Hoppa till innehållet

Användare:Briing/sandlåda: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Märken: Återställd Länkar till grensida
→Ett annat format: kompletterat informationen om antalet översättningar av Andruchovytjs dikter
 
(33 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 4: Rad 4:
Användare Paracel63 är alltid välkommen till mina sandlådor:-)
Användare Paracel63 är alltid välkommen till mina sandlådor:-)


*[[Användare:Briing/sandlåda 1|Sandlåda 2]] '''Pamela Schultz Nybacka'''
*[[Användare:Briing/sandlåda 2|Sandlåda 2]] '''Taras Prochasko'''


{{Författare
| namn = Taras Prochasko
| bild = Dream-opera neprOsti, Taras Prokhasko. Photo Artem Galkin.jpg


| bildstorlek = <!-- låt mallen bestämma bildstorlek -->
'''''Pamela'' Nathalie Schultz Nybacka''', född 7 september [[1971]] i [[Finska församlingen]] i Stockholm, är en [[svensk]] [[litteraturvetare]], [[filosofie doktor]] i [[företagsekonomi]] samt [[universitetslektor]] för bibliotekarieprogrammet vid [[Södertörns högskola]].
| bildtext = Dröm-operan neprOsti, 2016
| pseudonym =
| född_datum = {{ålder|1968|5|16}}
| född_plats = [[Ivano-Frankivsk]], [[Ukrainska SSR]], [[Sovjetunionen]]


| födelsenamn = Taras Bohdanovytj Prochasko
== Biografi ==
| yrke = Författare och journalist
Pamela Schultz Nybacka är dotter till [[författare]]n och [[konstnär]]en Ritva Anneli Nybacka (född i [[Jakobstad]] 1948, död 2017 i Stockholm) och sedermera [[bibliotekarie]]n Lars Olav Schultz (född i [[Hangö]] 1935, död 2002 Stockholm). På faderns sida har hon tre halvsyskon: gitarristen [[Max Schultz]] (1960-), Marika (1962-) och Jonas (1964-1992). Hon växte upp med sin mor i Bromma, Stockholm och blev svensk medborgare vid tio års ålder.
| nationalitet = [[Ukraina|Ukrainsk]] {{flaggbild|Ukraina}}
| språk = [[Ukrainska]]
| period = [[Litteraturåret 1992|1992]]–
| genre =
| ämne =
| rörelse =
| noterbara_verk = ''NeprOsti (ukrainska: НепрОсті'' (2002), (engelsk översättning 2011: ’’The UnSimple’’, (på svenska: De oVanliga)
| priser = Joseph Conrad-priset (2007)<br>The BBC Ukrainian Book of the Year award (2013)<ref>[https://www.bbc.co.uk/mediacentre/latestnews/2013/ukraine-book-awards-winners BBC Ukrainian announces winners of Book of the Year 2013 awards. Läst 17 december 2023.]</ref>, [[Taras Sjevtjenko]]-priset (2020)


| make_maka =
== Akademisk gärning och yrkesliv ==
| barn =
Pamela Schultz Nybacka är litteraturvetare och blev år 2011 filosofie doktor i företagsekonomi vid Stockholms universitet med avhandlingen ''Bookonomy. The Consumption Practice and Value of Book Reading''. Hennes forskning rör bland annat bibliotek, litteraturkritik, populärlitteratur, konsumentkultur, kulturekonomi och konst i offentlig miljö.<ref>[https://www.diva-portal.org/smash/resultList.jsf?query=pamela+Schultz+Nybacka Publikationer i DiVA.] Läst 24 november 2023.</ref> Hon har bland annat ansvarat för och utvecklat utbildningen i [[Förlag]]skunskap vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.<ref>[https://www.svb.se/nyheter/forandring-fran-grunden/2406559 Leffler, Tove, ’’Förändring från grunden’’, Svensk Bokhandel (2015-06-04)] Läst 24 november 2023.</ref>
| släktingar =
<ref>[https://www.svb.se/nyheter/med-storre-fokus-pa-praktik/2948554 Leffler, Tove, ''Med större fokus på praktik'', Svensk Bokhandel (2015-08-10)] Läst 24 november 2023.</ref>
| influenser =
<ref>[https://www.svb.se/nyheter/forlagen-anstaller-fler-studenter/2104254 Laxgård, Kalle, ''Förlagen anställer fler studenter, Svensk Bokhandel, (2017-09-27)] Läst 24 november 2023.</ref>
| influerade =
Hon har tagit fram Förlagshandboken (2022), utgiven av [[Nordiska oberoende förlags förening]] (NOFF) och med [[Arina Stoenescu]] som medredaktör samt studenter i rollerna som författare, projektdeltagare och illustratör.<ref>Schultz Nybacka, Pamela & Stoenescu, Arina (red.) (2022). Förlagshandboken: den underbara konsten att driva förlag. Stockholm: NOFF.</ref>
| signatur =
| webbplats =
| fotnoter =
}}


'''Taras Bohdanovytj Prochasko''' (ukrainska: Тара́с Богда́нович Проха́сько), född 16 maj [[1968]] i [[Ivano-Frankivsk]], [[Ukrainska SSR]], [[Sovjetunionen]], är en ukrainsk [[författare]], [[journalist]] och [[översättare]]. Tillsammans med [[Jurij Andruchovytj]] är han en av de främsta företrädarna för Stanislav-fenomenet, vilket består av konstnärer och författare som bor eller har bott i Ivano-Frankivsk (tidigare - Stanislav eller [[Stanislaviv]]) och associeras med den västerländska postmodernismen efter Sovjetunionens kollaps.<ref>[https://www.poetryinternational.com/en/poets-poems/article/104-8099_The-Stanislav-Phenomenon The Stanislav Phenomenon Läst 16 december 2023.]</ref>
Sammantaget integrerar Schultz Nybackas akademiska gärning de tre uppgifterna forskning, undervisning och samverkan med det omgivande samhället.


Taras Prochasko skriver inom genren [[magisk realism]], och hans roman ''De oVanliga'' har jämförts med ''Hundra år av ensamhet'' av [[Gabriel García Márquez]].
=== Bibliotekarieprogrammet vid Södertörns högskola ===
Pamela Schultz Nybacka arbetar som universitetslektor på [[Södertörns högskola]], där hon grundade Bibliotekarieprogrammet år 2019 efter en idé av Anja Dahlstedt.
<ref>[https://www.biblioteksbladet.se/nyheter/intervju/en-outsider-med-uppdrag-att-forandra-pa-insidan/ Ny bibliotekarieutbildning på Södertörns högskola”, Biblioteksbladet (2018-10-18); ”Med uppdrag att förnya”, Biblioteksbladet, nr. 2023; Andersson, Tim, ”En outsider med uppdrag att förändra på insidan”, Biblioteksbladet, 2023-05-31.] Läst 24 november 2023.</ref>Utbildningen har blivit det mest eftersökta bibliotekarieprogrammet på grundnivå i Sverige, både i totalt antal sökande och som förstahandsval.<ref>[https://www.uhr.se/studier-och-antagning/antagningsstatistik Statistik från Universitetskanslerämbetet] Läst 24 november 2023.</ref>


== Biografi ==
=== Romance och förlagsverksamhet ===
De första åren av sitt liv bodde Taras Prochasko i den lilla staden [[Deljatyn]] (ukrainska: Делятин) i [[Ivano-Frankivsk oblast]] i västra [[Ukraina]], vid foten av bergskedjan [[Karpaterna]].
Pamela Schultz Nybacka är idégivare till och grundare av Romanceakademin 2018 tillsammans med författaren [[Simona Ahrnstedt]], förläggaren Ebba Östberg och den litterära agenten Anna Frankl.<ref>[https://www.romanceakademin.se Länk till Romanceakademins hemsida] Läst 24 november 2023.</ref><ref>[https://www.svb.se/nyheter/nya-romanceakademin-vill-framja-genren/2072938 Svanström, Sanna, ''Nya Romanceakademin vill främja genren'', Svensk Bokhandel, 2018-02-16)] Läst 24 november 2023.</ref><ref>[https://www.svb.se/nyheter/slass-for-romance/2664341 Jönsson, Carina ”Slåss för romance”, Svensk Bokhandel (2022-10-12)] Läst 24 november 2023.</ref>


