Brukssamhälle: Skillnad mellan sidversioner

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Nuvarande version från 5 oktober 2019 kl. 22.00

Bruksort eller brukssamhälle är ett mindre samhälle uppbyggt kring en dominerande industri, ett bruk. Termen används vanligen om de svenska orter som från 1600- till 1800-talen växte fram runt framför allt järn-, pappers- och glasbruk.

Industriort eller industrisamhälle är ett samhälle eller stad som växt fram kring en fabrik under den industriella epoken från slutet av 1700-talet och framåt. Dessa samhällen kan vara bruksorter som har expanderat eller samhällen som formats kring en nyanlagd industri.

Enligt Svenska Akademiens ordbok förekommer ordet industriort först vid slutet av 1800-talet. Ordet bruk är belagt sedan 1500-talet.^[1]

Sverige

I Sverige har många bruksorter rötter i äldre tiders järnverk. Från och med 1600-talet uppstod samhällen på landsbygden kring en stångjärnshammare. Under 1800-talet växte på samma sätt samhällen upp omkring pappers-, massa- och glasbruken. Vid sidan av landsbygdens byar och de små städerna utgjorde brukssamhällena en mycket särpräglad samhällsmiljö.

Bergslagen och Småland är två regioner som ännu är kända för sina bruksorter. Idag finns få levande bruksortsmiljöer kvar i Sverige, men i Småland finns fortfarande ett antal brukssamhällen skapade kring glasbruk (se separat artikel om Glasriket). Även många av de äldre bruksorterna i Bergslagen och vallonbruken i Uppland har välbevarade bruksmiljö där turistnäring bedrivs, till exempel Engelsbergs bruk, Gimo bruk, Forsmark och Österbybruk.

Österbybruk: ett typiskt brukssamhälle

Österbybruk, anlagt på 1600-talet, är ett bra exempel på ett gammalt svenskt brukssamhälle. Vallonbruket Österbybruk bedrev järnhantering samt skogs- och jordbruk. Bruket ligger vid en å och damm där man kunde ta vara på vattenkraften som energikälla. På bruket bodde och arbetade brukspatron, bokhållare, smeder, hantverkare, präst och lärare med sina familjer. Bruket är anlagt som en mindre stad med kyrka, skola, park, arbetarbostäder, direktörsbostad (herrgården) och arbetsplatser.

Herrgårdsdammen.
Arbetarbostäder.
Vallonsmedjan.
Österbybruks herrgård.

Exempel i andra länder

På engelska kallas bruksort/industriort för mill town. Termen härstammar från 1700-talet då ångmaskinen uppfanns och den engelska textilindustrin byggde en mängd stora fabriker för förädling av bomull. En av de mest kända textilstäderna är Manchester. Ett annat begrepp, med delvis annan betydelse, är company town.

Termen Mill town används även i USA, framförallt om de orter i New England där industrier anlades på 1800-talet.

En mycket speciell bruksort/industriort är franska Arc-et-Senans som ligger i Doubs i östra Frankrike. Arc-et-Senans anlades som en bruksort för de Kungliga saltbruken på uppdrag av Ludvig XV. Arkitekten Claude-Nicolas Ledoux ritade en ambitiös och innovativ stadsplan som påbörjades 1775 men endast en liten del av planen förverkligades. De ståtliga byggnader som färdigställdes blev 1982 klassade som ett av Unescos världsarv. ^[2]

Nowa Huta utanför Kraków är ett exempel på en kommunistisk industriort. Den planerades och byggdes runt 1950 som en idealstad för arbetare i den nya Folkrepubliken Polen. Vid sidan av stålverket Vladimir Lenin uppfördes ett bostadsområde med en centralistisk^{[förtydliga]} stadsplan och för epoken ovanligt stiliga hyreshus.

Ancoats Mills i Manchester, foto 1992
Vapenfabriken Colt Armory i Hartford, Connecticut, USA, 1857
Direktörsbostaden i Arc-et-Senans, byggd 1775.

