Träskängen'', och bestod de sista sanka resterna av den tidigare sjön [[Träsket, Stockholm|Stora Träsket]] som under århundradena fyllts ut med diverse avfall.

Den så kallade [[Lindhagenplanen]] som skulle reglera Stockholms gatunät hade framlagts 1866. Av Lärkstadens omgivande gator fastställdes de följande årtiondena [[Valhallavägen]] som en gränsboulevard och Karlavägen och Odengatan till breda huvudgator. Den lindhagska stadsplanen med dess raka gator förutsatte någorlunda utjämnad mark. I det bergiga områden vid dagens Lärkstaden hade detta medfört mycket höga kostnader för så kallad [[nivellering]]. Det kraftigt kuperade området hör därför till de delar av [[Stockholms innerstad]] som relativt sent blev föremål för reglering och exploatering <ref name="ReferenceA">Stockholms stadsmuseum, Östermalm IV - Inledning</ref>.

Vid 1800-talet slut började dock nya stadsplaneringsideal göra sig gällande. Dessa var inspirerade av den österrikiske arkitekten [[Camillo Sitte]]s idéer om ett ''konstnärligt stadsbyggande''. I denna skulle istället bebyggelsen anpassas till terrängens formationer. Skalan var mindre än traditionellt, med lugna gator, terrasser, små torg och parker.

===Lärk-kvarteren===
[[File:Lärkstaden 1912.jpg|thumb|left|Lärkstaden 1912, bebyggelsen är under uppförande. I bakgrunden syns Odengatan.]]
[[Fil:Lärkstaden stadsplan 1935.jpg|miniatyr|[[Per Olof Hallman|Hallmans]] stadsplan för lärkstaden, här i en något reviderad version från 1934.]]
En av de arkitekter som kom att verka i Sittes anda var [[Per Olof Hallman]] (från 1922 till 1927 [[Stockholms stadsbyggnadskontor|stadsplanedirektör i Stockholms stad]]). År 1902 framlade han ett förslag för de oexploaterade kvarteren ''Lärkan'' och ''Domherren'' i området. I kvarteret ''Domherren'' avsattes mark för den kommande församlingskyrkan och i kvarteret Lärkan ville Hallman skapa en ny [[villastad]], med sammanbyggda låga enfamiljshus.<ref name="Lärkstaden">Byggnadsinventering - Lärkstaden</ref> Han var inspirerad av det några årtionden tidigare genomförda, men till sitt syfte misslyckade, försöket att bygga en [[Villastaden, Stockholm|villastad]] norr om [[Humlegården]]. Det området blev snabbt hårdare exploaterat än avsett, vilket Hallman försökte att motverka genom strängare byggnadsregleringar och mindre tomter i Lärkstaden. Det fick inte finnas några butiker i fastigheterna. Byggnaderna fick inte heller rymma mer än ett kök, med undantag för ett mindre kök i lägenheter för gårdskarlar eller portvakter.<ref>Den glömda staden, sida 107</ref> 

[[Drätselkammare|Drätselnämnden]] godtog förslaget, men undantog området mellan [[Östermalmsgatan]] och [[Karlavägen]] vilket skulle bebyggas med höga hyreshus till följd av de högre markvärdena. 1907 fastslog stadsfullmäktige de nya kvarteren ''[[kvarteret Tofslärkan|Tofslärkan]], [[kvarteret Trädlärkan|Trädlärkan]], [[kvarteret Sånglärkan|Sånglärkan]] och [[kvarteret Piplärkan|Piplärkan]]''. Gårdarna samordnades och utgjorde trädgård för de vid gatulinjen sammanbyggda villorna. I februari 1909 inleddes auktionerna av de 51 villatomterna i kvarteret Lärkan. Det infann sig 150 spekulanter och 41 tomter såldes direkt. Köpet skulle dock godkännas av drätselkammaren. Målgruppen var den välsituerade borgarklassen med yrken som grosshandlare, direktörer, företagare, läkare, högre tjänstemän och ingenjörer, även några arkitekter och byggmästare flyttade hit.

Året därpå påbörjades sprängningsarbetena och under de följande sex åren färdigställdes de 51 villatomterna i de fyra kvarteren enligt de noggranna byggnadsbestämmelser som upprättats kring allt från höjder, [[burspråk]] och [[torn]]. Mot Östermalmsgatan ordnades parken [[Balders hage (Stockholm)|Balders hage]]. Stadens främsta arkitekter deltog i gestaltandet av kvarteren, däribland [[Thor Thorén]], [[Folke Zettervall]], [[Erik Josephson]], [[Per Olof Hallman]] vilka samtliga lät uppföra sina egna bostäder i området, samt [[Erik Hahr]], [[Torben Grut]] och [[Hagström & Ekman]]. Kvarteren uppvisar en rik blandning av för tiden populära stilar, något som kritiserades av samtiden.<ref name="Lärkstaden">Byggnadsinventering - Lärkstaden</ref>