=== Utbildning och arbetsliv ===
År 2022 lanserade Schultz Nybacka bokförlaget Resonate Edition.<ref>[https://resonate.se Länk till förlagets hemsida.] Läst 24 november 2023.</ref><ref>[https://www.svb.se/nyheter/jag-vill-inte-do-utan-att-ha-gjort-det-har/2223802 Lönner, Kristian, ''Jag vill inte dö utan att ha gjort det här'', Svensk Bokhandel (2022-12-06)] Läst 24 november 2023.</ref><ref>[https://magasink.se/2022/12/vill-lyfta-bibliotekariernas-roster-startar-bokforlag/ Stigfur, Sophie, ''Vill lyfta bibliotekariernas röster – startar bokförlag'', Magasin K (2022-12-09)] Läst 24 november 2023.</ref>
I skolan var han bra på [[biologi]] och [[ukrainska]], men ville inte bli en [[sovjetisk]] [[filolog]] eller journalist.<ref>[https://web.archive.org/web/20120312062907/http://ifportal.net/news/full/5432.html Intervju på ukrainska. Läst 17 december 2023]</ref> Därför började han studera biologi på [[Lvivs universitet]], uppkallat efter [[Ivan Franko]], för att bli [[botanik]]er. Efter avslutade universitetsstudier erbjöds han arbete som chef för en forskningsstation i Karpaterna, men blev tvungen att tacka nej på grund av familjeskäl.<ref>[https://web.archive.org/web/20101024143006/http://www.azh.com.ua/lit/taras-prokhasko På ukrainska. Läst 17 december 2023].</ref>


Han deltog i studentrörelsen för Ukrainas självständighet 1989–1991, arbetade först på det karpatiska skogsbruksinstitutet i Ivano-Frankivsk och sedan som lärare i sin hemstad. Under finanskrisen 1992-1993 fick forskare inte längre betalt, och då arbetade han som [[bartender]] för att försörja familjen.<ref> [https://web.archive.org/web/20120502194615/http://life.pravda.com.ua/interview/2008/10/28/9572/ Intervju i Ukrainska Pravda 28 oktober 2008. Läst 18 december 2023.]</ref> Sedan arbetade han som [[väktare]], [[programledare]] på radio FM ’’Vezja’’ (ukrainska: Вежа, svenska: Tornet), i ett konstgalleri, på en tidning och i en TV-studio. 1992-1994 var han ”resande” medredaktör för tidskriften ''Tjetver'' (ukrainska: Четвер, svenska: Torsdag), eftersom han vid den tiden ständigt reste till Lviv, där han studerade vid universitetet.
== Familj ==
Pamela Schultz Nybacka är bosatt i Bromma, Stockholm, gift och har två söner födda 1997 och 2001.


==Bibliografi==
=== Filmer ===
1993 medverkade Taras Prochasko i kortfilmen ''Den helige Franziskus blommor.''<ref>[https://web.archive.org/web/20160711194205/https://www.youtube.com/watch?v=iAGyjyPTPXw Den helige Franzisks blommor. Längd: 17:46. Sett 17 januari 2024]</ref> 1996 hölls den första internationella videokonstfestivalen i Ukraina, i Prochaskos barndomsby Deljatyn. Då vann kortfilmsvideon ’’Flykten till Egypten’’ (på ukrainska: ’’Втеча в Єгипет’’),<ref>[http://www.youtube.com/watch?v=wguF_Aa1CaE Flykten till Egypten. Längd: 1:51. Sett 17 januari 2024.]</ref> där Taras Prochasko och två av hans söner spelar huvudrollerna.
* [[litteraturåret 2011|2011]] –’’Bookonomy. The Consumption Practice and Value of Book Reading, avhandling’’, Stockholm : School of Business, Stockholm University, 2011, ISBN 9789174472783
* [[litteraturåret 2019|2019]] –’’Värdet av skolbiblioteket : en verksamhet för hållbar utbildning och bildning’’, Kungliga biblioteket, Nationell biblioteksstrategi, 2019, ISBN 9789170003790
* [[litteraturåret 2022|2022]] -’’Förlagshandboken : den underbara konsten att driva förlag’’, Stockholm :NOFF - Nordiska Oberoende Förlags Förening 2022, ISBN 9789152731055


1998 började Prochasko arbeta som journalist på Lviv-tidningen ''Ekspres'' (på ukrainska: Експрес), skrev senare författarkolumner där och i nättidningen ''Framsteg''.<ref>[https://webcitation.org/6HdYKPvs8?url=http://gk-press.if.ua/search/node/%D0%BF%D1%80%D0%BE%D1%85%D0%B0%D1%81%D1%8C%D0%BA%D0%BE Taras Prochaskos kolumner (på ukrainska). Läst 17 januari 2024.]</ref> Under en tid skrev han i nättidningen ''TV-kritik'', som spelade en viktig roll i den "journalistiska revolutionen" som föregick den [[orangea revolutionen]] 2004. Sedan Prochaskos vänner skapade "sin drömtidning", veckotidningen ''Halytskyj Korespondent'' (på ukrainska: Галицький кореспондент, "Galicienkorrespondenten"), skriver han artiklar och författarkolumner där.<ref>[https://web.archive.org/web/20101024143006/http://www.azh.com.ua/lit/taras-prokhasko Arkiverade artiklar, intervjuer mm av och med Taras Prochasko. Läst 17 januari 2024.]</ref>
==Referenser==
<references />


=== Stipendier och resor ===
{{STANDARDSORTERING: Schultz Nybacka, Pamela}}
År 2004 fick Prochasko ett generöst litteraturstipendium från en polsk kulturstiftelse. Han bodde därefter under tre månader i [[Krakow]] tillsammans med fem andra stipendiater, bland dem [[Sofia Andruchovytj]], dotter till hans vän [[Jurij Andruchovytj]].<ref> [https://web.archive.org/web/20070928100030/http://www.artvertep.dp.ua/news/477.html Arkiverad intervju med Prochasko. Läst 17 januari 2024.]</ref>
[[Kategori:Personer verksamma vid Södertörns högskola]]
[[Kategori:Svenska universitetslektor]]
När [[Andrzej Stasiuk]] skrev sin bok ''På vägen till Babadag'' kom han till Deljatyn, där Prochasko har ett hus. Därifrån åkte de tillsammans till Svarta berget, den högsta bergskedjan i [[Karpaterna]] i västra Ukraina. Ett år senare åkte de till bergskedjan [[Gorgany naturreservat|Gorgany]] och den lilla staden Zalisjtjyky vid floden [[Dnestr]].<ref> [https://web.archive.org/web/20101024143006/http://www.azh.com.ua/lit/taras-prokhasko Arkiverad intervju med Prochasko. Läst 17 januari 2024.]</ref>
[[Kategori:Födda 1971]]
[[Kategori:Kvinnor]]
[[Kategori:Levande personer]]


I april 2010 besökte Prochasko för första gången USA<ref>[https://gk-press.if.ua/x2886/ publicerat 6 maj 2010. Läst 19 januari 2024.]</ref>, där han framträdde i New York och Washington, på inbjudan av Kennaninstitutet vid Wilsoncentret<ref>[https://www.wilsoncenter.org/program/kennan-institute Kennaninstitutet vid Wilsoncentret i Washington Läst 20 januari 2024]</ref>
Då berättar han om hur han fick idén till FM Galicia, att skriva korta berättelser och läsa upp dem i 3- minutersintervaller i radion varje vardag under 6 månader, som en läsdagbok och som vaggvisor för vuxna. Han läste upp 9 av berättelserna på ukrainska, samtidigt som publiken hade tillgång till de tryckta texterna på engelska.<ref>[https://www.wilsoncenter.org/event/fm-galicia publicerat 22 april 2010. Läst 20 januari 2024.]</ref><ref> [https://web.archive.org/web/20150626190322/http://www.wilsoncenter.org/sites/default/files/taras.pdf 9 korta berättelser översatta till engelska ur ''FM Galicia'' och som Taras Prochasko läser upp på ukrainska under sitt framträdande i USA 22 april 2010. Läst 20 januari 2024.]</ref>


Prochasko är medlem i ukrainska [[PEN (organisation)|PEN-organisationen]] och Ukrainas författarförbund.


