Visa källa för Nordtyska förbundet

{{Historisk_stat
|namn= Nordtyska förbundet
|genitiv= Nordtyska förbundets
|lokalt_namn= Norddeutscher Bund
|lokalt_språk= Tyska
|lokal_transkribering= 
|lokalt_namn2= 
|lokalt_språk2= 
|lokal_transkribering2= 
|från= [[1867]]
|till= [[1871]]
|tidigare1= Tyska förbundet
|tidigareflagga1= War ensign of the German Empire Navy 1848-1852.svg
|tidigare2= 
|tidigareflagga2= 
|tidigare3= 
|tidigareflagga3= 
|tidigare4= 
|tidigareflagga4= 
|senare1= Kejsardömet Tyskland
|senareflagga1= Flag of Germany (1867–1919).svg
|senare2= 
|senareflagga2= 
|senare3= 
|senareflagga3= 
|senare4= 
|senareflagga4= 
|flagga= Flag of Germany (1867–1919).svg
|statsvapen= Coat of arms of the North German Confederation.svg
|vapentyp= 
|motto= 
|nationalsång= 
|karta= Map-NDB.svg
|kartbildtext= '''Nordtyska förbundet'''<div style="text-align:left;">{{legend1|#aa0000|Ursprungliga stater}}{{legend1|#f8a20c|Stater tillkomna 1871 i samband med bildandet av [[Kejsardömet Tyskland]]}}{{legend1|#f7d3aa|Område annekterat från Frankrike 1871 efter [[Fransk-tyska kriget]]}}</div>
|huvudstad= [[Berlin]]
|störstastad= 
|språk= [[Tyska]]
|religion= [[Kristendom]]
|statsskick= 
|statschef= 
|sct= 
|sct2= 
|regeringschef= 
|rct= 
|rct2= 
|bildades= [[18 april]] [[1867]]
|bildades_genom=[[Tyska enhetskriget]] 
|bildades_ur=[[Tyska förbundet]] 
|upphörde= [[18 januari]] [[1871]]
|upphörde_genom=[[Fransk-tyska kriget]] 
|uppgick_i=[[Kejsardömet Tyskland]] 
|area=415&nbsp;150
|area_%vatten= 
|area_år= 
|folkmängd=30 miljoner 
|folkmängd_år=1866 
|invånare/km2= 
|valuta= 
|valutakod= 
|tidszon= 
|högstapunkt= 
|högstapunkt_meter= 
|störstasjö= 
|störstasjö_yta= 
|längstaflod= 
|längstaflod_längd= 
|nationaldag= 
|landskod= 
|landsdomän= 
|landsnummer= 
|valspråk= 
|idag= 
|fotnot= 
}}
{{Tysklands historia}}
'''Nordtyska förbundet''' ([[tyska]] ''Norddeutscher Bund'') var ett [[statsförbund]] mellan nordtyska stater under åren [[1866]]–[[1871]].

== Bakgrund ==
Genom segern i [[slaget vid Königgrätz]] den [[3 juli]] 1866 vann [[Kungariket Preussen|Preussen]] makten att utstöta [[Kejsardömet Österrike|Österrike]] ur [[Tyska förbundet]] vilket hade skapats [[1815]]. På så vis kunde den gamla rivaliteten mellan Österrike och Preussen om vilken av dem som skulle ta ledningen i Tyskland avslutas. Denna rivalitet hade bland annat präglat förhandlingarna i Tyska förbundet.

Samma år (1866) annekterade också Preussen andra småstater (däribland [[kungariket Hannover]]) vilket gav möjlighet åt förbundsbildningen och dess senare utvidgning.

Preussen bjöd den [[16 juli]] [[1866]] in stater till förhandlingar om bildandet av ett förbund av tyska stater norr om [[Main]]. Den [[18 augusti]] ingicks fördrag mellan staterna om ett sådant under namn av ''Nordtyska förbundet''.