==== Förteckning över fastigheterna i lärk-kvarteren<ref name="Byggnadsinventering">SSMs Byggnadsinventeringar</ref> ====
{| class="wikitable collapsible collapsed sortable wikitable" style="font-size:90%;"
! <br />Fastighet
! <br />Adress
! <br />Byggår
! <br />Arkitekt
! <br />Byggherre<ref>[http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaLista&fritext=Stockholms+adresskalender Stockholms adresskalender] {{Wayback|url=http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaLista&fritext=Stockholms%20adresskalender |date=20110308011644 }}</ref>
! <br />Byggmästare
! <br />Ägare 2010 
|-
|''[[Tofslärkan 1]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 1, [[Verdandigatan, Stockholm|Verdandigatan]] 2
|1911–1913
|I.G. Ekedahl (fasad) och [[Ivar Engström]]
|Wilhelm Blomberg
|[[Ivar Engström]]
|David Mindus
|-
|''[[Tofslärkan 2]]''
|[[Odengatan]] 13, [[Verdandigatan, Stockholm|Verdandigatan]] 4
|1912–1914
|[[Victor Bodin]]
|[[Gustaf Alfred Johansson]]
|Gustaf Alfred Johansson
|Brf Tofslärkan 2
|-
|''[[Tofslärkan 3]]''
|[[Odengatan]] 11
|1912
|[[Victor Bodin]]
|[[Hjalmar Nilsson Wadstrand]]
|Hjalmar Nilsson Wadstrand
|Cecilia Lüning-Aro m.fl.
|-
|''[[Tofslärkan 4]]''
|[[Odengatan]] 9
|1912–1913
|[[Hugo Jahnke]]
|[[Karl Isak Edblom]]
|[[Richard Edblom]]
|[[Ericastiftelsen]]
|-
|''[[Tofslärkan 5]]''
|[[Odengatan]] 7
|1912
|[[Gustaf Linden (arkitekt)|Gustaf Linden]] & [[Osvald Almqvist]]
|N. Persson
|N. Persson
|Ingrid Edman-Stenhorn
|-
|''[[Tofslärkan 6]]''
|[[Odengatan]] 5
|1912–1914
|[[Folke Zettervall]]
|[[Richard Edblom]]
|[[Richard Edblom]]
|[[Lettlands ambassad i Stockholm|Republiken Lettland]]
|-
|''[[Tofslärkan 7]]''
|[[Odengatan]] 3
|1909–1910
|[[Folke Zettervall]]
|[[Folke Zettervall]]
|[[Frithiof Dahl]]
|[[Svenska Bostäder|Svenska Bostäder AB]]
|-
|''[[Tofslärkan 8]]''
|[[Odengatan]] 1, [[Valhallavägen, Stockholm|Valhallavägen]] 58
|1909–1911
|[[Albin Brag]]
|[[Johan Arvedson]]
|[[Georg Hesselman]]
|Afaki AB
|-
|''[[Tofslärkan 9]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 13, [[Valhallavägen, Stockholm|Valhallavägen]] 60
|1909–1910
|[[Thor Thorén]]
|[[John Klingspor]]
|[[Carl Eugen Öfverberg]]
|Drömlärkan KB
|-
|''[[Tofslärkan 10]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 11
|1909–1912
|[[Hagström & Ekman]]
|[[Richard Edblom]]
|[[Richard Edblom]]
|[[Botswanas ambassad i Stockholm|Botswanas ambassad]]
|-
|''[[Tofslärkan 11]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 9
|1910–1911
|[[Erik Hahr]]
|[[Ludvig Linder]]
|D. Thorsén
|Med dr Stig-Arne Johansson
|-
|''[[Tofslärkan 12]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 7
|1910
|[[Erik Ulrich]]
|[[Carl Johan Ulrich]]
|[[Carl Eugen Öfverberg]]
|Institutet för rättshistorisk forskning
|-
|''[[Tofslärkan 13]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 5
|1909–1910
|[[Erik Josephson]]
|[[Gunnar Jacobsson (industriman)|Gunnar Jacobsson]]
|[[Andreas Nordström]]
|Institutet för rättshistorisk forskning
|-
|''[[Tofslärkan 14]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 3/3A
|1910–1912
|Nils Lovén
|[[Frans Albert Andersson]]
|Frans Albert Andersson
|[[Estlands ambassad i Stockholm|Estlands ambassad]]
|-
|''[[Trädlärkan 1]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 2, [[Friggagatan, Stockholm|Friggagatan]] 12
|1909 
|[[David Lundegårdh]]
|[[Frans Lindqvist]]
|H P Olsson
|Stiftelsen Pro Cultura ([[Opus Dei]])
|-
|''[[Trädlärkan 2]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 4
|1909–1910 
|[[Thor Thorén]] 
|[[Karl Birger Lundström]]
|P.D. Larsson
|Skrindan gm Norrvidden Fastigheter AB
|-
|''[[Trädlärkan 3]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 6
|1909–1910
|[[Thor Thorén]] 
|[[Thor Thorén]]
|[[Carl Eugen Öfverberg]]
|[[Serbiens ambassad i Stockholm|Serbien & Montenegros ambassad]]
|-
|''[[Trädlärkan 4]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 8
|1909–1910
|[[Knut Perno]]
|[[Carl Rossander (ingenjör)|Carl Rossander]]
|[[Andreas Nordström]]
|[[Nigerias ambassad i Stockholm|Nigerias ambassad]]
|-
|''[[Trädlärkan 5]]''
|[[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] 10, [[Valhallavägen, Stockholm|Valhallavägen]] 62
|1910–1912
|[[Victor Bodin]]
|Alfr Andersson
|Alfr Andersson
|[[Österrikes ambassad i Stockholm|Österrikiska ambassaden]]
|-
|''[[Trädlärkan 6]]''
|[[Valhallavägen, Stockholm|Valhallavägen]] 64, [[Sköldungagatan, Stockholm|Sköldungagatan]] 9
|1909–1910
|[[Erik Hahr]]
|Emilia Asplund
|D.E. Thorsén
|[[Schweiz ambassad i Stockholm|Schweiziska ambassaden]]
|-
|''[[Trädlärkan 7]]''
|[[Sköldungagatan, Stockholm|Sköldungagatan]] 7
|1910–1911
|C A Carlsson
|Hugo Brusell
|Harald Fallström
|Lärkstadens Företagshus AB
|-
|''[[Trädlärkan 8]]''
|[[Sköldungagatan, Stockholm|Sköldungagatan]] 5
|1909–1910
|[[Hagström & Ekman]]
|G Nygren 
|M Eriksson
|Trädlärkan Förvaltning AB
|-
|''[[Trädlärkan 9]]''
|[[Sköldungagatan, Stockholm|Sköldungagatan]] 3
|1909–1910
|[[Thor Thorén]]
|[[Axel Lagrelius]]
|P O Larsson
|Sirod AB ([[Max Martin]])
|-
|''[[Trädlärkan 10]]''
|[[Sköldungagatan, Stockholm|Sköldungagatan]] 1, [[Friggagatan, Stockholm|Friggagatan]] 8
|1909–1910 
|[[Sigurd Westholm]] och [[John Bagger]]
|[[Helge Drangel]]
|[[Johan Pettersson Edlund]]
|Brf Trädlärkan
|-
|''[[Trädlärkan 11]]''
|[[Friggagatan, Stockholm|Friggagatan]] 10
|1910–1911
|[[Thor Thorén]]
|[[N J Bengtson]]
|[[N J Bengtson]]
|Stiftelsen Pro Cultura ([[Opus Dei]])
|-
|''[[Sånglärkan 1]]''
|[[Friggagatan, Stockholm|Friggagatan]] 6, [[Sköldungagatan, Stockholm|Sköldungagatan]] 2
|1910–1911 
|[[Fredrik Dahlberg]]
|[[Herman Palmgren]]
|[[Kasper Höglund]]
|Herrsunda Holding AB
|-
|''[[Sånglärkan 2]]''
|[[Sköldungagatan, Stockholm|Sköldungagatan]] 4
|1909–1910
|[[Folke Zettervall]]
|[[Hugo Theorell]]
|[[Hesselman & Bergström]]
|Herrsunda Holding AB
|-
|''[[Sånglärkan 3]]''
|[[Sköldungagatan, Stockholm|Sköldungagatan]] 6
|1912–1914
|[[Konrad Elméus]]
|[[Nils Andersson Wadsjö]]
|[[Nils Andersson Wadsjö]]
|Herrsunda Holding AB
|-
|''[[Sånglärkan 4]]''
|[[Sköldungagatan, Stockholm|Sköldungagatan]] 8
|1911–1912 
|[[Sigfrid Larsson]]
|[[Sigfrid Larsson]]
|[[Sigfrid Larsson]]
|Lärkstadens Företagshus AB
|-
|''[[Sånglärkan 5]]''
|[[Valhallavägen, Stockholm|Valhallavägen]] 66, [[Sköldungagatan, Stockholm|Sköldungagatan]] 10
|1909–1910
|[[Dorph & Höög]]
|[[Anders Törner]]
|[[Anders Törner]]
|Lärkstadens Företagshus AB
|-
|''[[Sånglärkan 6]]''
|[[Valhallavägen, Stockholm|Valhallavägen]] 68, [[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 9
|1909–1910  
|[[Per Olof Hallman]]
|[[Per Olof Hallman]]
|[[Erik Lindqvist (byggnadsingenjör)|Erik Lindqvist]]
|Stiftelsen Ateneum ([[Opus Dei]])
|-
|''[[Sånglärkan 7]]''
|[[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 7
|1911–1913
|Anders Andersson
|[[Anders Sandrew]]
|[[Ivar Siösteen]]
|Per Blondell
|-
|''[[Sånglärkan 8]]''
|[[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 5
|1912–1913
|[[Kristofer Holmin]] (planer), [[Fredrik Dahlberg]] (fasad)
|[[Nils Gideon Holmin]]
|[[Kristofer Holmin]]
|Brf Lärkstadspalatset
|-
|''[[Sånglärkan 9]]''
|[[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 3
|1909–1910
|[[Folke Zettervall]]
|[[Frithiof Dahl]]
|[[Frithiof Dahl]]
|Brf Sånglärkan 9
|-
|''[[Sånglärkan 10]]''
|[[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 1, [[Friggagatan, Stockholm|Friggagatan]] 2
|1909–1910
|[[Erik Lindqvist (byggnadsingenjör)|Erik Lindqvist]]
|[[Paul Urban Bergström]]
|[[Erik Lindqvist (byggnadsingenjör)|Erik Lindqvist]]
|Svensk Sjuksköterskeförening
|-
|''[[Sånglärkan 11]]''
|[[Friggagatan, Stockholm|Friggagatan]] 4
|1911–1912
|[[Ivar Engström]]
|Ivar Holmer
|[[Ivar Engström]] 
|[[Polens ambassad i Stockholm|Polska ambassadens handelskammare]]
|-
|''[[Piplärkan 1]]''
|[[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 2, [[Östermalmsgatan]] 17
|1910
|[[Fredrik Falkenberg]]
|Axel Emil Boberg
|[[Ivar Nyqvist]]
|ELC Fastigheter AB
|-
|''[[Piplärkan 2]]''
|[[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 4
|1909–1910
|[[Erik Lallerstedt (arkitekt)|Erik Lallerstedt]]
|Walter Böker
|[[Frithiof Dahl]]
|Imberis Invest AB
|-
|''[[Piplärkan 3]]''
|[[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 6
|1909–1910
|[[Sigfrid Larsson]]
|[[Lars Larsson (fotograf)|Lars Larsson]]
|J Persson
|[[Iraks ambassad i Stockholm|Irakiska ambassaden]]
|-
|''[[Piplärkan 4]]''
|[[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 8
|1909–1910
|[[Sigfrid Larsson]]
|Johan August Larsson
|[[Sigfrid Larsson]]
|Balderslärkan HB
|-
|''[[Piplärkan 5]]''
|[[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 10
|1910–1912
|[[Hagström & Ekman]]
|[[Carl Wiktor Andrén]] 
|[[Carl Wiktor Andrén]] 
|[[Sten Heckscher]]
|-
|''[[Piplärkan 6]]''
|[[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 12 A, B
|1910–1912 
|[[Hagström & Ekman]]
|E Hansson
|[[Carl Wiktor Andrén]] 
|Håkan Lönnberg
|-
|''[[Piplärkan 7]] ''
|[[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 14, [[Valhallavägen, Stockholm|Valhallavägen]] 70
|1910–1911
|[[Erik Josephson]]
|[[Erik Josephson]]
|[[Per Blom]]
|[[Kroatien|Kroatiska staten]]
|-
|''[[Piplärkan 8]]''
|[[Valhallavägen, Stockholm|Valhallavägen]] 72, 74 [[Uggelviksgatan]] 15
|1909–1910
|[[Torben Grut]]
|Runo Abrahamsson
|[[John Telander]]
|[[Libyens ambassad i Stockholm|Libyens ambassad]]
|-
|''[[Piplärkan 9]]''
|[[Uggelviksgatan]] 13
|1912–1913
|[[Fredrik Dahlberg]]
|E Ljungberg
|[[Kristofer Holmin]]
|Brf Piplärkan 9
|-
|''[[Piplärkan 10]]''
|[[Uggelviksgatan]] 11
|1912–1913
|[[Ivar Engström]]
|Nikolaus Bondén
|Nikolaus Bondén
|Gunlög Hafström
|-
|''[[Piplärkan 11]]''
|[[Uggelviksgatan]] 9
|1912–1913
|[[Kristofer Holmin]] och [[Fredrik Dahlberg]] (fasad)
|[[Kristofer Holmin]]
|[[Kristofer Holmin]]
|Christina Steen-Sundberg
|-
|''[[Piplärkan 12]]''
|[[Uggelviksgatan]] 7
|1912–1913
|[[Kristofer Holmin]] och [[Fredrik Dahlberg]] (fasad)
|Josef Holmin
|[[Kristofer Holmin]]
|Ann-Marie Odqvist m fl
|-
|''[[Piplärkan 13]]''
|[[Uggelviksgatan]] 5
|1911–1912
|[[Ivar Engström]] 
|[[Per Cronvall]]
|Per Cronvall
|Yvonne Sager-Johard
|-
|''[[Piplärkan 14]]''
|[[Uggelviksgatan]] 3, [[Östermalmsgatan]] 21
|1909–1912
|[[Knut Nordenskjöld]]
|Carl Erik Holmin
|[[Kristofer Holmin]]
|Brf Piplärkan 14
|-
|''[[Piplärkan 15]]''
|[[Östermalmsgatan]] 19
|1910–1912
|[[Oskar Waller]]
|[[Gunnar Cassel]]
|[[Lars Östlihn]]
|Fastighets AB Östermalmsg 19
|}