=== Familj ===
Taras Prochasko är gift och har tre söner.<ref> [https://web.archive.org/web/20111016053547/http://firtka.if.ua/?action=chat&id=12 Arkiverad chat publicerad 8 juni 2011. Läst 20 januari 2024.]</ref>


== Litterär verksamhet ==
*[[Användare:Briing/sandlåda 1|Sandlåda 1]] '''Översättning'''
Taras Prochasko bestämde sig för att bli författare när han var 12 år.<ref>[https://web.archive.org/web/20070930201159/http://www.dt.ua/3000/3680/51687/ Arkiverad intervju från 11 november 2005. Läst 20 januari 2024.]</ref> Han läste inte sovjetisk-ukrainska författare i skolan, och först efter militärtjänstgöringen läste han [[Vasyl Stus]] dikter och började skriva själv. Andra författare som står honom nära är [[Bohumil Hrabal]], [[Jorge Luis Borges]], [[Bruno Schultz]], [[Vasyl Stefanyk]], [[Danilo Kiš]], [[Gabriel García Márquez]], [[Milan Kundera]], [[Honoré de Balzac]], [[Anton Tjechov]], [[Sergej Dovlatov]] och [[Lev Rubinstein]].<ref> [https://web.archive.org/web/20070930201159/http://www.dt.ua/3000/3680/51687/ Arkiverad intervju från 11 november 2005. Läst 20 januari 2024.]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20111016053547/http://firtka.if.ua/?action=chat&id=12 Arkiverad chat från 8 juni 2011. Läst 20 januari 2024.]</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20120502194615/http://life.pravda.com.ua/interview/2008/10/28/9572/ Arkiverad intervju från 2 maj 2012. Läst 20 januari 2024.]</ref>


Prokhasko medverkar i olika konstnärliga framträdanden. 2009 deltog han tillsammans med författarna [[Jurij Andruchovytj]], Jurij Izdryk, Volodymyr Jesjkilev, Sofia Andruchovytj i projektet "BOMZJ - Utan tecken på konstnärligt liv (ukrainska: бомж - Без Ознак Мистецького Життя = hemlös) av Rostyslaw Szpuk, som senare presenterades på polska "International Festival of Homeless Art.<ref> [https://web.archive.org/web/20140517132417/http://zaxid.net/home/showSingleNews.do?u_polshhi_prezentuvatimut_lvivskiy_proekt_laquobomzhraquo&objectId=1087296 Arkiverad sedan 14 oktober 2009. Läst 20 januari 2024.]</ref> Som en del av en musikalisk-litterär dialog som hölls under Porto-Franco-festivalen i augusti 2010, läste Prochasko upp ett utdrag ur Stanislav Vincenz roman ''On the High Field'' vid ruinerna av Pniv Castle. Under uppläsningen framförde den franske cellisten Dominique de Viencourt en Bach-svit<ref>[https://gazeta.ua/articles/culture-newspaper/_taras-prohasko-chitav-polsku-prozu-na-ruyinah-zamku/352258 Läst 20 januari 2024].</ref>
'''Översättning''' är skriftlig överföring av innehållet i en viss text från ett [[språk]] till ett annat. Ofta ska även textens form överföras. [[Tolkning (översättning)|Tolkning]] avser muntlig översättning, men ordet kan också avse en specifik [[översättare]]s uttydning av textens innebörd och ibland även av upphovspersonens intention.


== Priser och utmärkelser ==
==Definition==
* 2007 Joseph Conrads litteraturpris (instiftat av polska institutet i Kiev)<ref> [https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%9B%D1%96%D1%82%D0%B5%D1%80%D0%B0%D1%82%D1%83%D1%80%D0%BD%D0%B0_%D0%BF%D1%80%D0%B5%D0%BC%D1%96%D1%8F_%D1%96%D0%BC%D0%B5%D0%BD%D1%96_%D0%94%D0%B6%D0%BE%D0%B7%D0%B5%D1%84%D0%B0_%D0%9A%D0%BE%D0%BD%D1%80%D0%B0%D0%B4%D0%B0-%D0%9A%D0%BE%D0%B6%D0%B5%D0%BD%D1%8C%D0%BE%D0%B2%D1%81%D1%8C%D0%BA%D0%BE%D0%B3%D0%BE#2007 ukrainska Wikipedia Läst 21 januari 2024.]</ref>
Översättning görs utifrån en ''källtext'' som är skriven på ett ''källspråk''. Det konkreta resultatet av översättningsarbetet är således en ''måltext'' på ''målspråket''. För att utföra arbetet krävs dels goda kunskaper i källspråket, dels god stilistisk färdighet på målspråket och omfattande kunskaper om käll- och målspråkets kulturella sammanhang. Professionella översättare i Sverige översätter i regel till sitt första språk eller modersmål.
* 2011 Årets bästa ukrainska prosabok för ''BotakE'' (ukrainska: БотакЄ)<ref>[https://gk-press.if.ua/x5714/ Läst 20 januari 2024.]</ref>
* 2013 Årets BBC-bok för barnboken ''Vem ska fixa snön?'' (ukrainska: Хто зробить сніг), skriven tillsammans med Marjana Prochasko.<ref>[https://life.pravda.com.ua/book/2013/12/13/145632/ Arkiverad artikel. Läst 21 januari 2024.]</ref>
* 2013 Jurij Sjevelov-priset för ''En och samma'' (ukrainska: Одної і тої самої)<ref> [https://uk.wikipedia.org/wiki/%D0%9F%D1%80%D0%B5%D0%BC%D1%96%D1%8F_%D1%96%D0%BC%D0%B5%D0%BD%D1%96_%D0%AE%D1%80%D1%96%D1%8F_%D0%A8%D0%B5%D0%B2%D0%B5%D0%BB%D1%8C%D0%BE%D0%B2%D0%B0#2013[6] ukrainska Wikipedia Läst 21 januari 2024]</ref>
* 2019 Årets BBC-bok för essän ''Ja, men…'' (ukrainska: Так, але…)<ref> [https://www.bbc.com/ukrainian/features-50665310 Arkiverad från 13 december 2019. Läst 21 januari 2024.]</ref>
* 2020 Taras Sjevtjenko-priset för essän ''Ja, men… '' (ukrainska: Так, але…)<ref>[https://www.president.gov.ua/documents/722020-32673 Arkiverad från 6 mars 2020. Läst 21 januari 2024.]</ref>


