Visa källa för Paris

{{olika betydelser}}
{{Geobox|Settlement
<!-- *** Mallhuvud *** -->|name               = Paris
|native_name        = 
|other_name         = 
|category           = [[Huvudstad]]{{·}}[[Världsstad]]
<!-- *** Namn **** -->|etymology          = 
|official_name      = Ville de Paris
|motto              = Fluctuat nec mergitur
|nickname           = La Ville Lumière
<!-- *** Bild *** -->|image_template     = ja
|image              = <center>{{Photomontage |border=0 |size=275 |spacing=2 |color=none |photo1a=Seine and Eiffel Tower from Tour Saint Jacques 2013-08.JPG |photo2a=Arc Triomphe (square).jpg |photo2b=Notre Dame dalla Senna.jpg |photo3a=Louvre Museum Wikimedia Commons.jpg}}</center>
|image_caption      = 
|image_size         = 250px
<!-- *** Symboler *** -->|flag               = Flag of Paris with coat of arms.svg
|symbol             = Grandes_Armes_de_Paris.svg
<!-- *** Länder, regioner mm *** -->|country            = Frankrike
|country_flag       = ja
|state              = 
|state_type         = 
|region             = [[Île-de-France]]
|region_type        = [[Frankrikes regioner|Region]]
|district           = Paris (75)
|district_type      = [[Frankrikes departement|Departement]]
|municipality       = [[Paris arrondissement|20:e]]
|municipality_type  = [[Arrondissement]]
<!-- *** Tillhörighet, föremål inom området mm *** -->|part               = 
|landmark           = [[Eiffeltornet]]
|river              = [[Seine]]
<!-- *** Läge *** -->|location           = 
|elevation          = 
|prominence         = 
|lat_d              = 48
|lat_m              = 51
|lat_s              = 
|lat_NS             = N
|long_d             = 2
|long_m             = 21
|long_s             = 
|long_EW            = E
|highest            = 
|highest_location   = 
|highest_region     = 
|highest_state      = 
|highest_elevation  = 
|highest_lat_d      = 
|highest_lat_m      = 
|highest_lat_s      = 
|highest_lat_NS     = 
|highest_long_d     = 
|highest_long_m     = 
|highest_long_s     = 
|highest_long_EW    = 
|lowest             = 
|lowest_location    = 
|lowest_region      = 
|lowest_state       = 
|lowest_elevation   = 
|lowest_lat_d       = 
|lowest_lat_m       = 
|lowest_lat_s       = 
|lowest_lat_NS      = 
|lowest_long_d      = 
|lowest_long_m      = 
|lowest_long_s      = 
|lowest_long_EW     = <!-- *** Dimensioner *** -->
|length             = 
|length_orientation = 
|width              = 
|width_orientation  = 
|area               = 105.40
|area_note          = <ref name="LeSplaf"> [http://splaf.free.fr/ Le Splaf; Site sur la Population et les Limites Administratives de la France] Läst 17 februari 2010.</ref>
|area_land          = 
|area_water         = 
|area_urban         = 2723.03
|area_urban_note    = <ref name="LeSplaf" />
|area_metro         = 14518.30
|area_metro_note    = <ref name="LeSplaf" />
<!-- *** Befolkning *** -->|population         = 2102650
|population_date    = 2023
|population_note    = 
|population_urban   = 10858852
|population_urban_date = 2019
|population_urban_note = 
|population_metro   = 13024518
|population_metro_date = Januari 2017
|population_metro_note = 
|population_density = auto
|population_urban_density = auto
|population_metro_density = auto
<!-- *** Historia och administration *** -->|established        = 
|date               = 
|government         = 
|government_location = 
|government_region  = 
|government_state   = 
|government_elevation = 
|government_lat_d   = 
|government_lat_m   = 
|government_lat_s   = 
|government_lat_NS  = 
|government_long_d  = 
|government_long_m  = 
|government_long_s  = 
|government_long_EW = 
|mayor              = [[Anne Hidalgo]]<br><small>([[Socialistiska partiet (Frankrike)|Parti Socialiste]], 2020–2026)</small>
|mayor_party        = 
|leader             = <!-- *** Koder ***  -->
|timezone           = CET
|utc_offset         = +1
|timezone_DST       = CEST
|utc_offset_DST     = +2
|postal_code        = 
|area_code          = 
|code               = <!-- *** Kartor *** -->
|map                = {{Kartposition Frankrike|bild1}}
|map_caption        = 
|map_background     = 
|map_locator_x      = 50
|map_locator_y      = 24
<!-- *** Webbplatser *** -->|commons            = 
|statistics         = 
|website            = [http://www.paris.fr www.paris.fr]
}}

'''Paris''' ({{IPA-fr|paʁi|3=Paris1.ogg}}, {{IPA-sv|paˈriːs}}) är [[Frankrike]]s [[huvudstad]] och en [[världsstad]]<ref>{{Webbref |url = http://www.cnn.com/2010/BUSINESS/04/10/cities.dominate.world/index.html|titel = Revealed: Cities that rule the world|utgivare = [[CNN]]|datum = 2010-04-10}}</ref> med månghundraårig historia som en av världens mest betydande städer. I Paris finns huvudkontoren för en rad internationella organisationer, bland andra [[Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling|OECD]] och [[Unesco|UNESCO]]. I ingen annan stad i världen organiseras så många internationella konferenser, de båda storflygplatserna [[Paris-Charles de Gaulles flygplats|Charles-de Gaulle]] och [[Paris-Orly flygplats|Orly]] gör Paris till Europas näst största flygcentrum och tack vare ett väl utbyggt snabbtågsnät kan Paris ses som Europas viktigaste järnvägsnod.<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/paris|titel=Paris|hämtdatum=2023-11-04|utgivare=Nationalencyklopedin}}</ref>  

Staden är belägen vid [[flod]]en [[Seine]] och grundades av [[Romerska riket|romarna]] under namnet [[Lutetia]]. Paris utgör ett eget [[Frankrikes departement|departement]] i [[Frankrikes regioner|region]]en [[Île-de-France]]. [[Stad]]en delas in i 20 [[Paris arrondissement|arrondissement]]. Paris innerstad har cirka 2,2 miljoner invånare och med [[förort]]er över 11 miljoner invånare. Paris är ett av världens viktigaste affärs- och kulturcentrum. Som en av de mest betydelsefulla globala städerna är Paris även ett viktigt [[politik|politiskt]], [[teknologi]]skt och [[konst]]närligt centrum, samt ansedd som [[mode]]ts och [[gastronomi]]ns huvudstad.<ref>[http://www.lboro.ac.uk/gawc/rb/rb146.html GaWC Study Group & Networks hemsida: Major Global Cities], läst 2007-06-25</ref>

== Historia ==
{{Huvudartikel|Paris historia}}Området som idag kallas Paris tros ha varit bebott i minst 4 000 år.<ref>{{Webbref|url=http://www.parisguiden.eu/historia/|titel=Paris historia|utgivare=Parisguiden.eu|datum=|hämtdatum=13 juli 2011|arkivurl=https://web.archive.org/web/20110918122234/http://www.parisguiden.eu/historia/|arkivdatum=18 september 2011}}</ref> Staden tros ha grundats i mitten av 200-talet f.Kr. av den [[galliska]] stammen parisier. Romarna kallade staden Lutetia Parisiorum. Under [[Julius Caesar|Julius Caesars]] [[Gallerkrigen|galliska krig]] erövrades staden år 51 f.Kr. och byggdes sedan upp med en rutnätsplan enligt romersk modell.<ref>{{Webbref|url=https://www.worldhistory.org/Lutetia/|titel=Lutetia|hämtdatum=2023-11-04|datum=2011-02-15|utgivare=World History Encyclopedia}}</ref>