====Samtida kritik====
[[Fil:Kv Lärkan, skylt, aug 2022.jpg|miniatyr|Ursprunglig kvartersbeteckning "Lärkan" i nuvarande kvarteret Piplärkan.]]
Att bygga ihop villor till rader var något nytt och en sorts föregångare till [[radhus]]. Begreppet radhus var fortfarande okänt och man talade i stället om ”sammanbyggda villor” eller ”sammanbyggda enfamiljshus”. Enligt samtida tidningsartiklar var intresset stort att köpa en fastighet i Lärkstaden och i december 1912 var samtliga sålda.<ref>[[Svenska Dagbladet]]: Lärkstaden i det närmaste färdig, publicerad 15 december 1912</ref> Några av samtidens arkitekturkritiker var dock inte så positivt inställda till bebyggelsen i Lärkan, alltså kvarteren mellan Valhallavägen och Östermalmsgatan som började bli klar omkring 1911. Enligt konstskribenten [[August Brunius]], som kritiserade Lärkan i [[Svenska Dagbladet]], var felet att området kännetecknades av arkitekternas och byggherrarnas brist på samverkan och deras vilja att framhäva sitt eget hus framför grannens. Helhetsbilden blev lidande och brokig genom alla olika stilar, fasadmaterial, färgsättningar och taktäckningar. Arkitekt [[Carl Bergsten]] granskade Hallmans stadsplan i tidskriften [[Arkitektur (tidskrift)|Arkitektur]] och menade bland annat att man borde ha lagd kvarteren längs med den befintliga höjden och inte tvärs över, vilket gav en hackig kontur med brandgavlar som stack upp mellan husen.<ref>{{Bokref/Eva Eriksson/1990|sid=91-92}}</ref>

