Hoppa till innehållet

Furstbiskop: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
kb
Stavfel, omkastade bokstäver
Märken: VE Mobilredigering Redigering via mobilsajten
 
(29 mellanliggande sidversioner av 16 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Fil:Holy Roman Empire 1648 Ecclesiastical.png|right|thumb|220px|Ecklesiastiska territorier ([[Furstbiskopsdöme|biskopsdöme]]n) i Tysk-romerska riket år 1648.]]
'''Furstbiskop''' ([[tyska]] ''Fürstbischof'') kallades en [[biskop]] som var [[furste]] i det [[tysk-romerska riket]] fram till 1803, samt inom sitt [[stift (kyrkligt förvaltningsområde)|stift]] och på riksdagen utövade furstliga rättigheter.


'''Furstbiskop''' ({{Lang-de|Fürstbischof}}, {{Lang-en|Prince-bishop}}) är en biskop som utöver sitt kyrkliga uppdrag att leda sitt [[Stift (kyrkligt förvaltningsområde)|kyrkliga stift]] även utövar [[Profan|världslig]] makt som [[regent]] över ett geografiskt område.
Titeln hade efter [[reformationen]] tagits i bruk för att beteckna en [[protestantisk]] furstes också kyrkliga ledarställning inom [[episkopalsystemet]]. [[Adolf Fredrik]] var furstbiskop innan han blev kung av Sverige.


Furstbiskopar är främst kända från [[Tysk-romerska riket]], men har även förekommit i andra europeiska länder. Sedan 1951 är den enda kvarvarande furstbiskopen [[La Seu d'Urgell|Biskopen av Urgell]], som i union med [[Frankrikes president]] är [[statschef]] för furstendömet [[Andorra]].
Fortfarande i början av [[1900-talet]] bar några biskopar (till exempel i [[Breslau]] och [[Olmütz]]) titeln furstbiskop. Titeln brukas sedan 1919 ej utanför [[Österrike]].{{kb}}
== Tysk-romerska riket ==
Inom det tysk-romerska riket fanns ett flertal andliga furstendömen, där biskopen utövade samma makt som en sekulär [[furste]] eller [[hertig]]. De [[Riksomedelbar|riksomedelbara]] furstbiskoparna var medlemmar av [[Riksfurstar|Riksfursterådet]],<ref name="Furstbiskop">{{runeberg.org|nfcc|0214.html Furstbiskop}}</ref><ref name="Furste">{{runeberg.org|nfcc|0214.html Furste}}</ref> ett av de tre [[riksstånd|riksständerna]] som utgjorde den [[Reichstag (Tysk-romerska riket)|kejserliga riksdagen]]. Furstärkebiskoparna av [[Kurfurstendömet Köln|Köln]], [[Kurfurstendömet Mainz|Mainz]] och [[Kurfurstendömet Trier|Trier]] var dessutom [[kurfurste|kurfurstar]]. Även [[Abbot|abbotar]] och [[Abbedissa|abbedissor]] kunde vara andliga furstar (''Fürstabt,'' ''Fürstäbtissin''), med sitt kloster och ett tillhörande område som territorium.<ref name="Furste" />


År 1521 fanns totalt 53 andliga furstendömen i Tysk-romerska riket. I och med [[reformation]]en och [[sekularisering]]svågen minskades de i antal till 23 vid [[trettioåriga kriget]]s slut 1648. De förlorade sin världsliga makt helt under de första åren av 1800-talet, i samband med att Tysk-romerska riket upplöstes.<ref name="Furste" /> De övergick då till att enbart fungera som kyrkliga stift.
== Se även ==
* [[Riksstäder]]


=== Protestantiska furstbiskopar ===
==Källor==
Den [[reformationen|lutherska reformationen]] kom att öka de världsliga furstarnas makt i förhållande till påven och kejsaren; kyrkan stod inte längre över fursten.<ref>{{Webbref|titel=reformationen|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/reformationen|verk=www.ne.se|hämtdatum=2023-12-28|utgivare=Nationalencyklopedin}}</ref><ref>{{Webbref|titel=lutherdom|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lutherdom|verk=www.ne.se|hämtdatum=2023-12-28|utgivare=Nationalencyklopedin}}</ref> I de protestantiska länderna kunde furstbiskoparnas världsliga makt överföras till en vald biskop eller administrator. Om administratorn inte var prästvigd kunde dekyrkliga funktionerna delegeras till andra. Detta gäller exempelvis den svenske kung Adolf Fredrik, som likt sin far och farfar var furstbiskop av Lübeck utan att för den skulle vara prästvigd eller teolog.
{{Ugglan}}
* [[Bra Böckers lexikon]], 1975


I förlängningen kom dock många protestantiska länder att avveckla furstbiskopsdömena, och överlåta deras världsliga makt på närliggande adelsmän.
{{STANDARDSORTERING:Furstbiskop}}


=== Beteckning ===
[[Kategori:Tysk-romerska riket]]
På [[tyska]] kan en språklig skillnad görs mellan rent kyrkliga stift (''Bistum, Erzbistum, Diözese, Erzdiözese)'' och furstbiskopsdömen (''Hochstift, Fürststift, Erzstift,'' ''Fürstbistum, Fürsterzbistum''). Denna skillnad är dock inte fullt historisk; samtida med systemet kunde även ''Stift'' användas för alla typer av furstbiskopsdöme. En strikt språklig särskiljning saknas i svenskan.