Under slutet av 400-talet e.Kr föll [[Romerska riket|romarriket]] samman och år 486 erövrades staden av den [[Franker|frankiske]] kungen [[Klodvig I]], som besegrade [[Gallien]]s sista romerska ståthållare [[Syagrius]].<ref>{{Webbref|url=https://www.worldhistory.org/Clovis_I/|titel=Clovis I|hämtdatum=2023-11-04|datum=2014-11-10|utgivare=World History Encyclopedia}}</ref> Paris var därefter ett av flera viktiga centra i det växande frankiska riket. 885-886 belägrades Paris av [[viking]]ar som dock inte lyckades inta staden. Paris härskare, den [[Karolinger|karonlingiske]] greven [[Odo, hertig av Paris|Odo]], blev därefter vald till kung i det [[västfrankiska riket]] och under hans ättlingar gjordes Paris till centrum för det franska riksstyret kring år 1000.<ref name=":0">{{Webbref|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/paris#historia|titel=Paris:Historia|hämtdatum=2023-11-04|utgivare=Nationalencyklopedin}}</ref>

Under 1100- och 1200-talen ökade Paris betydelse. På högra sidan av floden dominerade handel och hantverk, och den stora marknadsplatsen [[Hallarna]] anlades där 1183. På västra sidan dominerade [[Paris universitet|universitetet]] som grundades under tidigt 1100-tal och är ett av världens äldsta. Den ursprungliga stadskärnan på ön [[Île de la Cité]] dominerades av kyrkan, och den stora katedralen [[Notre-Dame de Paris|Notre Dame]] uppfördes där mellan 1163 och 1345. Först i början av 1500-talet blev staden permanent kunglig residensstad och kung [[Frans I av Frankrike|Frans I]] lät påbörja bygget av kungapalatset [[Louvren]] på flodens högra sida.<ref name=":0" />

Under 1600- och 1700-talen var Paris Europas kulturella huvudstad och hade genom Frankrikes stormaktställning även en ledande politisk roll. Kring år 1800 var befolkningen ungefär en halv miljon, varav en sor del bodde i överbefolkade slumkvarter. Från 1800-talets mitt genomfördes en genomgripande [[Haussmanns ombyggnation av Paris|stadsomvandling ledd av G.E. Haussmann]]. Man skapade ett mönster av långa, breda och raka boulevarder och avenyer som skar tvärs igenom det medeltida gatumönstret och möttes vid monumentalt utformade platser. I slutet av 1800-talet blomstrade näringslivet och staden var värd för flera [[världsutställning]]ar, bland annat [[1889]] då [[Eiffeltornet]] byggdes.<ref name=":0" /><ref name=":1" />

Paris innerstad är fortfarande till stora delar präglad av det sena 1800-talets stadsplanering och arkitektur. För att skapa lokaler för nya verksamheter har man sedan 1958 gradvis byggt en ny kontors- och afärsstadsdel, [[La Défense]] utanför stadskärnan. Dess centrala byggnad är den 110 meter höga [[Grande Arche|Grand Arche]].<ref>{{Webbref|url=https://www.parisportalen.se/la-defense/|titel=La Défense – imponerande modern arkitektur|hämtdatum=2023-11-04|datum=2022-04-30|utgivare=Parisportalen}}</ref>

=== Strider och omvälvningar ===
På 1200-talet hade köpmän och hantverkare i Paris en relativt stark självständighet i förhållande till kungamakten. På 13- och 1400-talet skedde flera revolter där borgarna krävde konstitutionella reformer som skulle skydda deras makt, men det ledde i stället till att de förlorade mycket av sitt självstyre.<ref name=":0" />

[[Franska revolutionen]] inleddes med stormningen av fästningen [[Bastiljen]] i Paris den 14 juli 1789 och ledde till monarkins fall. [[Julirevolutionen]] 1830 och [[juniupproret 1832]] var försök att störta den återetablerade monarkin och innefattade gatustrider och barrikader inne i Paris. [[Februarirevolutionen 1848]] innebar nya gatustrider och ledde till att monarkin störtades. 1871 skedde ett nytt uppror till följd av nederlaget i det [[Fransk-tyska kriget|fransk-preussiska kriget]] och Paris styrdes i drygt två månader av den revolutionära [[Pariskommunen]] innan upproret slogs ned av regeringstrogna trupper.<ref>{{Webbref|url=https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/pariskommunen-varen-1871#|titel=Pariskommunen - våren 1871|hämtdatum=2023-11-04|utgivare=SO-rummet.se}}</ref>

Under [[andra världskriget]] hade den [[franska motståndsrörelsen]] mot den tyska ockupationen 1940–44 sitt centrum i Paris. [[Befrielsen av Paris|Staden befriades]] av motståndsrörelsen och amerikanska styrkor den 25 augusti 1944.<ref name=":0" />

I maj 1968 var Paris studenter en drivande kraft i [[Majrevolten]] och på Paris gator skedde sammandrabbningar mellan studenter och polis.<ref>{{Webbref|url=https://www.hbl.fi/artikel/ca9881f4-9285-496f-936e-99cf268bb4fd|titel=Revolten 1968 förnyade det franska samhället i grunden|hämtdatum=2023-11-04|datum=2018-05-09|utgivare=Hufvudstadsbladet}}</ref>

== Geografi ==
[[Fil:1928 A. Leconte Map of Paris France w- Monuments - Geographicus - ParisMonumental-laconte-1928.jpg|miniatyr|Centrala Paris på en turistkarta från 1928.]]
Paris ligger runt floden [[Seine]] och innerstaden delas in i högra stranden (''rive droite'') och vänstra stranden (''rive gauche''). I floden finns det två öar som utgör stadens historiska kärna: [[Île de la Cité]], där man idag återfinner bland annat [[Conciergerie]]t (justitiepalatset) och katedralen [[Notre-Dame de Paris]], och [[Île Saint-Louis]], som ligger öster om den förra ön. Det finns fler än 30 broar i Paris.

Det egentliga Paris, det område som har Paris som postort, är cirka 11&nbsp;kilometer i diameter som mest, och där bor omkring 2,2 miljoner människor. Till skillnad från många andra storstäder har Paris kvar sina officiella gränser från 1860. I storstadsregionen runt Paris bor fler än 11 miljoner människor. Innerstaden är indelad i tjugo distrikt, så kallade [[Paris arrondissement|arrondissement]]. Dessa är numrerade ''1er'' (premier), ''2ème'' (deuxième) och så vidare till ''20ème'' (vingtième) och numret anges ofta med romerska siffror. Det första arrondissementet ligger mitt i staden vid Seine, andra arrondissementet ligger rakt norr om första, och sedan slingrar sig tredje, fjärde och så vidare i en spiralform två och ett halvt varv medurs. Numreringen avspeglar ungefär hur Paris har vuxit med tiden genom att utanförliggande byar införlivats.{{Källa behövs|datum=2016-07}} Paris saknar de stora bostadsområden som finns i de flesta städer. Eftersom staden är mycket kompakt och tätbefolkad finns restauranger, kaféer, affärer och kontor på nästan varje gata.

=== Stadsdelar ===
[[Fil:Pont Alexandre III - 01.jpg|mini|Brofäste vid [[Pont Alexandre III]] i Paris.]]
[[Fil:Pont des Invalides et Tour Eiffel - 01.jpg|mini|[[Seine]], [[Pont des Invalides]] och [[Eiffeltornet]] på natten.]]
Arrondissementen är inte enbart en administrativ angelägenhet, utan fungerar även i informella sammanhang som positionsangivelser. Privata postadresser inom Paris har 750XX som postnummer, där XX är arrondissementets nummer, exempelvis 75002 och 75014.