== Bibliografi ==
Olika typer av översättning är:
=== Böcker ===
* facköversättning
* ''Annas andra dagar'' (ukrainska: Інші дні Анни), (1998), 109 sidor, ISBN 966-7332-03-0*9
* skönlitterär översättning
* ''FM Galicia'' (ukrainska: FM Галичина), (2001; 2004), 56 sidor, ISBN 978-966-668-251-5
* film- och tv-översättning ("[[textning]]")
* ''De oVanliga'' (ukrainska: НепрОсті), (2002), 137 sidor, ISBN 9666680238
* ''Lexikon för hemlig kunskap'' (ukrainska: Лексикон таємних знань), 147 sidor, ISBN 9666630796
* ''Flera historier kan göras av detta'' (ukrainska: З цього можна зробити кілька оповідань), (2005), 128 sidor, ISBN 966-668-093-9 (N3)
* ''Hamnen i Frankivsk: utvalda kulturdelar'' (ukrainska: Порт Франківськ: вибр. Фейлетони), (2006), 48 sidor, ISBN 966-668-130-7
* ''Ukraina'' (Krakow: Nemrod, 2006), tillsammans med [[Serhij Zjadan]].
* ''Galizien-Bukowina-Express'' (Wien: Turia+Kant, 2007), tillsammans med Jurko Prochasko och Magdalena Blasjtjuk.
* ''BotakE'' (ukrainska: БотакЄ), (2010), 432 sidor, ISBN 978-966-668-251-5.
* ''Vem ska fixa snön?'' (ukrainska: Хто зробить сніг?), (Sagor för barn), (2013), 72 sidor, tillsammans med Marjana Prochasko ISBN 978-617-679-027-3
* ''En och samma'' (ukrainska: Одної і тої самої), (2013), 240 sidor.
* ''Mognadstecken'' (ukrainska: Ознаки зрілості), (2014), 120 sidor.
* ''Vart försvann havet?’’ (ukrainska: Куди зникло море?), (Sagor för barn), (2014), 88 sidor, tillsammans med Marjana Prochasko ISBN 978-617-679-091-4''
* ''Hur man förstår en get'' (ukrainska: Як зрозуміти козу), (Sagor för barn), (2015), 80 sidor, tillsammans med Marjana Prochasko ISBN 978-617-679-165-2
* ''Livet och snön'' (ukrainska: Життя і сніг), (bilderbok), (2017), 48 sidor, tillsammans med Marjana Prochasko ISBN 978-617-679-353-3
* ''Lexikon för hemlig kunskap'' (ukrainska: Лексикон таємних знань), (2023), 184 sidor, ISBN 978-966-448-165-3


=== Ett annat format ===
Översättare som utför eller specialiserar sig på facköversättning – det vill säga översättning av icke-skönlitterära texter – kallas facköversättare. Denna typ av översättning inbegriper alla typer av facktexter, till exempel bruksanvisningar, tekniska beskrivningar, läkarintyg och avtal. Översättning av facktexter kan kräva goda kunskaper inom de ämnesområden texten berör.
En broschyrserie med Taras Prochaskos omfattande intervjuer med sju berömda ukrainska kulturpersonligheter. De utgavs mellan åren 2003–2004 av förlaget "Lilja-NV" (ukrainska: Лілея-НВ).
De intervjuade var:
* Oleh Lysjeha (30 oktober 1949 – 17 december 2014) var poet, dramatiker, översättare och intellektuell. Belagd med yrkesförbud 1972–1988, men fick år 2000 som första ukrainske poet motta PENS pris för översatt poesi tillsammans med sin medöversättare James Brasfield, Penn State University.
* Jurij Izdryk (16 augusti 1962 - ) är författare, poet och upphovsman till det konceptuella tidningsprojektet ’’Torsdag’’
* [[Jurij Andruchovytj]] (13 mars 1960 - ) är författare, poet och översättare. Översatt till svenska finns hittills 16 dikter mellan 1995 och 2014 samt hans bok Moskoviaden (2023).
* [[Oksana Zabuzjko]] (19 september 1960 - ) är författare, journalist, poet, essäist och filosof. Översatt till svenska finns hittills några diktstrofer (1995), böckerna ''Fältstudier i ukrainskt sex'' (2006), ''Den längsta av resor'' (2022) och en intervju i antologin ''Under Ukrainas öppna himmel. Röster ur ett krig.'' (2022)
* Boris Gudzjak (24 november1960 - ) är ärkebiskop för den ukrainska grekisk-katolska kyrkan i Filadelfia i USA. Han är författare av flera böcker om kyrkohistoria och teologi.
* Jaroslav Hrytsak (1 januari 1960 - ) är historiker och publicist.
* Vasil Heracymjok (18 augusti 1956 - ) är prisbelönad poet, manusförfattare.


=== Översättningar av Taras Prochasko ===
==Skönlitterär översättning==
* Tjeslav Chovanets ''Armenier i Stanislaviv under 1600- och 1700-talen.'' (ukrainska: Станиславів до і після 1919 року). Översättning från polska. (2008)
Översättning av skönlitterära verk (romaner, noveller, pjäser, dikter, etc) anses vara en skönlitterär verksamhet i sig. Framstående som just översättare i exempelvis kanadensisk litteratur finns personer som Sheila Fischman, Robert Dickson och Linda Gaboriau, och [[Governor General’s Awards]] ger årligen ut pris för bästa skönlitterära översättningar från engelsk-fransk och fransk-engelsk.
* Kamil Baranskij ''Stanislaviv före och efter 1919.'' (ukrainska: Станиславів до і після 1919 року). Översättning från polska (2009)
* Venedikt Plosjtjanskij ''Den galicisk-ryska staden Stanislaviv från pålitliga källor.'' (ukrainska: Галицько-руське місто Станиславів з достовірних джерел). Översättning från ryska (2009)
* Leon Sjtrajt ''Synagogor i Stanislaviv.'' (ukrainska: Станиславівські синагоги). Översättning från polska. (2010)
* Stanisław Vincenz ''På en hög betesäng.'' (ukrainska: На високій полонині), 640 sidor. Översättning från polska. (2011)
* [[Andrzej Stasiuk]] ''Galiziska berättelser.'' (ukrainska: Галицькі оповідання). Översättning från polska. (2014)
* Andrzej Stasiuk ''Östern.'' (ukrainska: Схід). Översättning från polska. (2014)


=== Andra publikationer ===
Bland övriga skribenter som har gjort sig namn som skönlitterära översättare återfinns [[Vasilij Zjukovskij]], [[Tadeusz Boy-Żeleński]], [[Vladimir Nabokov]], [[Jorge Luis Borges]], [[Robert Stiller]] och [[Haruki Murakami]].
Till boken ''Annas andra dagar'' finns novellerna:
* ''Ett försök till dekonstruktion'' (ukrainska: Спроба деконструкції)
* ''Runt sjön'' (ukrainska: Довкола озера)
* ''Nekropol'' och ''Från känslan av essensen'' (ukrainska: «Некрополь» та «Від чуття при сутності»


=== Verk som ingår i antologier ===
==Historia==
* Novellen ''Nekropol'' i antologin ''Texter'' (ukrainska: Тексти) (1995)
Den första viktiga översättningen i västvärlden var [[Septuaginta]], en samling judiska skrifter översatta till tidig [[Koine]] i [[Alexandria]] mellan det tredje och första århundradet f.Kr. De då skingrade judarna hade glömt sitt nedärvda språk och behövde grekiska versioner (översättningar) av sina skrifter.<ref>J.M Cohen "Translation", Encyclopedia Americana, 1986, vol. 27, p. 12..</ref>
* Novellen ''Ett försök till dekonstruktion'' i antologin ''Substantiv'' (ukrainska: Іменник) (1997)
* ''Hundratusen ord om kärlek, inklusive interjektioner'' (ukrainska: 100 тисяч слів про любов, включаючи вигуки) (2007)
* ''Euromajdan. En känslokrönika.'' (ukrainska: Євромайдан. Хроніка відчуттів) (2014)
* ''Essäer'' (ukrainska: Есеї) i antologin ''Decamerone. 10 ukrainska romanförfattare under de senaste tio åren'' (ukrainska: Декамерон. 10 українських прозаїків останніх десяти років) (2010)
* ''Ukraina, kom igen, Ukraina!'' en antologi med samtida ukrainska noveller översatta till tjeckiska (ukrainska: Україно, давай, Україно!) (2012)


