Hoppa till innehållet

Utrikespolitik: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
RobotQuistnix (Diskussion | Bidrag)
m robot Lägger till: it:Politica estera
om säkerhetspolitik
 
(46 mellanliggande sidversioner av 32 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Utrikespolitik''' är den [[politik]] en [[stat]] för gentemot andra stater, i syfte att tillgodose sina intressen. Genom utrikespolitiken strävar staten efter att uppnå [[säkerhet]]smål, [[välfärd]]smål och [[ideologi]]ska mål.
'''Utrikespolitik''' är den [[politik]] en [[stat]] för gentemot andra stater, i syfte att tillgodose sina intressen. Genom utrikespolitiken strävar staten efter att uppnå säkerhetsmål, [[välfärd]]smål och [[ideologi]]ska mål.


En stats utrikespolitik uttrycks på flera sätt. Dels uttrycks den explicit genom deklarationer och officiella uttalanden av makthavare, som den svenska årliga [[regeringsförklaring]]en. Dels ingås överenskommelser med stater om åtaganden, som till exempel inom [[FN]] och [[EU]]. Därtill kommer flera informella kanaler, som är minst lika viktiga för länders relationer.
En stats utrikespolitik uttrycks på flera sätt. Dels uttrycks den explicit genom deklarationer och officiella uttalanden av makthavare, som den svenska årliga [[regeringsförklaring]]en. Dels ingås överenskommelser med stater om åtaganden, som till exempel inom [[FN]] och [[EU]]. Därtill kommer flera informella kanaler, som är minst lika viktiga för länders relationer.


Den utrikespolitiska beslutsprocessen sker som regel i ett utrikesdepartement som leds av en minister, och har en förvaltning av politiska rådgivare och ämbetsmän. I Sverige och några andra parlamentariska länder finns dessutom organ i [[Riksdagen]] eller [[parlamentet]] som deltar i beslutsfattandet, men i realiteten kan riksdagen inte deltaga i flera av beslutsprocesserna av praktiska skäl. Till utrikespolitiken hör även [[beskickning]]ar i länder, i vilka diplomater ingår. [[Ambassad]]er organiserar under [[statschef]]en och regeringen i det land beskickningen kommer från. Internationella organisationer har i praktiken stor betydelse för utrikespolitiken, inte minst som opinionsbildare. Andra viktiga aktörer är [[media]] och forskare i vissa akademiska ämnen.
Den utrikespolitiska beslutsprocessen sker som regel i ett utrikesdepartement som leds av en minister, och har en förvaltning av politiska rådgivare och ämbetsmän. I Sverige och några andra parlamentariska länder finns dessutom organ i [[Sveriges riksdag|Riksdagen]] eller [[parlament]]et som deltar i beslutsfattandet, men i realiteten kan riksdagen inte deltaga i flera av beslutsprocesserna av praktiska skäl. Till utrikespolitiken hör även [[beskickning]]ar i länder, i vilka diplomater ingår. [[Ambassad]]er organiserar under [[statschef]]en och regeringen i det land beskickningen kommer från. Internationella organisationer har i praktiken stor betydelse för utrikespolitiken, inte minst som opinionsbildare. Andra viktiga aktörer är [[massmedium|massmedia]] och forskare i vissa akademiska ämnen.


==Se även==
== Se även ==
*[[Diplomati]]
* [[Diplomati]]
*[[Utrikesdepartementet]]
* [[Utrikesdepartementet]]
* [[Inrikespolitik]]
* [[Säkerhetspolitik]]


== Källor ==
== Källor ==
* [[Nils Andrén]], ''Svensk statskunskap'' (Sthlm 1972)


*[[Nils Andrén]], ''Svensk statskunskap'' (Sthlm 1972)
{{samhällsstub}}


[[Kategori:Typer av politik]]
[[Kategori:Utrikespolitik| ]]

[[az:Xarici siyasət]]
[[bg:Външна политика]]
[[da:Udenrigspolitik]]
[[de:Außenpolitik]]
[[en:Foreign policy]]
[[es:Política exterior]]
[[et:Välispoliitika]]
[[fi:Ulkopolitiikka]]
[[fr:Politique étrangère]]
[[it:Politica estera]]
[[ja:外交政策]]
[[ka:საგარეო პოლიტიკა]]
[[lt:Užsienio politika]]
[[no:Utenrikspolitikk]]
[[pl:Polityka zagraniczna państw]]
[[pt:Política externa]]
[[qu:Huk nasyunkuna rimanakuy qhawaq]]
[[ro:Politică externă]]

Nuvarande version från 19 augusti 2023 kl. 20.46

Utrikespolitik är den politik en stat för gentemot andra stater, i syfte att tillgodose sina intressen. Genom utrikespolitiken strävar staten efter att uppnå säkerhetsmål, välfärdsmål och ideologiska mål.

En stats utrikespolitik uttrycks på flera sätt. Dels uttrycks den explicit genom deklarationer och officiella uttalanden av makthavare, som den svenska årliga regeringsförklaringen. Dels ingås överenskommelser med stater om åtaganden, som till exempel inom FN och EU. Därtill kommer flera informella kanaler, som är minst lika viktiga för länders relationer.

Den utrikespolitiska beslutsprocessen sker som regel i ett utrikesdepartement som leds av en minister, och har en förvaltning av politiska rådgivare och ämbetsmän. I Sverige och några andra parlamentariska länder finns dessutom organ i Riksdagen eller parlamentet som deltar i beslutsfattandet, men i realiteten kan riksdagen inte deltaga i flera av beslutsprocesserna av praktiska skäl. Till utrikespolitiken hör även beskickningar i länder, i vilka diplomater ingår. Ambassader organiserar under statschefen och regeringen i det land beskickningen kommer från. Internationella organisationer har i praktiken stor betydelse för utrikespolitiken, inte minst som opinionsbildare. Andra viktiga aktörer är massmedia och forskare i vissa akademiska ämnen.