De centralt belägna arrondissementen anses finare och är dyrare, medan det arrondissement som hyser flest överdådiga paradvåningar är det sextonde, beläget i sydvästra Paris mellan Seine och [[Bois de Boulogne]]. Söder om [[Eiffeltornet]] ligger det folkrikaste arrondissementet, det femtonde, som har drygt 225&nbsp;000 invånare, medan det första har knappt 17&nbsp;000 invånare. Arrondissementen söder om floden (vänstra stranden) har traditionellt förknippats med [[intellektuell]]a, akademiker, konst och film, och där ligger [[Quartier Latin|Latinkvarteren]], [[Quartier Saint-Germain-des-Prés|Saint Germain-kvarteren]] och [[Montparnasse]]. Centrala staden norr om floden (högra stranden) förknippas istället med affärer, och där ligger [[Louvren]] och de stora shoppingboulevarderna, men även [[Montmartre]] och [[Bastiljen|Place de la Bastille]].

Parallellt med arrondissementssystemet finns ett antal mer traditionella namn på stadsdelar, som till exempel [[Quartier Saint-Germain-des-Prés|Saint Germain]], [[Quartier Latin]], [[Marais]], [[Montmartre]], [[Montparnasse]], [[Belleville (Paris)|Belleville]] och [[Menilmontant]].

=== Parker ===
[[Fil:Tuileries-Roue.jpg|mini|[[Tuilerieträdgården]].]]
Paris innerstad berikas av flera [[park]]er, till exempel [[Jardin du Luxembourg]] i sjätte arrondissementet, [[Tuilerieträdgården|Jardin des Tuileries]] väster om [[Louvren]], [[Parc des Buttes Chaumont]] i [[19:e arrondissementet, Paris|nittonde arrondissementet]] och [[Parc Montsouris]] i [[14:e arrondissementet, Paris|fjortonde arrondissementet]]. Utöver detta finns det en botanisk trädgård, [[Jardin des Plantes]], gravplatserna [[Père Lachaise-kyrkogården|Père Lachaise]] och [[Montparnassekyrkogården]]) samt ett antal öppna fält av symmetrisk paradkaraktär, exempelvis [[Champs de Mars]] (Marsfälten) framför [[Eiffeltornet]].

I utkanten av innerstaden, vid gränsen mot de förorter som i rent juridisk bemärkelse inte tillhör Paris, finns två större parker, [[Bois de Boulogne]] i väster och [[Bois de Vincennes]] i öster.

=== Klimat ===
Paris har ett [[Kustklimat|maritimt klimat]] med milda och små temperaturskillnader mellan årstiderna och som sällan har extremt höga eller låga temperaturer. Somrarna är varma med temperaturer på ca 22–25&nbsp;°C dagtid och nattetid 13–16&nbsp;°C. På vintrarna sjunker temperaturerna nästan aldrig under noll, och ligger som regel runt 3–8&nbsp;°C. Snöfall i Paris är sällsynt och snön ligger sällan kvar länge.<ref name="klimat"/>

Den högsta temperaturen som uppmätts i Paris var 40&nbsp;°C den 28 juli 1947, och den lägsta var -24&nbsp;°C den 10 december 1873. Under den europeiska värmeböljan 2003 hade Paris temperaturer på 38&nbsp;°C under flera dygn, vilket orsakade dödsfall bland äldre.<ref name="klimat">[https://web.archive.org/web/20061003225432/http://www.paris.fr/portail/accueil/Portal.lut?page_id=4946&document_type_id=5&document_id=3076&portlet_id=10579 "Paris: le Climat"]. ''paris.fr''. Läst 17 juli 2018.</ref>

{{Klimattabell|
   |hmjan=7
   |hmfeb=8
   |hmmar=12
   |hmapr=15
   |hmmaj=19
   |hmjun=22
   |hmjul=24
   |hmaug=25
   |hmsep=21
   |hmokt=16
   |hmnov=10
   |hmdec=8
   |lmjan=3
   |lmfeb=3
   |lmmar=5
   |lmapr=7
   |lmmaj=11
   |lmjun=13
   |lmjul=16
   |lmaug=15
   |lmsep=13
   |lmokt=9
   |lmnov=5
   |lmdec=4
   |nbjan=54
   |nbfeb=44
   |nbmar=49
   |nbapr=53
   |nbmaj=65
   |nbjun=55
   |nbjul=63
   |nbaug=43
   |nbsep=55
   |nbokt=60
   |nbnov=52
   |nbdec=59
}}<ref>{{webbref |url=http://www.worldweather.org/062/c00194.htm |titel=World Weather Information Service - Paris |utgivare=Meteo France, worldweather.org |språk=engelska }}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.meteo.fr/test/gratuit/wwis/prev.htm?a=FR&b=194&c=00194&d=C&e= |titel=Service d'information météorologique mondial - Paris |utgivare=Meteo France, worldweather.org/www.meteo.fr |språk=franska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110519104908/http://www.meteo.fr/test/gratuit/wwis/prev.htm?a=FR&b=194&c=00194&d=C&e= |arkivdatum=2011-05-19 }}</ref>

== Styre och politik ==
Efter den omorganisation av Paris-regionen som lagstadgades den 10 juli 1964 och trädde i kraft den 1 januari 1968 är staden Paris på samma gång ett ''[[département]]'' och en ''[[Frankrikes kommuner|commune]]''. Före denna lagändring räknades – sedan 1790 – Paris som huvudort i departementet Seine.

I motsats till andra franska städer finns ingen ''intercommunalité'', alltså samarbete mellan kommuner, mellan Paris och stadens förorter. Området för staden Paris täcker alltså enbart själva stadskärnan, och inte de omkringliggande områdena.

Departementet ''Ville de Paris'' består av en enda kommun, vilken är indelad i 20 [[Paris arrondissement|stadsarrondissement]]. Dessa fastställdes vid den sista markutvidgningen av Paris 1860 och ersatte den tidigare indelningen i 12 arrondissement som hade fastställts den 11 oktober 1795.

Beslutande kommunala organ är borgmästaren (''Maire de Paris'') och stadsfullmäktige (''Conseil de Paris''). Varje stadsarrondissement har också ett [[kommunalråd]] (''Officier Municipale''), utnämnt av borgmästaren, och ett folkvalt fullmäktige.

=== Paris borgmästare ===
[[Fil:Anne Hidalgo, février 2014.jpg|mini|Anne Hidalgo, Paris borgmästare sedan 2014.]]
* [[Jean Sylvain Bailly]]: 15 juli 1789 till 18 november 1791
* [[Jérôme Pétion]]: 18 november 1791 till 15 oktober 1792
* [[Philibert Borie]]: 7 till 13 juli 1792 ''interimsborgmästare''
* [[René Boucher]]: 15 oktober till 2 december 1792 ''interimsborgmästare''
* [[Henri Lefèvre d'Ormesson]]: 21 november 1792 ''drog sig tillbaka''
* [[Nicolas Chambon]]: 1 december 1792 till 4 februari 1793
* [[Jean-Nicolas Pache]]: 14 februari 1793 till 10 maj 1794
* [[Jean-Baptiste Fleuriot-Lescot]]: 10 maj till 17 juli 1794

:''borgmästarskapet indraget till 1848''

* [[Louis-Antoine Garnier-Pages]]: 24 februari till 5 mars 1848
* [[Armand Marrast]]: 9 mars till 19 juli 1848

:''borgmästarskapet indraget till 1870''