=== Översättningar till andra språk ===
Under [[medeltiden]] var [[latin]] ett [[lingua franca]] i den västliga lärda världen. 800-talets [[Alfred den store]], kung av [[Essex]] i [[England]], var långt före sin tid i att godkänna dialektala [[fornengelska]] översättningar av [[Bede]]s [[Historia ecclesiastica gentis Anglorum]] och [[Boethius]] [[Filosofins tröst]]. Samtidigt var kyrkan skeptisk till även de ringaste anpassningar av [[Hieronymus]] [[Vulgata]], den latinska bibeln, skriven cirka 384.<ref>J.M Cohen, pp. 12-13.</ref>
====engelska:====

* ''De oVanliga'' (engelska: The UnSimple) (e-bok hos Amazon)
I Asien ledde Buddhismens spridning till storskaliga och fortlöpande satsningar på översättning i väl över tusen år. [[Xixia]], eller Västra Xia, var speciellt effektiva i sådana satsningar. De använde den då nya uppfinningen [[blocktryck]] och med regeringens fulla stöd (samtida källor beskriver kejsaren och hans mor som personligen bidragande till översättningssatsningen, tillsammans med rådgivare från olika nationer) handlade det bara om årtionden för tanguterna att översätta volymer som tagit kineserna århundraden att framställa.
* ''Nekropol'' (publicerad i antologin ”Two Lands, New Visions”) (1998)

====polska:====
Araberna åtog sig storskaliga satsningar på översättning. Efter att ha erövrat den grekiska världen skrev de arabiska versioner av dess filosofiska och vetenskapliga verk. Under medeltiden blev några av dessa arabiska versioner översatta till latin, mestadels i Córdoba i Spanien.<ref name="Cohen13">J.M. Cohen, p. 13.</ref> Kung [[Alfons X av Kastilien|Alfonso X el Sabio]] ([[Alfonso den vise]]) av [[Kastilien]] promoterade på 1200-talet dessa satsningar genom att etablera [[Schola Traductorum]] (Översättningsskola) i [[Toledo]]. Där blev arabiska, hebreiska och latinska texter översatta till andra språk av muslimska, judiska och kristna vetenskapsmän, som också lyfte fram sina respektive religioner. Latinska översättningar av grekiska och originala arabiska vetenskapliga verk hjälpte europeisk [[skolastik]], och således också europeisk vetenskap och kultur, framåt.
* ''Annas andra dagar'' (polska: Inne dni Anny) (2001)
[[Fil:Geoffrey Chaucer.jpg|miniatyr|144x144px|Geoffrey Chaucer]]
* ''De oVanliga'' (polska: Niezwykli) (2005)
De breda historiska trenderna i västerländsk översättningspraxis kan exemplifieras av översättning till det engelska språket.
* ''Flera historier kan göras av detta'' (polska: Z tego można zrobić kilka opowieści) (2005)

====ryska:====
De första noggranna översättningarna till engelskan gjordes på 1300-talet av [[Geoffrey Chaucer]] som gjorde följande: adapterade [[Giovanni Boccaccio]]s italienska i sin egen [[Knight’s Tale]] och [[Troilus and Criseyde]]; påbörjade en översättning av den franskspråkiga [[Roman de la Rose]]; och färdigställde en översättning av [[Biethius]] från latinet. Chaucer stiftade en engelsk poetisk tradition om adaptioner och översättningar från dessa tidigare etablerade litterära språken.<ref name="Cohen13">J.M. Cohen, p. 13.</ref>
* ''De oVanliga'' (ryska: НепрОстые) (2009)

* ''Runt sjön'' och ''Från känslan av essensen'' (ryska: Вокруг озера och Чувство присутствия) (2003)
Den första stora engelska översättningen var [[Wycliffe's Bible]] (ca. 1382), som visade svagheten med den underutvecklade engelska prosan. Först på slutet av 1400-talet startade den gyllene åldern för engelsk prosa-översättning med [[Thomas Malory]]s [[Morte D’Arthur]] - en adaption av [[Arthurian romances]] så fritt översatt att den egentligen knappast kan kallas en översättning. De första viktiga översättningarna under [[Tudortiden]] är som följer, [[Tyndale New Testament]] (1525), som influerade [[King James Bible]] (1611) och [[Gerald Berners]] version av [[Jean Froissart]]s [[Chronicles]] (1523-25).<ref name="Cohen13">J.M. Cohen, p. 13.</ref>
====tyska:====

* ''Flera historier kan göras av detta'' (tyska: Daraus lassen sich ein paar Geschichten machen) (2009)
Samtidigt hade det i [[Florens]], i [[renässansen]]s [[Italien]], påbörjats en ny period för historien om översättning då den byzantinske [[Georgios Gemistos Plethon]] ankommit vid [[Cosimo den äldre]]s hov, strax före turkarnas övertagande av [[Konstantinopel]] (1453). [[Marsilio Ficino]] hade åtagit sig en latinsk översättning av [[Platon]]s verk. Detta och [[Erasmus av Rotterdam|Erasmus]] latinska utgåva av [[Nya Testamentet]] ledde till nya hållningar till översättning. För första gången krävde läsare strikt framställning eftersom filosofisk och religiös tro var beroende av [[Platon]]s, [[Aristoteles]] och [[Jesus]] exakta ord.<ref name="Cohen13">J.M. Cohen, p. 13.</ref>
[[Fil:Marsilio Ficino.jpg|miniatyr|130x130px|Marsilio Ficino]]
Skönlitteratur förblev dock avhängig av adaption. [[Plejaden]] i [[Frankrike]] och [[Tudortiden]]s poeter i [[England]], samt översättare under den [[elisabetanska era]]n, adapterade teman av [[Horace]], [[Ovid]], [[Petrarch]] och moderna latinska skribenter och formade således en ny poetisk stil utifrån de modellerna. De engelska poeterna och översättarna ville förse den nya publiken - skapad av medelklassens framväxt och utvecklingen av [[tryckteknik]] - med verk såsom ursprungsförfattarna ''skulle ha skrivit dem'' om de hade skrivit i England vid den tidpunkten.<ref name="Cohen13">J.M. Cohen, p. 13.</ref>

Den elisabetanska perioden medförde ansenliga framsteg för översättning utöver enbart parafrasering mot en idealisk stilistisk ekvivalens, men till och med mot slutet av denna era - som nådde ändå in i mitten av 1600-talet - fanns det inget intresse för verbal precision.<ref name=Cohen14>J.M. Cohen, p. 14.</ref>

Under andra halvan av 1600-talet försökte poeten [[John Dryden]] få [[Publius Vergilius Maro|Virgil]] att tala ”''i ord som han troligtvis hade skrivit om han levde och var engelsman''”. Dryden hade dock inte efterfrågat behov för att efterlikna den romanske poetens subtilitet och pregnans. [[Homeros]] fick på liknande sätt lida av [[Alexander Pope]]s strävan efter att reducera den grekiske poetens ”''vilda paradis''” till ordning.<ref name=Cohen14>J.M. Cohen, p. 14.</ref>

Genom 1700-talet var ledordet för översättare ''lättläslighet''. Allt man inte förstod ur en text, eller trodde kunde tråka ut läsare, utelämnades. Muntert antog man att den egna uttrycksstilen var den bästa, och att texter borde samstämma med den i översättningar. Den vetenskapliga metoden hade de lika lite till övers för som sina föregångare, och de drog sig inte för att göra översättningar av översättningar på tredje språk, eller från språk de knappt kunde, eller - som i [[James Macpherson]]s ”översättningar” av [[Ossian]] - från texter som egentligen var ”översättarens” egna komposition.<ref name=Cohen14>J.M. Cohen, p. 14.</ref>
[[Fil:Edward FitzGerald.jpg|miniatyr|112x112px|Edward Fitzgerald]]
1800-talet förde med sig nya normer för precision och stil. Gällande precision, enligt [[J.M Cohen]], blev policyn ”''texten, hela texten, och ingenting annat än texten''”, förutom när det gällde oanständiga passager och tilläggandet av rikligt förklarande fotnoter. Gällande stil blev det viktorianska målet (som nåddes genom långsökt metafrasering eller pseudo-metafrasering) att konstant påminna läsare om att de läste en utländsk klassiker. Ett undantag var periodens enastående översättning, [[Edward Fitzgerald (poet)|Edward Fitzgerald]]s [[Rubaiyat of Omar Khayyam]] (1859), som åstadkom sin orientaliska känsla i stort sett genom att använda persiska namn och diskreta bibliska ekon och byggde endast föga på material från sitt persiska original.<ref name=Cohen14>J.M. Cohen, p. 14.</ref>