====Hur det blev====
Hallmans och drätselnämnden ursprungliga plan, att lärk-kvarteren skulle bebyggas med villor för ett enda hushåll, kringgicks av byggherrar och arkitekter. Utöver byggherrens och portvaktens bostad inrymdes ofta så kallade dubbletter som var uthyrbara lägenheter om två rum utan kök, dock med dusch. Endast 21 av de 51 tomterna bebyggdes med egentliga villor för ett hushåll.<ref>Östermalm IV: byggnadshistorisk inventering 1976-1984, sida 40</ref> I ett av husen fanns tio hushåll, alltså nio hyresgäster. I regel var hyresgästernas sociala tillhörighet samma som värdens, alltså socialgrupp ett. Två av husen stod mestadels tomma och disponerades av sin ägare enbart vid stockholmsbesök. Under ägarens frånvaro beboddes husen permanent av tjänstefolk och chaufförer / portvakter. I ett av fallen ([[Tofslärkan 8]]) disponerades huset av [[Arvedsons gymnastikinstitut]] vilket inte heller motsvarade Hallmans och drätselnämndens intentioner.<ref>Den glömda staden, sida 108</ref> Idag finns endast ett mycket begränsat antal enfamiljsbostäder kvar i området. Vissa hus har gjort om till flerfamiljshus, och en kontorisering och omvandling till [[beskickning]]ar påbörjades kring [[andra världskriget]]. 