* [[Étienne Arago]]: 4 september 1870 till 15 november 1870
* [[Jules Ferry]]: 15 november 1870 till 5 juni 1871

:''borgmästarskapet indraget till 1977''

* [[Jacques Chirac]]: 20 mars 1977 till 16 maj 1995
* [[Jean Tiberi]]: 22 maj 1995 till 24 mars 2001
* [[Bertrand Delanoë]]: 25 mars 2001 till 5 april 2014
* [[Anne Hidalgo]]: 5 april 2014 - (mandatet pågår)

=== Polisprefekten ===

Polisprefekten i Paris (Préfet de Police) är en [[Prefekt (Frankrike)|prefekt]], motsvarande landshövding, med utvidgade befogenheter i förhållande till de vanliga prefekterna i landsorten. Polisprefekten har både statliga och kommunala uppgifter och fungerar jämte borgmästaren som verkställande myndighet för Paris stadsfullmäktige. Polisprefekten deltar tillsammans med borgmästaren i stadsfullmäktiges sammanträden och kan begära att stadsfullmäktige eller stadsarrondissementsfullmäktige sammankallas. Polisprefekt sedan 2012 är [[Bernard Boucault]].

'''Statliga uppgifter'''
* Ansvara för huvudstadens säkerhet
* ansvara för den statliga polisförvaltningen i huvudstaden
* vara chef för kriminalpolisen
* polismyndighet{{Förtydliga|Menas att person har myndighet som i befogenhet? Eller att personen är myndighetschef? Eller något annat?|datum=2022-12}} i Paris och departementen [[Hauts-de-Seine]], [[Seine-Saint-Denis]] och [[Val-de-Marne]]
* vara [[civilbefälhavare]] i Paris försvarszon (de åtta departement som utgör [[Île-de-France]])
* ansvara för den operativa ledningen av järnvägstransportsäkerheten i Île-de-France.

'''Kommunala uppgifter'''
* Ansvara för den kommunala polisförvaltningen.

Polisprefekturen är den förvaltningsmyndighet som biträder polisprefekten med att genomföra sina uppgifter. 43 % av polisprefekturens budget anslås av Paris stadsfullmäktige. Resten anslås av inrikesministeriet.

'''Polisprefekturens organisation'''
* Regional kriminalpolisdirektion
* regional kriminalunderrättelsedirektion
* urban närpolisdirektion
* direktion för utrycknings- och trafikpolis
* teknisk och logistisk direktion
* generalinspektion
* administrativ polisdirektion
* trafik- och hälsovårdsinspektion.

== Ekonomi och näringsliv ==
{{wide image|Panorama La Défense.jpg|1280px|Affärsdistriktet [[La Défense]].}}
Storstadsområdet kring Paris är en av motorerna i den globala ekonomin. Stora multinationella bolag som [[L'Oréal]], [[LVMH]], [[Total S.A.]], [[Axa S.A.]], [[Société Générale]], [[Carrefour]] och [[Peugeot]] har sina huvudkontor i stadens affärsdistrikt.<ref>{{webbref |url=http://fortune.com/global500/l| titel=Fortune Global 500 - France|utgivare=[[Fortune (tidskrift)|''Fortune'']]|datum=2015-07-21|hämtdatum=2018-07-17}}</ref> Sedan [[Brexit]] har även [[European Banking Authority]] (EBA) sitt säte i Paris.<ref>{{webbref|url=https://www.theguardian.com/politics/2017/nov/20/london-loses-european-medicines-agency-amsterdam-brexit-relocation|titel=London loses EU agencies to Paris and Amsterdam in Brexit relocation|efternamn=Rankin|förnamn=Jennifer|datum=2017-11-20|utgivare=''[[The Guardian]]''|hämtdatum=2018-07-17}}</ref>

[[Bruttonationalprodukt]]en (BNP) i Parisområdet [[Île-de-France]] beräknades 2009 till 552,1 miljarder [[euro]], vilket motsvarade nästan 30 procent av hela Frankrikes BNP,<ref name="Paris_BNP">{{Webbref|url=http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/donnees-detaillees/pib-va-reg/pib-va-reg-pib-1990-2009.xls |titel=Produits Intérieurs Bruts Régionaux (PIBR) en valeur en millions d'euros |författare=Institut National de la Statistique et des Études Économiques |format=XLS |hämtdatum=26 april 2012 |språk=franska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120521160011/http://www.insee.fr/fr/ppp/bases-de-donnees/donnees-detaillees/pib-va-reg/pib-va-reg-pib-1990-2009.xls |arkivdatum=21 maj 2012 }}</ref> samtidigt som stadens befolkning utgjorde 18,8 procent av hela landets befolkning.<ref>{{Webbref|url=http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?ref_id=CMRSOS02137 |titel=Population des régions au 1er janvier |verk=Institut National de la Statistique et des Études Économiques |hämtdatum=9 november 2010 |språk=franska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20101118031912/http://www.insee.fr/fr/themes/tableau.asp?ref_id=CMRSOS02137 |arkivdatum=18 november 2010 }}</ref> År 2016 beräknades BNP för Parisområdet till 681 miljarder euro, vilket motsvarade 31 procent av Frankrikes BNP.<ref>{{webbref| url=http://www.insee.fr/fr/regions/idf/reg-dep.asp?theme=8| titel=GDP of IDF in 2012| författare=[[INSEE]]| hämtdatum=2018-07-17}}</ref> Om Paris hade varit ett land så hade det varit världens femtonde största ekonomi.{{Källa behövs|datum=2018-07}} Enligt siffror från [[Eurostat]] stod Paris för 4,5&nbsp;procent av BNP i [[Europeiska unionen|EU]] (med 25 medlemsstater), samtidigt som befolkningen var 2,45&nbsp;procent av EU:s totala.{{Källa behövs|datum=2012-04}} Storstadsområdet Paris är världens tjugoförsta största metropol befolkningsmässigt<ref>[http://esa.un.org/wup2009/unup/index.asp?panel=2 World Urbanization Prospects, 2009 revision (online data)] {{Wayback|url=http://esa.un.org/wup2009/unup/index.asp?panel=2 |date=20131031010136 }}</ref> och hamnade på en femteplats vid en jämförelse av dessa metropolers BNP, utförd av [[PwC]].<ref name="PriceWaterhouseCoopers_ranking">{{Webbref|url=http://www.ukmediacentre.pwc.com/imagelibrary/downloadMedia.asp?MediaDetailsID=863 |titel=Table 1.2 – Top 30 urban agglomeration GDP rankings in 2005 and illustrative projections to 2020 (using UN definitions and population estimates) |förnamn="UK Economic Outlook, March 2007", page 5 |efternamn=[[PricewaterhouseCoopers]] |format=PDF |hämtdatum=9 mars 2007 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070610175146/http://www.ukmediacentre.pwc.com/imagelibrary/downloadMedia.asp?MediaDetailsID=863 |arkivdatum=10 juni 2007 }}</ref>

Vid 1999 års folkräkning var 5&nbsp;089&nbsp;170 personer anställda i storstadsområdet Paris,<ref name="workforce">{{Webbref|url=http://www.insee.fr/fr/insee_regions/idf/rfc/docs/alapage234.pdf |titel=Les emplois dans les activités liées au tourisme: un sur quatre en Île-de-France |verk=Institut National de la Statistique et des Études Économiques |hämtdatum=10 april 2006 |format=PDF |språk=franska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060324231401/http://www.insee.fr/fr/insee_regions/idf/rfc/docs/alapage234.pdf |arkivdatum=24 mars 2006 }}</ref> varav 31,5 procent arbetade i Paris innerstad och 16 procent i [[Hauts-de-Seine]] (92) där affärsdistriktet [[La Défense]] ligger, medan de återstående 52,5 procenten arbetade i förorterna.{{Källa behövs|datum=2012-04}}

=== Sektorer ===
Paris ekonomi är mycket diversifierad och har inte specialiserats. Turistindustrin upptog till exempel 3,6&nbsp;procent av den totala arbetsstyrkan i storstadsområdet (1999) och är alltså ingen huvudgren inom ekonomin. Paris ekonomi är huvudsakligen en serviceekonomi. Tillverkningsindustrin är fortfarande viktig, men volymen har minskat under senare tid. Det finns en tydlig trend mot förädlingstjänster, speciellt affärstjänster.