Innan 1900-talet blev ett nytt mönster satt 1871 av [[Benjamin Jowett]], som översatte [[Platon]] till ett enkelt och rättframt språk. Jowetts exempel blev dock inte uppföljt tills långt in i det nya århundradet, då precision snarare än stil blev det viktigaste kriteriet.<ref name=Cohen14>J.M. Cohen, p. 14.</ref>

==Berömda svenska översättningar==
* [[Bibel 2000]] och andra [[svenska bibelöversättningar]]
* [[William_Shakespeare#Svenska_översättningar|De svenska översättningarna av William Shakespeares dramer]] av bland andra [[Carl August Hagberg]] och [[Göran O. Eriksson]]
* De [[Översättning av Sagan om ringen till svenska|båda översättningarna]] av [[J.R.R. Tolkien]]s ''[[Sagan om ringen|The Lord of the Rings]]'':<br/>''Härskarringen'' av [[Åke Ohlmarks]] och ''Ringarnas herre'' av [[Erik Andersson (författare)|Erik Andersson]]

== Översättarutbildningar ==
I Sverige ges utbildningar till översättare på grund- och avancerad nivå. [[Tolk- och översättarinstitutet]] vid [[Stockholms universitet]] erbjuder kandidatprogram och masterprogram inom såväl tolkning som översättning. Vid [[Göteborgs universitet]]<ref>{{Webbref |url=https://sprak.gu.se/utbildning/avancerad-niva/oversattarprogrammet |titel=Göteborgs universitet |hämtdatum=2018-10-10 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181010135046/https://sprak.gu.se/utbildning/avancerad-niva/oversattarprogrammet |arkivdatum=2018-10-10 }}</ref>, [[Linnéuniversitetet]]<ref>{{Webbref |url=https://lnu.se/program/fackoversattning-i-engelska-franska-spanska-eller-tyska-magisterprogram/engelska-svenska-distans-deltid-ht/ |titel=Linnéuniversitetet |hämtdatum=2018-10-10 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20181010174421/https://lnu.se/program/fackoversattning-i-engelska-franska-spanska-eller-tyska-magisterprogram/engelska-svenska-distans-deltid-ht/ |arkivdatum=2018-10-10 }}</ref> och [[Lunds universitet]]<ref>[http://www.sol.lu.se/utbildning/program/haove/ Lunds universitet]</ref> ges facköversättarutbildningar på avancerad nivå. Examen från en översättarutbildning ger inte automatisk autoktorisation att arbeta som auktoriserad translator. För att bli auktoriserad translator behöver man avlägga särskilt prov som ombesörjs av [[Kammarkollegiet]]. Den enda universitetsutbildningen i litterär översättning ges vid Göteborgs universitet<ref>[https://akademinvaland.gu.se/utbildning/program/K2LIT Göteborgs universitet]</ref>.

==Se även==
* [[Översättningsvetenskap]]
*[[Internationella översättardagen]]


== Referenser ==
== Referenser ==
<references/>
<references/>


== Vidare läsning ==
== Länkar ==
* [https://web.archive.org/web/20090206214152/http://if-ro.livejournal.com/181750.html#cutid1 Taras Prochaskos fotosession för projektet ''BOMZJ.'' (Utan tecken på ett konstnärligt liv). Om hemlöshet. Arkiverad från 2 februari 2009. Tittat på 22 januari 2024]
* [https://www.svd.se/kan-vem-som-helst-oversatta-amanda-gorman ''Kan vem som helst översätta Gorman?'' Understreckare av Nils Håkanson i SvD 8 april 2021] Läst 8 april 2021.
* [https://www.wilsoncenter.org/event/fm-galicia Filmad intervju med Prochasko (tolkad till engelska) när han berättar om sitt författarskap och läser upp 9 korta berättelser ur ''FM Galicia'' hos Kennaninstitutet vid Wilson Center, Washington, USA. Publicerad 22 april 2010. Längd: 1 timme 37 minuter. Sett 20 januari 2024.]
* [[Nils Håkanson]]: ''Dolda gudar. En bok om allt som inte går förlorat i en översättning.'', Nirstedt/Litteratur 2021, 357 sidor, {{ISBN|978-91-8906-654-0}}

* [https://www.svd.se/de-som-gor-det-omojliga-mojligt?fbclid=IwAR1YFRypxPzZUecqT4MVqt4RS_fbpuvRZ1vY7us7E075L1q9ZdKVULC9U9Y Dolda gudar. En bok om allt som inte går förlorat i en översättning. De som gör det omöjliga möjligt. Recension av Kristoffer Leandoer i SvD 28 september 2021]. Läst 3 september 2021.
== Texter av Taras Prochasko ==
* [https://poddtoppen.se/podcast/1337211559/rum-for-oversattning/litteraturens-dolda-gudar Översättarcentrums podd, där Daniel Gustafsson samtalar med Nils Håkanson om hans översättningshistoriska bok ''Dolda gudar'']. Lyssnat på 15 oktober 2021.
*[https://web.archive.org/web/20150626190322/http://www.wilsoncenter.org/sites/default/files/taras.pdf 9 korta berättelser översatta till engelska ur ''FM Galicia'' och som Taras Prochasko läser upp på ukrainska under sitt framträdande i USA 22 april 2010. Se ovan, under Länkar.] Läst 22 januari 2024.

Nuvarande version från 22 januari 2024 kl. 21.46

 Detta är en användarsandlåda för Briing. En användarsandlåda är en undersida till en användares användarsida. Sidan ingår inte i Wikipedias ordinarie artikelsamling utan är något användaren skapat för eget bruk, kanske för att arbeta fram ett förslag till ny artikel eller bara för att testa wikitekniken.

Användare Paracel63 är alltid välkommen till mina sandlådor:-)

Taras Prochasko
Dröm-operan neprOsti, 2016
Dröm-operan neprOsti, 2016
FöddTaras Bohdanovytj Prochasko
16 maj 1968 (56 år)
Ivano-Frankivsk, Ukrainska SSR, Sovjetunionen
YrkeFörfattare och journalist
NationalitetUkrainsk Ukraina
SpråkUkrainska
Verksam1992–
Noterbara verkNeprOsti (ukrainska: НепрОсті (2002), (engelsk översättning 2011: ’’The UnSimple’’, (på svenska: De oVanliga)
PriserJoseph Conrad-priset (2007)
The BBC Ukrainian Book of the Year award (2013)[1], Taras Sjevtjenko-priset (2020)

Taras Bohdanovytj Prochasko (ukrainska: Тара́с Богда́нович Проха́сько), född 16 maj 1968 i Ivano-Frankivsk, Ukrainska SSR, Sovjetunionen, är en ukrainsk författare, journalist och översättare. Tillsammans med Jurij Andruchovytj är han en av de främsta företrädarna för Stanislav-fenomenet, vilket består av konstnärer och författare som bor eller har bott i Ivano-Frankivsk (tidigare - Stanislav eller Stanislaviv) och associeras med den västerländska postmodernismen efter Sovjetunionens kollaps.[2]

Taras Prochasko skriver inom genren magisk realism, och hans roman De oVanliga har jämförts med Hundra år av ensamhet av Gabriel García Márquez.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

De första åren av sitt liv bodde Taras Prochasko i den lilla staden Deljatyn (ukrainska: Делятин) i Ivano-Frankivsk oblast i västra Ukraina, vid foten av bergskedjan Karpaterna.

