Hoppa till innehållet

Termin: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Terminer i skolan: Ändring kortate till kortare
Gavialen (Diskussion | Bidrag)
m Sverige: Elever är barn oh barn går inte på högskolan
 
(15 mellanliggande sidversioner av 12 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Källor behövs|datum=2019-09}}
'''Termin''' betyder egentligen bestämd tid eller tidsperiod, som återspeglas i de båda betydelserna vi brukar använda i svenskan: en ekonomisk term eller en del av ett läsår.
:''För det ekonomiska begreppet, se [[terminskontrakt]].''

'''Termin''' betyder egentligen bestämd tid eller tidsperiod, något som återspeglas i de båda betydelserna vi brukar använda i svenskan: en ekonomisk term eller en del av ett läsår.
:''Se [[terminskontrakt]] för det ekonomiska begreppet.''


== Terminer i skolan ==
== Terminer i skolan ==
Ett [[läsår]] i svenska [[skola|skolor]] brukar vanligen delas in i ''hösttermin'' och ''vårtermin''. Andra system existerar. I [[Tyskland]] (där ordet är ''Semester'') används ofta vintertermin och sommartermin. I en del länder används treterminssystem, och treterminssystem finns även på vissa håll i [[Sverige]].
Ett [[läsår]] i svenska [[skola|skolor]] brukar vanligen delas in i ''hösttermin'' och ''vårtermin''. Andra system existerar. I [[Tyskland]] (där ordet är ''Semester'') används ofta vintertermin och sommartermin. I en del länder används treterminssystem, och treterminssystem finns även på vissa håll i Sverige.


På eftergymnasiala studier, till exempel [[högskola]], representerar en termin 20 [[vecka|veckors]] heltidsarbete, det vill säga 30 [[Akademiska poäng|högskolepoäng]] (20 poäng enligt det meritsystem som användes i Sverige innan den 1 juli 2007).
På eftergymnasiala studier, till exempel [[högskola]], representerar en termin 20 [[vecka|veckors]] heltidsarbete, det vill säga 30 [[Akademiska poäng|högskolepoäng]] (20 poäng enligt det meritsystem som användes i Sverige innan den 1 juli 2007).


I [[Sverige]] används oftast följande terminssystem från [[förskoleklass]] till [[gymnasieskola|gymnasieskolan]].
I Sverige används oftast följande terminssystem från [[förskoleklass]] till [[gymnasieskola]]n.


===Höstterminen===
===Höstterminen===
'''Hösttermin''' kallas [[läsår|läsårsperioden]] från mitten av [[augusti]] till mitten av [[december]] i Sveriges skolor. Höstterminen kommer efter [[sommarlov|sommarlovet]], och inleder ny årskurs/kurs. Höstterminen är något kortare än vårterminen, men har bara [[höstlov|höstlovet]] som ledighet. Hösttermin är den första och inledande terminen på läsåret och årskursen. När höstterminen är slut blir det [[jullov]].
'''Hösttermin''' kallas [[läsår]]sperioden från slutet av (i vissa fall mitten av) augusti till mitten av december i Sveriges skolor. Höstterminen kommer efter [[sommarlov]]et, och inleder ny årskurs/kurs. Höstterminen är något kortare än vårterminen, men har bara [[höstlov]]et som ledighet. Hösttermin är den första och inledande terminen på läsåret och årskursen. När höstterminen är slut har eleverna [[skollov|jullov]].


==== Kroatien ====
==== Kroatien ====


I [[Kroatien]] börjar skolbarnen höstterminen i [[september]] oftast den 1, liksom i många andra europeiska länder, och slutar i slutet av [[december]], vanligast den 23:e. Eftersom det ofta varit varmt och soligt i början av [[september]] [[månad]], har därför [[termin]]starten skjutits fram en/två vecka/or i [[september]], ibland ända till den 14:e.
I [[Kroatien]] börjar skolbarnen höstterminen i september oftast den 1 september, liksom i många andra europeiska länder, och slutar i slutet av december, vanligast den 23 december. Eftersom det ofta varit varmt och soligt i början av september, har därför terminsstarten skjutits fram en/två vecka/or i september, ibland ända till den 14 september.
[[Kroatien]] har liksom bl.a [[Österrike]] inget sammanhängande [[höstlov]] utan endast lediga dagar runt [[Allhelgonahelgen]] och [[Luciahelgen]].
[[Kroatien]] har liksom bland annat [[Österrike]] inget sammanhängande höstlov utan endast lediga dagar runt [[Allhelgonadagen|Allhelgonahelgen]] och [[Lucia]]helgen.


====Sverige ====
====Sverige ====


I [[Sverige]] börjar höstterminen liksom i övriga nordiska länder i slutet av [[augusti]], och slutar i mitten av [[december]], runt den 20:e. På t.ex [[högskolan]] börjar eleverna dock senare än barnen, oftast vid månadsskiftet [[augusti]]-[[september]]. I mitten av terminen, vid månadsskiftet [[oktober]]-[[november]], infaller [[höstlovet]].
I Sverige, och resten av [[Norden]], börjar höstterminen normalt i slutet av augusti (i några enstaka skolor börjar höstterminen i mitten av augusti), och slutar i mitten av december, runt den 20 december. På till exempel [[högskola]]n börjar studenterna dock senare, oftast vid månadsskiftet augusti–september. I mitten av terminen, vid månadsskiftet oktober–november, infaller höstlovet.