Kända bruksbygder

Bergslagen
Glasriket i Kronobergs och Kalmar län
Järnriket Gästrikland
Norrlandskustens träindustrier, särskilt Medelpad
Textilindustrierna i Säveåns dalgång i Västergötland
Upplands vallonbruk
Värmlands järnbruk

Välbevarade bruksortsmiljöer

Se även

Källor

Artiklarna Borlänge, Domnarvets Jernverk, Österbybruk.
Mill town på engelska Wikipedia

Noter

^ Svenska Akademiens ordbok: Bruk 9)
^ [1] Saline royale d'Arc-et-Senans på franska Wikipedia.

Vidare läsning

Olov Isaksson, Vallonbruk i Uppland : människor och miljöer, Bonnier & Upplandsmuseet, 1995, ISBN 91-0-056020-0
Mats Hellspong, Borlänge: studie av ett brukssamhälle, Dalarnas museum, Dalarnas hembygdsbok, 0348-3762; 1973
Tropp, Björn, Från brukssamhälle till välfärdskommun: exemplet Munkfors (ingår i Med hammare och fackla.) 1996, ISSN 0543-2162
John S. Garner, The Company town, New York, Oxford University Press, 1992, ISBN 0-19-507027-5

[1] Svenska Akademiens ordbok: Bruk 9)

[2] [1] Saline royale d'Arc-et-Senans på franska Wikipedia.

[1]