Utbildning och arbetsliv

[redigera | redigera wikitext]

I skolan var han bra på biologi och ukrainska, men ville inte bli en sovjetisk filolog eller journalist.[3] Därför började han studera biologi på Lvivs universitet, uppkallat efter Ivan Franko, för att bli botaniker. Efter avslutade universitetsstudier erbjöds han arbete som chef för en forskningsstation i Karpaterna, men blev tvungen att tacka nej på grund av familjeskäl.[4]

Han deltog i studentrörelsen för Ukrainas självständighet 1989–1991, arbetade först på det karpatiska skogsbruksinstitutet i Ivano-Frankivsk och sedan som lärare i sin hemstad. Under finanskrisen 1992-1993 fick forskare inte längre betalt, och då arbetade han som bartender för att försörja familjen.[5] Sedan arbetade han som väktare, programledare på radio FM ’’Vezja’’ (ukrainska: Вежа, svenska: Tornet), i ett konstgalleri, på en tidning och i en TV-studio. 1992-1994 var han ”resande” medredaktör för tidskriften Tjetver (ukrainska: Четвер, svenska: Torsdag), eftersom han vid den tiden ständigt reste till Lviv, där han studerade vid universitetet.

Filmer

[redigera | redigera wikitext]

1993 medverkade Taras Prochasko i kortfilmen Den helige Franziskus blommor.[6] 1996 hölls den första internationella videokonstfestivalen i Ukraina, i Prochaskos barndomsby Deljatyn. Då vann kortfilmsvideon ’’Flykten till Egypten’’ (på ukrainska: ’’Втеча в Єгипет’’),[7] där Taras Prochasko och två av hans söner spelar huvudrollerna.

1998 började Prochasko arbeta som journalist på Lviv-tidningen Ekspres (på ukrainska: Експрес), skrev senare författarkolumner där och i nättidningen Framsteg.[8] Under en tid skrev han i nättidningen TV-kritik, som spelade en viktig roll i den "journalistiska revolutionen" som föregick den orangea revolutionen 2004. Sedan Prochaskos vänner skapade "sin drömtidning", veckotidningen Halytskyj Korespondent (på ukrainska: Галицький кореспондент, "Galicienkorrespondenten"), skriver han artiklar och författarkolumner där.[9]

Stipendier och resor

[redigera | redigera wikitext]

År 2004 fick Prochasko ett generöst litteraturstipendium från en polsk kulturstiftelse. Han bodde därefter under tre månader i Krakow tillsammans med fem andra stipendiater, bland dem Sofia Andruchovytj, dotter till hans vän Jurij Andruchovytj.[10]

När Andrzej Stasiuk skrev sin bok På vägen till Babadag kom han till Deljatyn, där Prochasko har ett hus. Därifrån åkte de tillsammans till Svarta berget, den högsta bergskedjan i Karpaterna i västra Ukraina. Ett år senare åkte de till bergskedjan Gorgany och den lilla staden Zalisjtjyky vid floden Dnestr.[11]

I april 2010 besökte Prochasko för första gången USA[12], där han framträdde i New York och Washington, på inbjudan av Kennaninstitutet vid Wilsoncentret[13] Då berättar han om hur han fick idén till FM Galicia, att skriva korta berättelser och läsa upp dem i 3- minutersintervaller i radion varje vardag under 6 månader, som en läsdagbok och som vaggvisor för vuxna. Han läste upp 9 av berättelserna på ukrainska, samtidigt som publiken hade tillgång till de tryckta texterna på engelska.[14][15]

Prochasko är medlem i ukrainska PEN-organisationen och Ukrainas författarförbund.

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Taras Prochasko är gift och har tre söner.[16]

Litterär verksamhet

[redigera | redigera wikitext]

Taras Prochasko bestämde sig för att bli författare när han var 12 år.[17] Han läste inte sovjetisk-ukrainska författare i skolan, och först efter militärtjänstgöringen läste han Vasyl Stus dikter och började skriva själv. Andra författare som står honom nära är Bohumil Hrabal, Jorge Luis Borges, Bruno Schultz, Vasyl Stefanyk, Danilo Kiš, Gabriel García Márquez, Milan Kundera, Honoré de Balzac, Anton Tjechov, Sergej Dovlatov och Lev Rubinstein.[18][19][20]

Prokhasko medverkar i olika konstnärliga framträdanden. 2009 deltog han tillsammans med författarna Jurij Andruchovytj, Jurij Izdryk, Volodymyr Jesjkilev, Sofia Andruchovytj i projektet "BOMZJ - Utan tecken på konstnärligt liv (ukrainska: бомж - Без Ознак Мистецького Життя = hemlös) av Rostyslaw Szpuk, som senare presenterades på polska "International Festival of Homeless Art.[21] Som en del av en musikalisk-litterär dialog som hölls under Porto-Franco-festivalen i augusti 2010, läste Prochasko upp ett utdrag ur Stanislav Vincenz roman On the High Field vid ruinerna av Pniv Castle. Under uppläsningen framförde den franske cellisten Dominique de Viencourt en Bach-svit[22]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 2007 Joseph Conrads litteraturpris (instiftat av polska institutet i Kiev)[23]
  • 2011 Årets bästa ukrainska prosabok för BotakE (ukrainska: БотакЄ)[24]
  • 2013 Årets BBC-bok för barnboken Vem ska fixa snön? (ukrainska: Хто зробить сніг), skriven tillsammans med Marjana Prochasko.[25]
  • 2013 Jurij Sjevelov-priset för En och samma (ukrainska: Одної і тої самої)[26]
  • 2019 Årets BBC-bok för essän Ja, men… (ukrainska: Так, але…)[27]
  • 2020 Taras Sjevtjenko-priset för essän Ja, men… (ukrainska: Так, але…)[28]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Böcker

[redigera | redigera wikitext]
  • Annas andra dagar (ukrainska: Інші дні Анни), (1998), 109 sidor, ISBN 966-7332-03-0*9
  • FM Galicia (ukrainska: FM Галичина), (2001; 2004), 56 sidor, ISBN 978-966-668-251-5
  • De oVanliga (ukrainska: НепрОсті), (2002), 137 sidor, ISBN 9666680238
  • Lexikon för hemlig kunskap (ukrainska: Лексикон таємних знань), 147 sidor, ISBN 9666630796
  • Flera historier kan göras av detta (ukrainska: З цього можна зробити кілька оповідань), (2005), 128 sidor, ISBN 966-668-093-9 (N3)
  • Hamnen i Frankivsk: utvalda kulturdelar (ukrainska: Порт Франківськ: вибр. Фейлетони), (2006), 48 sidor, ISBN 966-668-130-7
  • Ukraina (Krakow: Nemrod, 2006), tillsammans med Serhij Zjadan.
  • Galizien-Bukowina-Express (Wien: Turia+Kant, 2007), tillsammans med Jurko Prochasko och Magdalena Blasjtjuk.
  • BotakE (ukrainska: БотакЄ), (2010), 432 sidor, ISBN 978-966-668-251-5.
  • Vem ska fixa snön? (ukrainska: Хто зробить сніг?), (Sagor för barn), (2013), 72 sidor, tillsammans med Marjana Prochasko ISBN 978-617-679-027-3
  • En och samma (ukrainska: Одної і тої самої), (2013), 240 sidor.
  • Mognadstecken (ukrainska: Ознаки зрілості), (2014), 120 sidor.
  • Vart försvann havet?’’ (ukrainska: Куди зникло море?), (Sagor för barn), (2014), 88 sidor, tillsammans med Marjana Prochasko ISBN 978-617-679-091-4
  • Hur man förstår en get (ukrainska: Як зрозуміти козу), (Sagor för barn), (2015), 80 sidor, tillsammans med Marjana Prochasko ISBN 978-617-679-165-2
  • Livet och snön (ukrainska: Життя і сніг), (bilderbok), (2017), 48 sidor, tillsammans med Marjana Prochasko ISBN 978-617-679-353-3
  • Lexikon för hemlig kunskap (ukrainska: Лексикон таємних знань), (2023), 184 sidor, ISBN 978-966-448-165-3