====Lärk-kvarterens kulturhistoriska klassificering====
Idag talas inte längre om brokigt intryck utan om bebyggelsens mångfald. Till Lärk-kvarteren räknas fyra kvarter (från öst till väst): [[Kvarteret Piplärkan|Piplärkan]], [[Kvarteret Sånglärkan|Sånglärkan]], [[kvarteret Trädlärkan|Trädlärkan]] och [[kvarteret Tofslärkan|Tofslärkan]]. Kvarterens bebyggelse präglades av höga kulturhistoriska värden. Elva fastigheter är blåmärkta av [[Stadsmuseet i Stockholm]] vilket betyder "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden". Övriga 40 fastigheter är grönmärkta och bedöms av Stadsmuseet som "särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".<ref>[http://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/DPWebMap.html Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.]</ref>

===Engelbrektskyrkan===
{{Huvudartikel|Engelbrektskyrkan}}
[[File:Bragevägen 2010.jpg|mini|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] med Engelbrektskyrkan i fonden.]]
Befolkningen i [[Hedvig Eleonora församling]] hade under åren 1880-1900 mer än fördubblats, från 31.000 till 66.000 invånare, vilket gjorde den till Sveriges folkrikaste församling <ref name="ReferenceA"/>. År 1906 delades församlingen därför i tre, varvid [[Oscars församling]] och [[Engelbrekts församling]] skapades. Staden hade redan reserverat mark åt församlingskyrkan på det gamla kvarnberget. En arkitekttävling för kyrkan utlystes i december 1905, och i maj 1906 tilldelades [[Lars Israel Wahlman]] tävlingens första pris för förslaget som fått namnet ''En blomma med kvist''. Grundstenen lades på [[pingstafton]]en 1910 och den 25 januari 1914 kunde kyrkan invigas. I princip realiserades Wahlmans ursprungliga idéskisser (bortsett från ett tidigt lägre dubbeltorn). Arkitekten ritade även en stor del av den fasta inredningen och inventarierna samt fungerade själv som arbetsledare vid bygget. Engelbrektskyrkan betraktas som ett av den svenska [[jugend]]tidens och [[nationalromantik]]ens främsta byggnadsverk och är även känt i internationella arkitekturkretsar.<ref>Suzanne Lindhagen: Engelbrektskyrkan</ref>