[2]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-[[File:Borlange sveatorget.jpg |miniatyr|Sveatorget i [[Borlänge]] 2008. Borlänge är en stad som vuxit upp kring [[Stora AB|Stora Kopparberg AB]]:s järnhantering. Staden kan kallas både bruksort och industriort.]]
+[[File:Borlange sveatorget.jpg |miniatyr|Sveatorget i [[Borlänge]] 2008. Borlänge är en stad som vuxit upp kring [[Stora AB|Stora Kopparbergs Bergslags AB]]:s stål- och pappersindustrier. Staden kan kallas både bruksort och industriort.]]
 [[File:Domnarvets jernverk.jpg|miniatyr|[[Domnarvets jernverk]] i [[Borlänge]], Vykort 1900.]]
 [[File:Gata i Bergslagsbyn.jpg|miniatyr|Stadsdelen [[Bergslagsbyn]] i Borlänge, ett bostadsområde byggt 1915-20 för anställda vid Domnarvets jernverk.]]
@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 '''Industriort''' eller '''industrisamhälle''' är ett samhälle eller stad som växt fram kring en fabrik under den industriella epoken från slutet av 1700-talet och framåt. Dessa samhällen kan vara bruksorter som har expanderat eller samhällen som formats kring en nyanlagd industri.
-Enligt Svenska akademins ordlista förekommer ordet ''industrisort'' först vid mitten av 1800-talet. Ordet ''bruk'' är belagt sedan 1500-talet.<ref>[http://g3.spraakdata.gu.se/saob/index.html SAOB] </ref>
+Enligt Svenska Akademiens ordbok förekommer ordet ''industriort'' först vid slutet av 1800-talet. Ordet ''bruk'' är belagt sedan 1500-talet.<ref>{{SAOB|ord=Bruk}} 9)</ref>
 ==Sverige==
-I Sverige har många bruksorter rötter i äldre tiders [[järnhantering]]. Från och med 1600-talet uppstod samhällen på landsbygden kring en [[stångjärnshammare]]. Under 1800-talet växte på samma sätt samhällen upp omkring pappers-, massa- och glasbruken. Vid sidan av landsbygdens byar och de små städerna utgjorde brukssamhällena en mycket särpräglad samhällsmiljö.
+I Sverige har många bruksorter rötter i äldre tiders [[järnverk]]. Från och med 1600-talet uppstod samhällen på landsbygden kring en [[stångjärnshammare]]. Under 1800-talet växte på samma sätt samhällen upp omkring pappers-, massa- och glasbruken. Vid sidan av landsbygdens byar och de små städerna utgjorde brukssamhällena en mycket särpräglad samhällsmiljö.
-[[Bergslagen]] och [[Småland]] är två regioner som ännu är kända för sina bruksorter. Idag finns få levande bruksortsmiljöer kvar i Sverige, men i Småland finns fortfarande ett antal brukssamhällen skapade kring glasbruk (se separat artikel om  [[Glasriket]]). Många äldre bruksorter i Bergslagen och [[Vallonbruk]] i Uppland har en välbevarad bruksmiljö och driver turistnäring, till exempel [[Engelsbergs bruk]], [[Gimo bruk]], [[Forsmark]] och [[Österbybruk]].
+[[Bergslagen]] och [[Småland]] är två regioner som ännu är kända för sina bruksorter. Idag finns få levande bruksortsmiljöer kvar i Sverige, men i Småland finns fortfarande ett antal brukssamhällen skapade kring glasbruk (se separat artikel om  [[Glasriket]]). Även många av de äldre bruksorterna i Bergslagen och [[vallonbruk]]en i Uppland har välbevarade bruksmiljö där turistnäring bedrivs, till exempel [[Engelsbergs bruk]], [[Gimo bruk]], [[Forsmark]] och [[Österbybruk]].
 ==Österbybruk: ett typiskt brukssamhälle==
-[[Österbybruk]] är ett exempel på ett gammalt svenskt bruksamhälle. Österbybruk bedrev järnhantering samt skogs- och jordbruk. Bruket låg vid en å och damm där man kunde ta vara på vattenkraften som energikälla. På bruket bodde och arbetade [[brukspatron]], bokhållare, smeder, hantverkare, präst och lärare med sina familjer. Bruket är anlagt som en mindre stad med kyrka, skola, park, arbetarbostäder, direktörsbostad (herrgården) och arbetsplatser.
+[[Österbybruk]], anlagt på [[1600-talet]], är ett bra exempel på ett gammalt svenskt brukssamhälle. Vallonbruket Österbybruk bedrev järnhantering samt skogs- och jordbruk. Bruket ligger vid en å och damm där man kunde ta vara på vattenkraften som energikälla. På bruket bodde och arbetade [[brukspatron]], bokhållare, smeder, hantverkare, präst och lärare med sina familjer. Bruket är anlagt som en mindre stad med kyrka, skola, park, arbetarbostäder, direktörsbostad (herrgården) och arbetsplatser.