==== Tyskland ====
==== Tyskland ====


I [[Tyskland]] börjar terminen olika beroende på [[Bundesland]]. I t.ex [[Bayern]] börjar eleverna terminen i slutet av [[september]] efter ett 6 veckor långt [[sommarlov]], från i mitten av [[augusti]], medan man i [[Schleswig-Holstein]] börjar i början av [[september]].
I [[Tyskland]] börjar terminen olika beroende på [[delstat|Bundesland]]. I till exempel [[Bayern]] börjar eleverna terminen i slutet av september efter ett 6 veckor långt [[sommarlov]], från i mitten av augusti, medan man i [[Schleswig-Holstein]] börjar i början av september.
Höstlovet är ca 1-3 veckor långt. Alla elever slutar i december [[månad]].
Höstlovet är cirka 1–3 veckor långt. Alla elever slutar i december månad.


===Vårterminen===
===Vårterminen===
'''Vårtermin''' kallas läsårsperioden från mitten av [[januari]] till mitten av [[juni]] i Sveriges skolor. Vårterminen kommer efter jullovet. Vårterminen är något längre än höstterminen, men har fler [[lovdag|lovdagar]]. Vårterminen är den andra och avslutande terminen på läsåret och årskursen. När vårterminen är slut blir det [[sommarlov]], och då har eleverna avslutat en årskurs/kurs.
'''Vårtermin''' kallas läsårsperioden från mitten av januari till mitten av juni i Sveriges skolor. Vårterminen kommer efter jullovet. Vårterminen är något längre än höstterminen, men har fler lovdagar. Vårterminen är den andra och avslutande terminen på läsåret och årskursen. När vårterminen är slut blir det sommarlov, och då har eleverna avslutat en årskurs/kurs.


[[Kategori:Läsår]]
[[Kategori:Läsår]]

[[bg:Семестър]]
[[cs:Semestr]]
[[de:Semester]]
[[en:Academic term]]
[[eo:Semestro]]
[[et:Semester]]
[[io:Akademiala termino]]
[[ja:学期]]
[[lt:Semestras]]
[[nl:Semester]]
[[no:Semester]]
[[pl:Semestr (oświata)]]
[[pt:Semestre]]
[[ru:Семестр]]
[[tr:Sömestr tatili]]
[[uk:Семестр]]
[[zh:學期]]

Nuvarande version från 15 december 2020 kl. 17.00

För det ekonomiska begreppet, se terminskontrakt.

Termin betyder egentligen bestämd tid eller tidsperiod, något som återspeglas i de båda betydelserna vi brukar använda i svenskan: en ekonomisk term eller en del av ett läsår.

Terminer i skolan

[redigera | redigera wikitext]

Ett läsår i svenska skolor brukar vanligen delas in i hösttermin och vårtermin. Andra system existerar. I Tyskland (där ordet är Semester) används ofta vintertermin och sommartermin. I en del länder används treterminssystem, och treterminssystem finns även på vissa håll i Sverige.

På eftergymnasiala studier, till exempel högskola, representerar en termin 20 veckors heltidsarbete, det vill säga 30 högskolepoäng (20 poäng enligt det meritsystem som användes i Sverige innan den 1 juli 2007).

I Sverige används oftast följande terminssystem från förskoleklass till gymnasieskolan.

Höstterminen

[redigera | redigera wikitext]

Hösttermin kallas läsårsperioden från slutet av (i vissa fall mitten av) augusti till mitten av december i Sveriges skolor. Höstterminen kommer efter sommarlovet, och inleder ny årskurs/kurs. Höstterminen är något kortare än vårterminen, men har bara höstlovet som ledighet. Hösttermin är den första och inledande terminen på läsåret och årskursen. När höstterminen är slut har eleverna jullov.

I Kroatien börjar skolbarnen höstterminen i september oftast den 1 september, liksom i många andra europeiska länder, och slutar i slutet av december, vanligast den 23 december. Eftersom det ofta varit varmt och soligt i början av september, har därför terminsstarten skjutits fram en/två vecka/or i september, ibland ända till den 14 september. Kroatien har liksom bland annat Österrike inget sammanhängande höstlov utan endast lediga dagar runt Allhelgonahelgen och Luciahelgen.

I Sverige, och resten av Norden, börjar höstterminen normalt i slutet av augusti (i några enstaka skolor börjar höstterminen i mitten av augusti), och slutar i mitten av december, runt den 20 december. På till exempel högskolan börjar studenterna dock senare, oftast vid månadsskiftet augusti–september. I mitten av terminen, vid månadsskiftet oktober–november, infaller höstlovet.

I Tyskland börjar terminen olika beroende på Bundesland. I till exempel Bayern börjar eleverna terminen i slutet av september efter ett 6 veckor långt sommarlov, från i mitten av augusti, medan man i Schleswig-Holstein börjar i början av september. Höstlovet är cirka 1–3 veckor långt. Alla elever slutar i december månad.

Vårterminen

[redigera | redigera wikitext]

Vårtermin kallas läsårsperioden från mitten av januari till mitten av juni i Sveriges skolor. Vårterminen kommer efter jullovet. Vårterminen är något längre än höstterminen, men har fler lovdagar. Vårterminen är den andra och avslutande terminen på läsåret och årskursen. När vårterminen är slut blir det sommarlov, och då har eleverna avslutat en årskurs/kurs.