Mångfalden i Paris ekonomi avspeglade sig i folkräkningen 1999 där 16,5 procent av de 5&nbsp;089&nbsp;170 personer som var anställda i storstadsområdet arbetade inom affärstjänster, 13,0 procent inom handel, 12,3 procent med tillverkning, 10,0 procent inom offentlig administration och försvar, 8,7 procent med sjukvård, 8,2 procent med transporter och kommunikation, 6,6 procent med utbildning och de återstående 22 procenten inom övriga ekonomiska sektorer. Bland tillverkningsindustrin var el- och elektronikindustrin den största med 17,9 procent av den totala arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin (1999). Förlagsverksamhet och tryckerier anställde 14,0 procent och de återstående 68,1 procenten var fördelade mellan olika andra slags industrier.

=== Turism ===
{| class="wikitable" align="right" style="font-size:90%;"
! colspan="2" align="center" style="background-color:#cccccc;font-weight:bold;" | Topp 10: turistattraktioner i Paris 2004<br>(miljoner besökare)
|-
|[[Notre-Dame de Paris]]|| 12,8
|- bgcolor="#EFEFEF"
|[[Disneyland Resort Paris]]||12,4
|-
|[[Sacré-Cœur]], [[Montmartre]]|| 8,0
|- bgcolor="#EFEFEF"
|[[Louvren]]|| 6,6
|-
|[[Eiffeltornet]]|| 6,2
|- bgcolor="#EFEFEF"
|[[Centre Pompidou]]|| 5,4
|-
|[[Slottet i Versailles]]|| 3,3
|- bgcolor="#EFEFEF"
|[[Cité des Sciences et de l'Industrie]],<br />[[Parc de la Villette]]|| 2,8
|-
|[[Musée d'Orsay]]|| 2,6
|- bgcolor="#EFEFEF"
|[[Parc Astérix]]|| 1,8
|}

Paris besöks årligen av cirka 30&nbsp;miljoner utländska [[turism|turister]].<ref>[http://www.insee.fr/fr/insee_regions/idf/rfc/docs/bilan2004tour.pdf Frankrikes Nationella Statistikinstitut Insees hemsida: Statistik över franska regioners turistmängd], läst 2007-06-26 {{Wayback|url=http://www.insee.fr/fr/insee_regions/idf/rfc/docs/bilan2004tour.pdf|date=20070627005924}}</ref> År 2019 rankades staden som den andra mest besökta i världen, efter [[Bangkok]].<ref>[[Mastercard]] Global Destinations Index 2019.</ref> Populära turistattraktioner är bland annat [[Eiffeltornet]], [[Notre-Dame de Paris|Notre-Dame]], [[Sacré-Cœur]], [[Louvren]], [[Triumfbågen, Paris|Triumfbågen]] och [[Champs-Élysées]].<ref>[http://www.paris-city.se/att-gora/sevardheter ”Sevärdheter i Paris: Topp 10”] {{Wayback|url=http://www.paris-city.se/att-gora/sevardheter|date=20180718030745}}. paris-city.se. Läst 17 juli 2018.</ref> Staden är även en av världens dyraste (tvåa bakom [[Singapore]]).<ref>Economist Intelligence Unit Worldwide Cost of Living Survey, cited in the London Telegraph, 16 mars 2018.</ref>

Paris besöks årligen av över 30 miljoner turister, vilket gör staden till världens näst populäraste resmål. Bland de största turistattraktionerna finns kyrkorna [[Notre-Dame de Paris]] och [[Sacré-Cœur]], konstmuseerna [[Louvren]] och [[Musée d'Orsay]], liksom [[Slottet i Versailles]], [[Eiffeltornet]], kyrkogården [[Père-Lachaise]] och [[Disneyland Resort Paris]].

==== Hotell ====
Paris är känt för sina eleganta hotell av vilka flera ligger vid [[Tuilerierna]] och [[Place Vendôme]]. Här finns till exempel [[Hotel Ritz]], ”George V” och [[Hotel Intercontinental]].

==== Andra sevärdheter ====
*[[Disneyland Resort Paris]]
*[[Flèche d'or Café]]
*[[Jardin des Plantes]] – botanisk trädgård
*[[Petite Ceinture-järnvägen|La Petite Ceinture]] – nedlagd järnväg
*[[Saint-Martin-kanalen]]
*[[Shakespeare and Company]]
*[[Quai Saint-Bernard]]
*[[La Défense]] – modernt kontorsområde med modern arkitektur
*[[Champs-Élysées]]
*[[Cité des sciences et de l'industrie]] – teknik- och vetenskapsmuseum/aktivitetspark i stadsdelen Vilette

== Kommunikationer ==
Kollektivtrafiken ([[RER|pendeltåg]], [[Paris metro|metro]], [[Paris spårvagnar|spårvagnar]], bussar med mera) drivs av företaget [[RATP]] och kollektivtrafiken i Parisregionen samordnas av [https://web.archive.org/web/20060411124843/http://www.stif-idf.fr/ ''Syndicat des transports d'Île-de-France'' (''STIF'')], tidigare ''Syndicat des transports parisiens'' (''STP'').

En studie publicerad år 2015 visade att män hade sexuellt trakasserat nära nog varje fransyska som regelbundet använder offentliga kommunikationer i Paris.<ref name="telegraph_17April2015">{{tidningsref|titel=100 per cent of Frenchwomen 'victims of sexual harassment on public transport'|url=http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/france/11545643/100-per-cent-of-Frenchwomen-victims-of-sexual-harassment-on-public-transport.html|hämtdatum=13 oktober 2016|tidning=[[The Daily Telegraph|The Telegraph]]|datum=17 April 2015}}</ref><ref name="20minutes_16.04.2015">{{webbref|titel=Harcèlement dans les transports: «100% des femmes ont déjà été victimes»|url=http://www.20minutes.fr/societe/1587751-20150416-harcelement-transports-100-femmes-deja-victimes|utgivare=20minutes.fr|hämtdatum=13 oktober 2016}}</ref>

=== Pendeltåg [[File:RER.svg|20px]]===
Paris har ett omfattande pendeltågsnät med [[RER]]-tåg. Under centrala Paris går pendeltågen i långa tunnlar med underjordiska stationer, utanför staden går de i marknivå. Linjerna är uppkallade efter alfabetet och heter Linje A, B, C, D och E. Till Disneyland utanför Paris går [[Linje A (Paris RER)|pendeltågslinje A]] (röd på kartan) mot Marne-la-Vallée. Till storflygplatsen Charles de Gaulle går [[Linje B (Paris RER)|linje B]] (blå på kartan). RER-tågen A-linje besörjer transport mellan centrala staden till området La Défense.