 <gallery>
@@ Rad 24: / Rad 24: @@
 == Exempel i andra länder==
-På engelska kallas bruksort/industriort för ''Mill town''. Termen härstammar från 1700-talet då ångmaskinen uppfanns och den engelska textilindustrin byggde en mängd stora fabriker för förädling av bomull. En av de mest kända textilstäderna är [[Manchester]].
+På engelska kallas bruksort/industriort för ''mill town''. Termen härstammar från 1700-talet då ångmaskinen uppfanns och den engelska textilindustrin byggde en mängd stora fabriker för förädling av bomull. En av de mest kända textilstäderna är [[Manchester]]. Ett annat begrepp, med delvis annan betydelse, är ''company town''.
 Termen Mill town används även i USA, framförallt om de orter i [[New England]] där industrier anlades på 1800-talet.
+En mycket speciell bruksort/industriort är franska [[Arc-et-Senans]] som ligger i [[Doubs]] i östra [[Frankrike]]. Arc-et-Senans anlades som en bruksort för de Kungliga saltbruken på uppdrag av [[Ludvig XV av Frankrike|Ludvig XV]]. Arkitekten [[Claude-Nicolas Ledoux]] ritade en ambitiös och innovativ stadsplan som påbörjades 1775 men endast en liten del av planen förverkligades. De ståtliga byggnader som färdigställdes blev 1982 klassade som ett av [[Unesco]]s [[världsarv]]. <ref>[http://fr.wikipedia.org/wiki/Saline_royale_d%27Arc-et-Senans] ''Saline royale d'Arc-et-Senans'' på franska Wikipedia.</ref>
+[[Nowa Huta]] utanför [[Kraków]] är ett exempel på en kommunistisk industriort. Den planerades och byggdes runt 1950 som en idealstad för arbetare i den nya [[Folkrepubliken Polen]]. Vid sidan av stålverket ''Vladimir Lenin'' uppfördes ett bostadsområde med en [[centralism|centralistisk]]{{förtydliga|datum=2012-11}} stadsplan och för epoken ovanligt stiliga hyreshus.
 <gallery>
 File:Ancoats Mills - geograph.org.uk - 185819.jpg|Ancoats Mills i Manchester, foto 1992
 File:Colt Armory (1857).jpg |Vapenfabriken Colt Armory i Hartford, Connecticut, USA, 1857
+File:Koenigliche Saline in Arc-et-Senans Bild1 800px.jpg|Direktörsbostaden i Arc-et-Senans, byggd 1775.
 </gallery>
 ==Kända bruksbygder==
-* [[Värmland]]s järnbruk
+* [[Bergslagen]]
-* [[Norrland]]skustens träindustrier, särskilt [[Medelpad]]
 * [[Glasriket]] i [[Kronobergs län|Kronobergs]] och [[Kalmar län]]
+* [[Järnriket Gästrikland]]
+* [[Norrland]]skustens träindustrier, särskilt [[Medelpad]]
 * [[Textilindustri]]erna i [[Säveån]]s dalgång i [[Västergötland]]
-* [[Bergslagen]]
+* [[Uppland]]s [[vallonbruk]]
-* [[Uppland]]s [[vallonbruk]]
+* [[Värmland]]s järnbruk
-* [[Skultuna Messingsbruk]] - [[Västerås kommun]] - [[Västmanland]]s län.
-* [[Kohlswa Jernverks AB]] - [[Köpings kommun]] [[Västmanland]]s län.
 ==Välbevarade bruksortsmiljöer==
-*[[Vedevåg]]
+*[[Degerfors]]
+*[[Forsmark]]
 *[[Gimo]]
-*[[Åfors]]
+*[[Gysinge]]
 *[[Hissmofors]]
-*[[Degerfors]]
+*[[Högbo]]
-*[[Pershyttan]]/[[Nora]]
-*[[Skultuna]]
 *[[Kolsva]]
-*[[Forsmark]]
+*[[Nyby bruk]]
+*[[Olofsfors]]
+*[[Pershyttan]]/[[Nora]]
+*[[Skultuna]]
+*[[Söderfors]]
+*[[Vedevåg]]
+*[[Åfors]]
 ==Se även==
 *[[Bruk]]
+*[[Bruksdöden]]
 *[[Bruksmentalitet]]
 *[[Lista över bruksorter i Sverige]]
@@ Rad 61: / Rad 71: @@
 *[[Lista över glasbruk i Sverige]]
-==Referencer==
-<references/>
 ==Källor==
 *Artiklarna [[Borlänge]], [[Domnarvets Jernverk]], [[Österbybruk]].
 *''Mill town'' på engelska Wikipedia
+=== Noter ===
-[[Kategori:Bergsbruk]]
+<references/>
+== Vidare läsning ==
+*Olov Isaksson, ''Vallonbruk i Uppland : människor och miljöer'', Bonnier & Upplandsmuseet, 1995, {{ISBN|91-0-056020-0}}
+*Mats Hellspong, ''Borlänge: studie av ett brukssamhälle'', Dalarnas museum, Dalarnas hembygdsbok, 0348-3762; 1973
+*Tropp, Björn, ''Från brukssamhälle till välfärdskommun: exemplet Munkfors''  (ingår i ''Med hammare och fackla''.) 1996, ISSN 0543-2162
+*John S. Garner, ''The Company town'', New York, Oxford University Press, 1992, {{ISBN|0-19-507027-5}}
+[[Kategori:Järnbruk]]
 [[Kategori:Bebyggelsetyper]]
 [[Kategori:Glasriket]]
 [[Kategori:Bruksorter i Sverige| ]]
-[[en:Mill town]]