Ett annat format

[redigera | redigera wikitext]

En broschyrserie med Taras Prochaskos omfattande intervjuer med sju berömda ukrainska kulturpersonligheter. De utgavs mellan åren 2003–2004 av förlaget "Lilja-NV" (ukrainska: Лілея-НВ). De intervjuade var:

  • Oleh Lysjeha (30 oktober 1949 – 17 december 2014) var poet, dramatiker, översättare och intellektuell. Belagd med yrkesförbud 1972–1988, men fick år 2000 som första ukrainske poet motta PENS pris för översatt poesi tillsammans med sin medöversättare James Brasfield, Penn State University.
  • Jurij Izdryk (16 augusti 1962 - ) är författare, poet och upphovsman till det konceptuella tidningsprojektet ’’Torsdag’’
  • Jurij Andruchovytj (13 mars 1960 - ) är författare, poet och översättare. Översatt till svenska finns hittills 16 dikter mellan 1995 och 2014 samt hans bok Moskoviaden (2023).
  • Oksana Zabuzjko (19 september 1960 - ) är författare, journalist, poet, essäist och filosof. Översatt till svenska finns hittills några diktstrofer (1995), böckerna Fältstudier i ukrainskt sex (2006), Den längsta av resor (2022) och en intervju i antologin Under Ukrainas öppna himmel. Röster ur ett krig. (2022)
  • Boris Gudzjak (24 november1960 - ) är ärkebiskop för den ukrainska grekisk-katolska kyrkan i Filadelfia i USA. Han är författare av flera böcker om kyrkohistoria och teologi.
  • Jaroslav Hrytsak (1 januari 1960 - ) är historiker och publicist.
  • Vasil Heracymjok (18 augusti 1956 - ) är prisbelönad poet, manusförfattare.

Översättningar av Taras Prochasko

[redigera | redigera wikitext]
  • Tjeslav Chovanets Armenier i Stanislaviv under 1600- och 1700-talen. (ukrainska: Станиславів до і після 1919 року). Översättning från polska. (2008)
  • Kamil Baranskij Stanislaviv före och efter 1919. (ukrainska: Станиславів до і після 1919 року). Översättning från polska (2009)
  • Venedikt Plosjtjanskij Den galicisk-ryska staden Stanislaviv från pålitliga källor. (ukrainska: Галицько-руське місто Станиславів з достовірних джерел). Översättning från ryska (2009)
  • Leon Sjtrajt Synagogor i Stanislaviv. (ukrainska: Станиславівські синагоги). Översättning från polska. (2010)
  • Stanisław Vincenz På en hög betesäng. (ukrainska: На високій полонині), 640 sidor. Översättning från polska. (2011)
  • Andrzej Stasiuk Galiziska berättelser. (ukrainska: Галицькі оповідання). Översättning från polska. (2014)
  • Andrzej Stasiuk Östern. (ukrainska: Схід). Översättning från polska. (2014)

Andra publikationer

[redigera | redigera wikitext]

Till boken Annas andra dagar finns novellerna:

  • Ett försök till dekonstruktion (ukrainska: Спроба деконструкції)
  • Runt sjön (ukrainska: Довкола озера)
  • Nekropol och Från känslan av essensen (ukrainska: «Некрополь» та «Від чуття при сутності»

Verk som ingår i antologier

[redigera | redigera wikitext]
  • Novellen Nekropol i antologin Texter (ukrainska: Тексти) (1995)
  • Novellen Ett försök till dekonstruktion i antologin Substantiv (ukrainska: Іменник) (1997)
  • Hundratusen ord om kärlek, inklusive interjektioner (ukrainska: 100 тисяч слів про любов, включаючи вигуки) (2007)
  • Euromajdan. En känslokrönika. (ukrainska: Євромайдан. Хроніка відчуттів) (2014)
  • Essäer (ukrainska: Есеї) i antologin Decamerone. 10 ukrainska romanförfattare under de senaste tio åren (ukrainska: Декамерон. 10 українських прозаїків останніх десяти років) (2010)
  • Ukraina, kom igen, Ukraina! en antologi med samtida ukrainska noveller översatta till tjeckiska (ukrainska: Україно, давай, Україно!) (2012)

Översättningar till andra språk

[redigera | redigera wikitext]

engelska:

[redigera | redigera wikitext]
  • De oVanliga (engelska: The UnSimple) (e-bok hos Amazon)
  • Nekropol (publicerad i antologin ”Two Lands, New Visions”) (1998)

polska:

[redigera | redigera wikitext]
  • Annas andra dagar (polska: Inne dni Anny) (2001)
  • De oVanliga (polska: Niezwykli) (2005)
  • Flera historier kan göras av detta (polska: Z tego można zrobić kilka opowieści) (2005)

ryska:

[redigera | redigera wikitext]
  • De oVanliga (ryska: НепрОстые) (2009)
  • Runt sjön och Från känslan av essensen (ryska: Вокруг озера och Чувство присутствия) (2003)

tyska:

[redigera | redigera wikitext]
  • Flera historier kan göras av detta (tyska: Daraus lassen sich ein paar Geschichten machen) (2009)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ BBC Ukrainian announces winners of Book of the Year 2013 awards. Läst 17 december 2023.
  2. ^ The Stanislav Phenomenon Läst 16 december 2023.
  3. ^ Intervju på ukrainska. Läst 17 december 2023
  4. ^ På ukrainska. Läst 17 december 2023.
  5. ^ Intervju i Ukrainska Pravda 28 oktober 2008. Läst 18 december 2023.
  6. ^ Den helige Franzisks blommor. Längd: 17:46. Sett 17 januari 2024
  7. ^ Flykten till Egypten. Längd: 1:51. Sett 17 januari 2024.
  8. ^ Taras Prochaskos kolumner (på ukrainska). Läst 17 januari 2024.
  9. ^ Arkiverade artiklar, intervjuer mm av och med Taras Prochasko. Läst 17 januari 2024.
  10. ^ Arkiverad intervju med Prochasko. Läst 17 januari 2024.
  11. ^ Arkiverad intervju med Prochasko. Läst 17 januari 2024.
  12. ^ publicerat 6 maj 2010. Läst 19 januari 2024.
  13. ^ Kennaninstitutet vid Wilsoncentret i Washington Läst 20 januari 2024
  14. ^ publicerat 22 april 2010. Läst 20 januari 2024.
  15. ^ 9 korta berättelser översatta till engelska ur FM Galicia och som Taras Prochasko läser upp på ukrainska under sitt framträdande i USA 22 april 2010. Läst 20 januari 2024.
  16. ^ Arkiverad chat publicerad 8 juni 2011. Läst 20 januari 2024.
  17. ^ Arkiverad intervju från 11 november 2005. Läst 20 januari 2024.
  18. ^ Arkiverad intervju från 11 november 2005. Läst 20 januari 2024.
  19. ^ Arkiverad chat från 8 juni 2011. Läst 20 januari 2024.
  20. ^ Arkiverad intervju från 2 maj 2012. Läst 20 januari 2024.
  21. ^ Arkiverad sedan 14 oktober 2009. Läst 20 januari 2024.
  22. ^ Läst 20 januari 2024.
  23. ^ ukrainska Wikipedia Läst 21 januari 2024.
  24. ^ Läst 20 januari 2024.
  25. ^ Arkiverad artikel. Läst 21 januari 2024.
  26. ^ [6 ukrainska Wikipedia Läst 21 januari 2024]
  27. ^ Arkiverad från 13 december 2019. Läst 21 januari 2024.
  28. ^ Arkiverad från 6 mars 2020. Läst 21 januari 2024.

Länkar

[redigera | redigera wikitext]

Texter av Taras Prochasko

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:Briing/sandlåda&oldid=54365695”