=== Metro [[Fil:Metro-M.svg|20px|Metro]]===
{{huvudartikel|Paris metro}}
[[Fil:Paris Old Metro Signboard.jpg|mini|Metroskylt.]]
Paris [[Paris metro|metro]] är ett av världens största tunnelbanenät. Metron har tätt med stationer runt om i Paris och man kan ta sig lätt till de flesta platser med denna. Metron består av 16 linjer varav [[Linje 14 (Paris metro)|linje 14]] är den senast byggda från 1998. Några av Metrolinjerna går utomhus, exempelvis [[Linje 6 (Paris metro)|linje 6]] mellan stationerna [[Passy (Paris metro)|Passy]] och [[Bir-Hakeim (Paris metro)|Bir-Hakeim]] där en bro leder tågen över Seine förbi Eiffeltornet. Ett karakteristiskt drag för metron är det system av gångtunnlar som leder trafikanterna till perronger, utgångar och andra linjer. En anledning till detta är att rälsen är placerad i mitten av stationen, med en perrong på vardera sidan, beroende på färdriktning. Att byta färdriktning innebär att man måste ta trappor över eller under rälsen, något som kan vara snabbt gjort eller medföra en del omvägar. Att färdas med metro som rörelsehindrad eller med exempelvis barnvagn är svårt, men vissa stationer är anpassade för rörelsehindrade och dessa är ibland markerade med en rullstol på metrokartan.

=== Spårvagn [[File:Tramway-T.svg|20px]]===
[[Paris spårvägar]] kallas för tramway och finns enbart ute i Paris ytterområden. Spårvagnslinjerna knyter samtliga samman ett antal tunnelbane- samt RER-linjer i utkanten av staden.

=== Tåg ===
[[Fil:Inside Gare du Nord.jpg|vänster|mini|Bild inifrån [[Gare du Nord]].]]
Paris med sina sex större järnvägsstationer ([[Paris Nord järnvägsstation|Paris Nord]], [[Paris Montparnasse järnvägsstation|Paris Montparnasse]], [[Paris Est järnvägsstation|Paris Est]], [[Paris Lyon järnvägsstation|Paris Lyon]], [[Paris Austerlitz järnvägsstation|Paris Austerlitz]] samt [[Paris Saint Lazare järnvägsstation|Paris Saint Lazare]]) är det centrala navet för de snabba [[TGV]]-tågen och de vanliga [[Voiture Corail|Corail]]-tågen. Järnvägsstationerna är sammankopplade med tunnelbanenätet och pendeltågsnätet.

=== Flyg ===
Paris har fyra flygplatser. [[Paris-Charles de Gaulle flygplats]] (som också kallas ''Roissy'') ligger norr om staden. [[Paris-Orly flygplats]] ligger i de södra förorterna. 75 kilometer norr om staden ligger [[Beauvais-Tillé flygplats|Paris-Beauvais flygplats]] som trafikeras främst av charter- och lågprisflyg. [[Le Bourgets flygplats]] är den äldsta och används numera bara för flyguppvisningar och affärsjetplan/privatflyg.

=== Vägar ===
[[Fil:Viaduc de Passy - Paris - novembre 2005.jpg|mini|Passy-[[viadukt]]en.]]
Kring Paris går kringfartsleden [[Boulevard Périphérique|Périphérique]] som huvudsakligen följer samma väg som 1800-talets befästningar kring staden. På- och avfarterna kallas ”''Portes''” och motsvarar tidigare portar i befästningen. De flesta av dessa ''Portes'' har parkeringsplatser och besökare rekommenderas att lämna bilarna och ta anslutande metro istället. Trafiken i Paris är tät och det är svårt att hitta parkeringsplats inne i staden.

Från Paris utgår ett antal viktiga [[motorväg]]ar som når ut till den största delen av landet.

== Demografi ==

=== Befolkningstäthet ===
Vid [[1999]] års folkräkning var [[befolkningstäthet]]en i Paris stad 20&nbsp;164 invånare per kvadratkilometer. Undantaget parkerna [[Bois de Boulogne]] och [[Bois de Vincennes]] var befolkningstätheten 24&nbsp;448 invånare per kvadratkilometer.<ref>Befolkningstätheten Paris kan snarast jämföras med många afrikanska och asiatiska städer än med övriga europeiska städer. I flertalet europeiska och amerikanska städer har trenden snarare varit att många flyttar från stadskärnan till förorterna. Stadskärnan inrymmer istället affärer och kontor, och är lugn på kvällen och natten. Detta är ser annorlunda ut i Paris, även om befolkningstätheten i centrum har minskat sedan 1920-talet. Minskningen sker dock knappast i samma takt som i övriga europeiska städer och i amerikanska städer.</ref> Befolkningstätheten i centrala Paris före den [[industriella revolutionen]] var mellan 75&nbsp;000 och 100&nbsp;000 invånare per kvadratkilometer. Idag är det tätast befolkade arrondissementet i Paris det elfte med en befolkningstäthet på 40&nbsp;672 invånare per kvadratkilometer (1999). Vissa kvarter i detta arrondissement har 100&nbsp;000 invånare per kvadratkilometer.

=== Stad och storstadsområde ===
[[Fil:Paris 2.33634E 48.86152N.jpg|höger|mini|Satellitbild över Paris urbaniserade område.]]
Staden Paris utgörs av ett av Frankrikes departement, med ett invånarantal på {{nowrap|2 206 488}} i januari 2018.<ref>{{Webbref|url=http://www.paris.fr/portail/accueil/Portal.lut?page_id=5427&document_type_id=5&document_id=8717&portlet_id=11661|titel=La population par arrondissement de 1990 à 2009|datum=1 januari 2009|utgivare=Mairie de Paris|hämtdatum=14 augusti 2009|språk=franska|arkivurl=https://web.archive.org/web/20081227093057/http://www.paris.fr/portail/accueil/Portal.lut?page_id=5427&document_type_id=5&document_id=8717&portlet_id=11661|arkivdatum=27 december 2008}}</ref> Ytan täcker 105,397 km², varav en knapp femtedel (18,469 km²) upptas av parkerna [[Bois de Boulogne]] och [[Bois de Vincennes]].

{{Demography 4col|510px|[[1801]]|[[1851]]|[[1881]]|[[1926]]
|547 800|1 053 000|2 240 000|2 871 000}}

Paris urbaniserade område, ''Unité urbaine de Paris'', var med sina 10&nbsp;197&nbsp;678 invånare i början av 2007 [[Europa]]s näst folkrikaste, efter [[Moskva]].<ref name="InseeCC2007" /> Området täcker en yta på 2&nbsp;723,03 km² och omfattar totalt 396 [[kommun]]er.<ref name="LeSplaf" /> De största [[förort]]erna är (i storleksordning) [[Boulogne-Billancourt]], [[Argenteuil]], [[Montreuil]], [[Saint-Denis]], [[Versailles]], [[Nanterre]], [[Créteil]], [[Aulnay-sous-Bois]], [[Vitry-sur-Seine]] och [[Colombes]].

Paris hela [[storstadsområde]], ''Aire urbaine de Paris'', består av 1&nbsp;584 kommuner.<ref name="LeSplaf" /> Med en yta på 14&nbsp;518,30 km² och 11&nbsp;836&nbsp;970 invånare i början av 2007 är Parisområdet ett av Europas folkrikaste storstadsområden,<ref name="LeSplaf" /><ref name="InseeCC2007" /> tillsammans med Moskva, [[London]] och [[Rhen-Ruhr-regionen]].