===Kvarteren kring Bragevägen===
Området kring [[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]], vilka var planerade för höga hyreshus, förblev till en början obebyggda. I och med uppförandet av [[Engelbrektskyrkan]] önskade man att omgivande kvarter skulle höja kyrkans monumentala verkan. Höjdskillnaden mellan Bragevägen och dess parallellgator och de planerade höga husen sågs dock som otillfredsställande. 1913 ändrades därför bestämmelserna, där gatans bredd krympte varvid den enligt reglerna kunde bebyggas med lägre hus i fristående kroppar. Till skillnad mot bebyggelsen i lärkkvarteren anlades tre meter breda förgårdar med mur mot gatan. Stilen blev mer enhetlig då fasad- och taktegel genom bestämmelser anpassades till kyrkans exteriör. Den blev härav utpräglat [[nationalromantisk]], med flertalet fasader murade i tegel.<ref name="Lärkstaden">Byggnadsinventering - Lärkstaden</ref> Kvarteren namngavs [[kvarteret Lövsångaren|Lövsångaren]], [[kvarteret Flugsnapparen, Stockholm|Flugsnapparen]], [[kvarteret Skatan, Stockholm|Skatan]] och [[kvarteret Sidensvansen|Sidensvansen]]. 1918 stod samtliga kvarter färdigbyggda. Bland arkitekterna återfinns [[Cyrillus Johansson]], [[Ivar Engström]], [[Isak Gustaf Clason]], [[Hjalmar Westerlund]], [[Rudolf Arborelius]] samt [[Höög & Morssing]] - som ritade sex av de högre hyreshusen.

====Förteckning över fastigheterna kring Bragevägen<ref name="Byggnadsinventering">SSMs Byggnadsinventeringar</ref>====
{| class="wikitable collapsible collapsed sortable wikitable" style="font-size:100%;"
! <br />Fastighet
! <br />Adress
! <br />Byggår
! <br />Arkitekt
|-
|''[[Flugsnapparen 2]]'' 
|[[Odengatan]] 15, [[Verdandigatan, Stockholm|Verdandigatan]] 7
|1915–1917
|[[Eric Svanberg]] & GR Lindström
|-
|''Flugsnapparen 3''
|[[Verdandigatan, Stockholm|Verdandigatan]] 5
|1914–1915 
|[[Anton Wallby]]
|-
|''Flugsnapparen 4'' 
|[[Verdandigatan, Stockholm|Verdandigatan]] 3
|1915–1916 
|[[Victor Bodin]]
|-
|''Flugsnapparen 5'' 
|[[Verdandigatan, Stockholm|Verdandigatan]] 1, [[Östermalmsgatan]] 11
|1915–1916 
|[[Sam Kjellberg]]
|-
|''[[Flugsnapparen 6]]'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 8, [[Östermalmsgatan]] 9 
|1914–1917 
|[[Rudolf Arborelius]]
|-
|''Flugsnapparen 7''
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 10 
|1915–1916 
|[[Cyrillus Johansson]]
|-
|''[[Flugsnapparen 8]]'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 12, [[Odengatan]] 17 
|1915–1917 
|[[Hjalmar Westerlund]]
|-
|''[[Lövsångaren 2]]'' 
|[[Birger Jarlsgatan]] 90, [[Odengatan]] 23 
|1912–1913 
|[[Höög & Morssing]]
|-
|''[[Lövsångaren 3]]'' 
|[[Odengatan]] 21 
|1912–1913 
|[[Höög & Morssing]]
|-
|''[[Lövsångaren 4]]'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 21, [[Odengatan]] 19 
|1912–1913 
|[[Höög & Morssing]]
|-
|''[[Lövsångaren 5]]'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 19, [[Östermalmsgatan]] 5-7
|1912–1913  
|[[Höög & Morssing]]
|-
|''[[Lövsångaren 6]]'' 
|[[Östermalmsgatan]] 3 
|1912–1913 
|[[Olof Knutsson Hellström]]
|-
|''[[Lövsångaren 7]]'' 
|[[Birger Jarlsgatan]] 88, [[Östermalmsgatan]] 1 
|1912–1913 
|[[Östlihn & Stark]]
|-
|''Sidensvansen 2'' 
|[[Östermalmsgatan]] 10–12 
|1914–1916 
|[[Ivar Engström]]
|-
|''Sidensvansen 3'' 
|[[Östermalmsgatan]] 14  
|1916–1917 
|[[Kellgren & Hammarling]]
|-
|''Sidensvansen 4'' 
|[[Östermalmsgatan]] 16 
|1916–1917  
|[[Kellgren & Hammarling]]
|-
|''Sidensvansen 5'' 
|[[Östermalmsgatan]] 18 
|1917–1918 
|[[Ivar Engström]]
|-
|''[[Sidensvansen 6]]'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 2, [[Engelbrekts Kyrkogata]] 5 
|1915–1916 
|[[Cyrillus Johansson]]
|-
|''[[Sidensvansen 7]]'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 4 
|1914–1916 
|[[Isak Gustaf Clason]] och [[Harald André (arkitekt)|Harald André]]
|-
|''[[Sidensvansen 8]]'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 6, [[Östermalmsgatan]] 8 
|1915–1918 
|[[Ivar Engström]]
|-
|''[[Skatan 1]]'' 
|[[Karlavägen]] 11, [[Engelbrekts Kyrkogata]] 1 
|1912–1913 
|[[Höög & Morssing]]
|-
|''Skatan 3'' 
|[[Karlavägen]] 9 
|1913–1915 
|[[Erik Boström (arkitekt)|Erik Boström]]
|-
|''Skatan 4'' 
|[[Karlavägen]] 7 
|1913–1915  
|[[David Jansson (arkitekt)|David Jansson]]
|-
|''Skatan 5'' 
|[[Karlavägen]] 5 
|1913–1914 
|[[Sam Kjellberg]]
|-
|''Skatan 6'' 
|[[Karlavägen]] 3 
|1913–1915 
|[[Höög & Morssing]]
|-
|''Skatan 7''
|[[Karlavägen]] 1, [[Östermalmsgatan]] 2 
|1915–1916 
|[[Per Benson]]
|-
|''Skatan 9'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 17, [[Östermalmsgatan]] 4 
|1914–1916 
|[[Hjalmar Westerlund]]
|-
|''Skatan 10'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 13–15 
|1915–1916 
|[[Eric Svanberg]]
|-
|''[[Skatan 11]]'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 9–11  
|1915 
|[[Hjalmar Westerlund]]
|-
|''Skatan 12'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 5–7 
|1915–1916  
|[[Ivar Engström]]
|-
|''[[Skatan 13]]'' 
|[[Bragevägen, Stockholm|Bragevägen]] 1–3, [[Engelbrekts Kyrkogata]] 3 
|1915–1916 
|[[Anton Wallby]]
|}