== Vilka stater som efter hand kom att ingå i det nyskapade förbundet ==
Det nya förbundet kom att omfatta staterna
*[[Kungariket Preussen|Preussen]],
*[[Sachsen-Weimar-Eisenach]],
*[[Storhertigdömet Oldenburg|Oldenburg]],
*[[Hertigdömet Braunschweig|Braunschweig]],
*[[Sachsen-Altenburg]],
*[[Sachsen-Coburg-Gotha]],
*[[Hertigdömet Anhalt]],
*[[Schwarzburg-Sondershausen]],
*[[Schwarzburg-Rudolstadt]],
*[[Waldeck-Pyrmont]],
*yngre linjen [[Huset Reuss|Reuß]],
*[[Schaumburg-Lippe]], [[Furstendömet Lippe|Lippe]],
samt de fria städerna
*[[Lübeck]],
*[[Bremen]] och
*[[Hamburg]];
efter hand tillkom också staterna
*[[Mecklenburg-Schwerin]] och
*[[Storhertigdömet Mecklenburg-Strelitz|Mecklenburg-Strelitz]]
samt, genom fredsfördrag,
*storhertigen av [[Storhertigdömet Hessen|Hessen]] (för [[Oberhessen]]),
*äldre linjen [[Reuss-Greiz|Reuß]],
*[[Sachsen-Meiningen-Hildburghausen]]
och ([[21 oktober]]) slutligen även
*[[Kungariket Sachsen|Sachsen]].

Övriga delar av norra [[Tyskland]] hade annekterats av kungariket Preussen, som ingick i förbundet med hela sitt område. Således ingick även de tidigare polska provinserna Preussen och [[Posen (provins)|Posen]] samt det nyförvärvade [[Schleswig (landskap)|Schleswig]] i det nya Nord''tyska'' förbundet. Dessa områden hade inte tillhört Tyska förbundet, även om de tillhörde Preussen och Preussen deltog i detta förbund; områdena ansågs inte tidigare som tyska (detsamma gällde för övrigt stora delar av Österrikes besittningar).

Storhertigdömet [[Luxemburg]] och hertigdömet [[Hertigdömet Limburg (1839–1867)|Limburg]], båda förenade med kungariket [[Nederländerna]], blev däremot inte medlemmar av Nordtyska förbundet, fastän de tillhört Tyska förbundet.

== Utvecklingen mot Tysklands enande ==
En följd av [[fransk-tyska kriget]] 1870–1871 blev att även [[Storhertigdömet Baden|Baden]], [[Storhertigdömet Hessen|Hessen]] (för området söder om [[Main]]), [[Bayern]] och [[Kungariket Württemberg|Württemberg]] anslöt sig till Nordtyska förbundet i november [[1870]]. Det därigenom uppkomna Tyska förbundet erhöll [[10 december]] namnet ''[[Tyska riket]]''. Därefter, den [[18 januari]] [[1871]] antog kung [[Vilhelm I av Tyskland|Vilhelm I av Preussen]] värdigheten av ärftlig tysk [[kejsare]]. Allt detta skedde i slottet [[Slottet i Versailles|Versailles]] mot slutet av det fransk-tyska kriget.

== Det nya förbundets utsträckning, yta och befolkning ==
Det nya förbundet omfattade 415&nbsp;150 [[Kvadratkilometer|km²]], med ett invånarantal av nära 30 miljoner, samt blev – trots namnet – inte ett [[statsförbund]] utan en [[Federation|förbundsstat]] under Preussens ledning (''bundespräsidium'').

== Författning ==
Den [[15 december]] [[1866]] sammanträdde i [[Berlin]] de olika staternas ombud för att rådslå om författningen. Denna antogs [[16 april]] [[1867]] av en konstituerande [[riksdag]] (''reichstag'') och sedermera av representationerna i de särskilda staterna. Den promulgerades [[25 juni]] och trädde i kraft [[1 juli]] [[1867]]. Denna författning blev dock endast en förelöpare till en ny, i allt väsentligt likartad sådan – [[Tyska riket]]s (av [[16 april]] [[1871]]).

Liksom Tyska riket ägde sålunda Nordtyska förbundet jämte riksdagen ett ''förbundsråd'' (''bundesrat''), som representerade de förbundna staternas regeringar. Preussiske kungen ägde som förbundets president att utöva dess folkrättsliga representation, sammankalla förbundsråd och förbundsdag, utnämna ämbetsmän, utfärda lagar och liknande. Han var också förbundsfältherre. Hans ende konstitutionellt ansvarige rådgivare var ''[[Förbundskansler (Nordtyska förbundet)|förbundskansler]]n'' (''bundeskanzler''), som blev Preussens statskansler och ministerpresident (premiärminister) [[Otto von Bismarck|Bismarck]].

==Källor==
*{{runeberg.org|nfbs|0741.html Nordtyska förbundet}}

[[Kategori:Historiska tyska stater]]
[[Kategori:Stater och territorier bildade 1866]]
[[Kategori:Stater och territorier upplösta 1871]]
[[Kategori:Ugglan]]
[[Kategori:Tyskspråkiga länder och territorier]]