=== Utbildning och forskning ===
Skillnaden mellan Paris och resten av landet ser man särskilt på området utbildning. De mest ansedda lärosätena i Frankrike finns i Paris. 1257 grundades [[Paris universitet|Sorbonne (Paris universitet)]], som är det äldsta franska universitetet. År 1968 delades universitetet i en reform i tretton oberoende delar som kallas Paris 1 till och med Paris 13. Fem av dessa ligger utanför staden, till exempel [[Université Paris-Saclay]] som ligger i [[Orsay]]. Andra högre lärosäten är [[Collège de France]] (öppnat 1530), [[Institut Catholique]] (öppnat 1875) och [[HEC Paris]] (öppnat 1881) och [[École du Louvre]] (öppnat 1882). Även prestigehögskolorna [[École Polytechnique]] (öppnad 1794), [[École normale supérieure]] (ENS) och [[École nationale d'administration]] (ENA) har säte i Paris. École Polytechnique flyttade dock 1976 till förorten [[Palaiseau]].

Kung [[Ludvig XI av Frankrike|Ludvig XI]] påbörjade anläggandet av Paris största offentliga bibliotek, [[Bibliothèque nationale]], vilket rymmer fler än tio miljoner volymer. I slutet av 1996 invigdes nationalbibliotekets nya byggnad av president [[Jacques Chirac]]. Den mycket kända [[Académie française]] grundades 1635. Akademin ingår sedan 1803 i [[Institut de France]].

== Kultur och stadsliv ==
=== Marknader ===

Varje arrondissement har en egen marknadsplats, ofta utmed en trottoarkant eller liknande. Marknadernas sortiment efterföljer säsongens varor. På morgnarna, vid sextiden, börjar försäljarna packa upp varor och vid åtta brukar försäljningen av kött, grönsaker och frukt börja. Vid ettiden börjar marknaderna tömmas för att därpå stängas. Marknaderna äger vanligtvis rum två eller tre gånger i veckan på samma ställe. Försäljarna betalar en årlig avgift till den marknadsplats där de säljer.

På [[400-talet]] hölls den första marknaden i Paris, på [[Île de la Cité]]. En av de sedan länge största grossistmarknaderna i världen, [[Hallarna]], ligger i staden. Under [[Sanering (stadsplanering)|stadssaneringen]] i slutet av [[1960-talet]] ersattes Hallarna av ett stort centra, det idag så kallade "Forum des Halles", medan det före detta Hallarna flyttades utanför stadsmurarna. Det finns planer på att göra om hela Forum des Halles.<ref>{{Citation|last1=Meyer |last2=Smith |first1=Nicolle Aimée |first2=Amanda Pilar |title=Paris dans un panier - Marchés, marchands et marchandises |language=franska |year=2000 |isbn=3-8290-5285-5|publisher=Könemann Verlagsgesellschaft mbH}}</ref>

=== Nöjen och nattliv ===
*[[Disneyland Resort Paris|Disneyland Paris]] - nöjespark för barnfamiljer
*[[Parc Astérix]] - nöjespark för barnfamiljer

Populära områden med klubbar och barer är bland andra:
*[[Châtelet - Les Halles|Châtelet-Les Halles]] (1:a)
*[[Place de la République]] (3:e / 11:e)
*[[Marais]] (4:e)
* Rue Mouffetard (5:e)
* Saint-Michel (5:e / 6:e)
*[[Champs-Élysées]] (8:e)
*[[Pigalle]] (9:e / 18:e)
*[[Canal Saint-Martin]] (10:e)
*[[Bastiljen|Place de la Bastille]] (11:e)
* Rue Oberkampf (11:e)
* Rue de Lappe (11:e)
* La Butte-aux-Cailles (13:e)
*[[Montparnasse]] (14:e)

Klassiska nattklubbar med scenshower som även är stora turistattraktioner:
*[[Folies Bergère]]
*[[Le Lido]]
*[[Moulin Rouge]]

=== Museer ===

Det 1793 grundade museet [[Louvren]] med över 30&nbsp;000 utställningsföremål från antiken till slutet av 1800-talet räknas till de största och viktigaste museerna i världen.

I en tidigare järnvägsbyggnad på vänstra sidan av floden Seine finns sedan 1986 [[Musée d'Orsay]], som visar målningar och skulpturer från mitten av 1800-talet till början av första världskriget. Flera av impressionismens främsta verk finns att beskåda.

1977 grundades Centre National d’Art et de Culture Georges-Pompidou ([[Centre Pompidou]]), som är en mycket känd turistattraktion i staden.

År 1985 öppnades [[Picasso]]museet som är världens största samling av konstverk av denna konstnär. Museet ligger i Hôtel Salé.

I början av år 1997 öppnades Musée de la Musique.

Andra museer är [[Musée Rodin]] och [[Musée des arts et métiers]], ett museum för hantverk och yrken där bland annat [[Foucaults pendel]] finns att se.

=== Kyrkogårdar ===
*[[Père-Lachaise]]kyrkogården
*[[Montmartrekyrkogården]]
*[[Montparnassekyrkogården]]
* Paris har även ett flera mil långt system av [[katakomb]]er, se [[Paris katakomber]]

=== Teater ===
De viktigaste musikal- och teaterensemblerna i Frankrike har sitt säte i Paris. Teatern ''[[Comédie-Française]]'' eller ''Théâtre français'' är nationalteatern som huvudsakligen spelar klassiska pjäser i [[Molière]]s tradition. Den grundades 1680 och mycket kända skådespelare som [[Sarah Bernhardt]] och [[Jean-Louis Barrault]] har varit verksamma vid teatern. Andra teatrar är [[Moulin Rouge]], [[Théâtre des Bouffes-Parisiens]], [[Théâtre des Champs-Elysées]] och [[Théâtre Feydeau]].

=== Musik ===
En gång om året anordnas i hela landet den breda musikfestivalen ''Fête de la musique''. Under en dag uppträder tusentals artister samtidigt som amatörer uppmuntras att spela på ute på gatorna. Barer och pubar har ofta någon artist på plats. I Paris innebär denna dag, förutom ett överflöd av musik i näst intill varje kvarter och förort, ett enormt tryck på stadens gator och kollektivtrafik, som för 2005 års upplaga exceptionellt lät vissa utvalda metrolinjer rulla under natten. Evenemanget kan även leda till oroligheter, särskilt kring större torg och samlingsplatser, och kravallpoliser är en vanlig syn.

=== Sport ===
Paris har tre gånger varit värd för de [[olympiska sommarspelen]]. Första gången var [[olympiska sommarspelen 1900|1900]], då spelen hölls tillsammans med en stor världsutställning och ansågs dåligt arrangerat. Andra gången, [[olympiska sommarspelen 1924|1924]], blev det ett betydligt bättre arrangemang. I staden arrangerades även [[olympiska sommarspelen 2024]].<ref>{{tidningsref|url=https://www.svt.se/sport/artikel/har-hoppar-tom-cruise-ner-fran-taket-pa-stade-de-france-i-os-avslutningen|rubrik=Här hoppar Tom Cruise ner från taket på Stade de France i OS-avslutningen|tidning=SVT Sport|författare=Martin Aghassi|språk=svenska|datum=12 augusti 2024|hämtdatum=12 augusti 2024}}</ref>

De populäraste klubbarna i Paris är fotbollslaget [[Paris Saint-Germain FC|Paris Saint-Germain]] (PSG), [[basket]]laget [[Paris-Levallois Basket]] samt [[rugby]]laget [[Stade Français (rugby)|Stade Français]]. I staden finns fler klubbar med ett stort antal medlemmar ofta ett större fokus på bredd än elit, det gäller t.ex. nyss nämnda [[Stade Français]] samt [[Racing Club de France]]. Det finns även fler fotbollsklubbar i Paris än Paris Saint-Germain, bland annat [[Paris FC]], [[Red Star FC|Red Star]], [[RCF Paris]] och Stade Français Paris, de har dock varit betydligt mindre framgångsrika än PSG. I andra sporter spelar t.ex. [[Paris Volley]] (herrar) och [[Saint-Cloud Paris Stade Français]] (damer) på elitnivå i [[volleyboll]].