==Beskickningar==
På [[Tyrgatan, Stockholm|Tyrgatan]] återfinns ambassaderna för [[Estlands ambassad i Stockholm|Estland]] (nr 3/3A), [[Nigerias ambassad i Stockholm|Nigeria]] (8) och [[Botswanas ambassad i Stockholm|Botswana]] (11), samt med ingång mot [[Odengatan]] även [[Lettlands ambassad i Stockholm|Lettlands]] och [[Brasiliens ambassad i Stockholm|Brasiliens]] ambassader. [[Iraks ambassad i Stockholm|Iraks ambassad]] ligger på [[Baldersgatan, Stockholm|Baldersgatan]] 6. 

Från 1950- till 1990-talet låg [[Kinas ambassad i Stockholm|Kinas ambassad]] på Bragevägen&nbsp;4 innan de flyttade vidare till [[Diplomatstaden]]. [[Saudiarabiens ambassad i Stockholm|Saudiarabiens ambassad]] återfinns på [[Sköldungagatan, Stockholm|Sköldungagatan]]&nbsp;5 men 2010 köpte Saudiarabien [[Bünsowska villan]] för 113 miljoner kronor, historiens dyraste villapris i Sverige, med planer på att flytta dit, också i Diplomatstaden.<ref>{{Webbref|titel=Sveriges dyraste villa har förvandlats till ett spökhus|url=https://www.expressen.se/dinapengar/bostad/sveriges-dyraste-villa-har-forvandlats-till-ett-spokhus/|verk=www.expressen.se|hämtdatum=2019-05-05|språk=sv}}</ref> Författaren [[Liza Marklund]] blev uppmärksammad för sitt köp av den tidigare [[Östtysklands ambassad i Stockholm|Östtyska ambassadens]] konsulatsbyggnad [[Tofslärkan 1]] på [[Verdandigatan, Stockholm|Verdandigatan]]&nbsp;2 som exklusiv bostad, vilken hon sålde två år senare för 34 miljoner kronor.<ref>{{webbref|url=http://www.realtid.se/ArticlePages/200704/25/20070425135257_Realtid419/20070425135257_Realtid419.dbp.asp |titel=Liza Marklund säljer ambassaden |hämtdatum=2010-09-25 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100528073708/http://www.realtid.se/ArticlePages/200704/25/20070425135257_Realtid419/20070425135257_Realtid419.dbp.asp |arkivdatum=2010-05-28 }}, </ref>