Arenan [[Stade de France]] byggdes inför [[Världsmästerskapet i fotboll 1998|fotbolls-VM 1998]] och rymmer 80&nbsp;000 åskådare. På [[Stade de France]] spelades även finalen i [[UEFA Champions League 2005/2006|Champions League 2005/2006]] mellan [[Arsenal FC|Arsenal]] och [[FC Barcelona]].<ref>{{webbref|url=http://www.uefa.com/competitions/ucl/history/Season=2005/intro.html |titel=FC Barcelona vinner över Arsenal FC med 2-1 i finalen. |utgivare=UEFA |datum=17 maj 2006 |hämtdatum=3 maj 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080915063506/http://www.uefa.com/competitions/ucl/history/season%3D2005/intro.html |arkivdatum=15 september 2008 }}</ref>

I Paris går även cykelloppet [[Tour de France]] i mål. Sedan 1975 avslutar man det alltid på [[Champs-Élysées]].

Paris är viktig stad inom [[travsport]] med den franska huvudbanan [[Vincennesbanan]] som ligger strax utanför staden i området [[Joinville-le-Pont]]. Världens största travlopp [[Prix d'Amérique]] går av stapeln på banan varje år i slutet av januari som höjdpunkten under det [[franska vintermeetinget]].<ref>Hansson, Rickard (28 oktober 2015). [https://www.expressen.se/sport/trav/megaguide-den-stora-franska-travfesten/ "Megaguide till den stora franska travfesten"]. ''[[Expressen]]''. Läst 4 februari 2018.</ref>

I Paris går även en av världens mest prestigefulla judotävlingar Grand Slam Paris varje år i [[AccorHotels Arena]].

=== Shopping ===
Många som besöker Paris passar på att handla eller bara ströva runt och titta på kläderna i de olika modevaruhusen; bland de stora märks [[Galeries Lafayette]], [[Le Bon Marché]], [[Bazar de l'Hôtel de Ville]] (BHV), [[La Samaritaine]] och [[Printemps]].

== Sevärdheter ==
[[Fil:Tour eiffel at sunrise from the trocadero.jpg|mini|höger|[[Eiffeltornet]] är både Paris och hela [[Frankrike|Frankrikes]] mest kända landmärke.]]
[[Fil:Champs-Élysées from the Arc de Triomphe.jpg|mini|left|[[Champs-Élysées]].]]
[[Fil:Arc Triomphe.jpg|vänster|mini|[[Triumfbågen, Paris|Triumfbågen]].]]
[[Fil:Cathédrale Notre-Dame de Paris - 12.jpg|mini|[[Notre-Dame de Paris]].]]
[[Fil:Le sacre coeur (paris - france).jpg|höger|mini|[[Sacré-Cœur]].]]
[[Bild:Paris PlaceDesVosges NordNordEst.JPG|mini|[[Place des Vosges]].]]
[[Bild:Invalides_from_Esplanade.jpg|mini|[[Hôtel des Invalides]].]]
Paris främsta landmärke idag är [[Eiffeltornet]], som byggdes till [[Världsutställningen 1889|världsutställningen i Paris 1889]], då hundraårsminnet av [[franska revolutionen]] firades. Eiffeltornet är sammansatt av cirka 2,5 miljoner nitar och väger cirka 10&nbsp;000 ton varav 7&nbsp;300 ton består av smidesjärn.

Andra kända byggnader och monument är [[Louvren]], både dess gamla byggnader och den nya glaspyramiden på innergården som fungerar som entré till museet, [[Triumfbågen, Paris|Triumfbågen]] - ett minnesmärke med bland annat ”den okände soldatens grav”, avenyn [[Champs-Élysées]], kulturhuset [[Centre Pompidou|Centre Georges Pompidou]], där arkitekten placerat alla rör för värme, vatten, avlopp med mera på utsidan och dessutom färgkodat dem, den moderna ”triumfbågen” bestående av kontor, i nya stadsdelen [[La Défense]], den lilla [[Frihetsgudinnan, Paris|frihetsgudinnan]] i Seine, obelisken vid [[Place de la Concorde]] samt [[Hallarna|Les Halles]].

I konstnärskvarteret Montmartre återfinns kända kyrkan [[Sacré-Cœur]] samt teaterscenen [[Moulin Rouge]]. Kända broar är bland andra [[Pont Alexandre III]] samt [[Pont Neuf]]. Till Paris mer kända parker hör [[Tuilerieträdgården]], [[Jardin du Luxembourg|Luxembourgträdgården]], [[Champ de Mars]] samt [[Bois de Boulogne]]. [[Place des Vosges]] är ett torg som liknar en park och är välbesökt.

=== Kyrkor ===
Den tidigare [[klosterkyrkan Saint-Denis]] norr om Paris var fram till 700-talet begravningsplats för nästan alla franska kungar. Katedralen [[Notre-Dame de Paris (kyrka)|Notre Dame]] på stadsön räknas allmänt som ett av de första exemplen på den tidiga gotiska byggnadskonsten och var hem och arbetsplats för [[Victor Hugo]]s romanfigur [[Quasimodo]] i ''[[Ringaren i Notre Dame (bok)|Ringaren i Notre Dame]]''. Kyrkan [[Sainte-Chapelle]] ligger mittemot Notre Dame. [[Hôtel des Invalides|Invaliddomen]] byggdes under 1600- och 1700-talen och tjänstgjorde som begravningsplats för betydande franska fältherrar, däribland [[Napoleon I]], På kullen [[Montmartre]] uppfördes 1876 och 1914 [[Sacré-Cœur]] romersk-bysantinsk stil och på grund av sitt höga läge är kyrkan synlig vida kring.

Andra betydande kyrkor i Paris är [[Saint-Germain-des-Prés (kyrka)|Saint-Germain-des-Prés]], [[Saint-Sulpice (kyrka)|Saint-Sulpice]] och [[Église de la Madeleine|La Madeleine]].

=== Andra sevärdheter ===
Andra sevärdheter är [[Chaillotpalatset]] och [[Hôtel de ville (Paris)|Hôtel de ville]] samt stadsdelen [[Marais]]. [[Slottet i Versailles]] ligger cirka två mil sydväst om Paris centrum.

== Bilder ==
<gallery>
Fil:Paris.wiki.800pix.eiffelview.jpg|Utsikt över Paris från [[Montparnassetornet]].
Fil:Basilique du Sacré-Cœur de Montmartre - 01.jpg|[[Sacré-Coeur]].
Fil:ArcDeTriomphe.JPG|[[Triumfbågen, Paris]].
Fil:Facade-notre-dame-paris-ciel-bleu.JPG|[[Notre-Dame de Paris (kyrka)|Notre-Dame de Paris]].
Fil:Champs-Élysées.jpg|[[Champs-Élysées]].
Fil:Paris-Triumph-Bogenh.jpg|[[Triumfbågen, Paris|Triumfbågen]] på natten.
Fil:Paris_Night.jpg|Paris på natten.
</gallery>

== Referenser ==

=== Noter ===
<references/>

== Externa länkar ==
* {{Commonscat WD}}
* {{Wikivoyage}}
* {{Officiell webbplats}}

{{Frankrikes departement}}
{{Frankrikes kommuner efter departement}}
{{Huvudstäder i Europa}}
{{Auktoritetsdata}}

[[Kategori:Paris| ]]
[[Kategori:Europas huvudstäder]]
[[Kategori:Orter i Île-de-France]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Frankrikes departement]]
[[Kategori:Europas kulturhuvudstäder]]