<gallery caption="Ambassadbyggnader" perrow="4">
File:Tyrgatan.jpg|[[Botswanas ambassad i Stockholm|Botswana]]<br> ([[Tofslärkan 10]])
File:Odengatan 3.jpg|Före detta [[Brasiliens ambassad i Stockholm|Brasilien]]<br> ([[Tofslärkan 7]])
File:Tyrgatan 3.jpg|[[Estlands ambassad i Stockholm|Estland]]<br> ([[Tofslärkan 14]])
File:Baldersgatan.jpg|[[Iraks ambassad i Stockholm|Irak]]<br> ([[Piplärkan 3]])
File:Bragevägen 4.jpg|Före detta [[Kinas ambassad i Stockholm|Kina]]<br> ([[Sidensvansen 7]])
File:Valhallavägen 72-74.jpg|[[Libyens ambassad i Stockholm|Libyen]]<br> ([[Piplärkan 8]])
File:Latvian embassy in Stockholm.JPG|[[Lettlands ambassad i Stockholm|Lettland]]<br> ([[Tofslärkan 6]])
File:Tyrgatan 6-8.JPG|[[Nigerias ambassad i Stockholm|Nigeria]]<br> ([[Trädlärkan 4]])
File:Trädlärkan 8, Sköldungagatan 5, sept 2022a.jpg|[[Saudiarabiens ambassad i Stockholm|Saudiarabien]]<br> ([[Trädlärkan 8]])
File:Trädlärkan 6, Sköldungagatan 9, sept 2022b.jpg|[[Schweiz ambassad i Stockholm|Schweiz]]<br> ([[Trädlärkan 6]])
File:Valhallavägen 70 2010.jpg|Före detta [[Serbiens ambassad i Stockholm|Serbien]]<br> ([[Piplärkan 7]])
File:Sidensvansen 6.JPG|Före detta [[Östtysklands ambassad i Stockholm|Östtyskland]]<br> ([[Sidensvansen 6]])
</gallery>

==Lärkstaden i kulturen==
Under 1910-talet använde regissören [[Mauritz Stiller]] de nya gatorna för att filma kompletterande stadsmiljöer till filmer vilka annars i huvudsak spelats in [[Filmstaden, Solna|Filmstaden]] i [[Råsunda (stadsdel)|Råsunda]], Solna. Miljöerna i Lärkstaden återfinns således bland annat i filmerna [[Den okända]] (1913), [[För sin kärleks skull]] (1914), [[Stormfågeln]] (1914), [[Vingarne]] (1916) och [[Thomas Graals bästa barn]] (1918). Bland senare filmer som nyttjat Lärkstaden exteriört återfinns [[En piga bland pigor (film)|En piga bland pigor]] (1924) och [[Morianerna]] (1965).

==Se även==
*[[Gamla Enskedes radhus]]
*[[Radhusområdet i kvarteret Tegen större och mindre]]
*[[Blecktornsområdet]]
*[[Diplomatstaden]]
*[[Eriksberg, Stockholm|Eriksberg]]
*[[Röda bergen]]

==Referenser==
===Noter===
<references/>
===Källor===
*[http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/KUL/SSM_Ostermalm__byggnadsinventering_4_1984_00_01.pdf Stockholms stadsmuseum, Östermalm IV - Inledning]
*[http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/KUL/SSM_Ostermalm__byggnadsinventering_4_1984_00_02.pdf Stockholms stadsmuseum, Östermalm IV - Lärkstaden]
*[https://web.archive.org/web/20101103080317/http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1 Stockholms Stadsmuseum - Byggnadsinventeringar]
*{{bokref
|efternamn=Paulsson
|förnamn=Thomas
|titel=Den glömda staden: svensk stadsplanering under 1900-talets början med särskild hänsyn till Stockholm : idéhistoria, teori och praktik
|utgåva=[Ny, rev. uppl.]
|serie=Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 23
|år=1994
|utgivare=Stockholmia
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|isbn=91-7031-045-9 (inb.)
|libris=8369506
}}
*[https://web.archive.org/web/20121211193420/http://www.stockholmsstift.se/download/18.61632b5e117dec92f47800052711/Engelbrekt.pdf Suzanne Lindhagen: Engelbrektskyrkan (2006)]
*{{Bokref/Stockholms byggnader/2012|sid=169}}
*{{Bokref/Olof Hultin/1998|sid=43}}

==Vidare läsning==
*{{bokref
|efternamn=Hagbard
|förnamn=Kristina
|titel=Lärkstaden: visioner och verklighet
|år=1994
|utgivare=Konstvetenskapliga institutionen, [[Stockholms universitet]]
|utgivningsort=Stockholm
|språk=swe
|libris=2575291
}}
* {{tidskriftsref
      |författare=Bodström, Kerstin
      |rubrik="Ett litet stadsparti" - runt Lärkstaden
      |år=2001
      |tidskrift=Plats, landskap, karta
      |utgivare=2001 |sid=16-17 : färgillustrationer
      |libris=8740566
      }}
* {{bokref
      |efternamn=Westman
      |förnamn=Torsten
|författarlänk=Torsten Westman
      |medförfattare=Pardon William M
      |titel=Lärkstan: en skissbok : a sketchbook
      |serie=[[Höjerings bokförlag|Höjerings]] Stockholmianaserie, 99-0355649-7 ; 35
      |år=1997
      |utgivare=[[Höjerings bokförlag]]
      |utgivningsort=Stockholm
      |språk=swe
      |isbn=91-972135-4-3 (inb.)
      |libris=7796308
      }}

==Externa länkar==
* {{commonscat}}

{{rekommenderad}}

[[Kategori:Lärkstaden| ]]
[[Kategori:Östermalm]]
[[Kategori:Informella områden i Stockholm]]
[[Kategori:Stadsplanering i Stockholm]]
[[Kategori:Blåmärkta byggnader i Stockholm]]
[[Kategori:Grönmärkta byggnader i Stockholm]]