=== Biskopsdömen i Tysk-romerska riket ===
{| class="sortable wikitable"
! style="width: 10%;" class="unsortable" |Vapen
! style="width: 10%;" |Namn (svenska)
! style="width: 10%;" |Rang
! style="width: 20%;" class="unsortable" |Namn (lokalt)
! style="width: 10%;" |[[Riksomedelbarhet]]
! style="width: 10%;" |Nutida
nationstillhörighet
! style="width: 30%;" class="unsortable" |Kommentarer
|-
![[Fil:Wappen_Erzbistum_Köln.png|alt=|54x54px]]
|[[Kurfurstendömet Köln]]
|ärkestift
kurfurstendöme
|{{lang-de|Erzstift Köln, Kurköln}}
|953–1803
|{{DEU}}
|[[Kurfurste]] och [[Kansler (ämbetsman)|ärkekansler]] av Italien.
|-
![[Fil:Wappen_Erzbistum_Mainz.png|alt=|54x54px]]
|[[Kurfurstendömet Mainz]]
|ärkestift
kurfurstendöme
|{{lang-de|Erzbistum Mainz, Kurmainz}}
|Ca 780–1803
|{{DEU}}
|Kurfurste och ärkekansler av Tyskland.
|-
![[Fil:Wappen_Erzbistum_Trier.png|alt=|54x54px]]
|[[Kurfurstendömet Trier]]
|ärkestift
kurfurstendöme
|{{lang-fr|Archevêque Trèves}}
{{lang-de|Erzbistum Trier, Kurtrier}}
|772–1803
|{{DEU}}
|Kurfurste och ärkekansler av [[Burgund]].
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Augsburg.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Augsburg
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Augsburg}}
|Ca 888–1803
|{{DEU}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bamberg_bis.svg|alt=|30x30px]]
|[[Furstbiskopsdömet Bamberg]]
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Bamberg}}
|1245–1802
|{{DEU}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Basel.png|alt=|52x52px]]
|[[Furstbiskopsdömet Basel]]
|biskop
|{{lang-fr|Principauté de Bâle}}
{{lang-de|Fürstbistum Basel}}
|1032–1803
|{{FRA}}
{{CHE}}
{{DEU}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Brandenburg.png|alt=|52x52px]]
|[[Biskopsdömet Brandenburg]]
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Brandenburg}}
|ca 1165–1598
|{{DEU}}
|Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1520. Sekulariserat och sammanfogat med [[kurfurstendömet Brandenburg]] 1571.
|-
![[Fil:Wappen_Erzbistum_Bremen.png|alt=|54x54px]]
|Ärkebiskopsdömet Bremen
|ärkebiskop
|{{lang-de|Erzstift Bremen}}
|1180–1648
|{{DEU}}
|Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1566 till 1648. Den [[Riksstäder|fria riksstaden]] [[Bremen]] tillhörde inte biskopsdömet.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Brixen.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Brixen
|biskop
|{{lang-it|Principato vescovile di Bressanone}}
{{lang-de|Hochstift Brixen}}
|1027–1803
|{{ITA}}
|Sekulariserat till [[grevskapet Tyrolen]].
|-
![[Fil:CoA_Cambrai_Diocese.svg|alt=|28x28px]]
|Furstbiskopsdömet Cambrai
|biskop, senare ärkebiskop
|{{lang-fr|Principauté de Cambrai}}
{{lang-de|Hochstift Kammerich}}
|1007–1678
|{{FRA}}
|Övergick till Frankrike 1678 genom [[Freden i Nijmegen]].
|-
![[Fil:Wappen Bistum Kammin.png|alt=|52x52px]]
|[[Biskopsdömet Cammin]]
|biskop
|{{lang-de|Bistum Cammin}}
| Ej riksomedelbart; förläning från [[Pommern|hertigdömet Pommern]].
| {{DEU}}{{POL}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Chur.png|alt=|52x52px]]
|[[Furstbiskopsdömet Chur]]
|biskop
|{{lang-it|Principato vescovile di Coira}}
{{lang-rm|Chapitel catedral da Cuira}}
{{lang-de|Bistum Chur}}
|831 / 1170–1526
|{{LIE}}{{CHE}}
|Sekulariserat 1803 vid [[Helvetiska republiken|Helvetiska republikens]] upplösning.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Eichstätt.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Eichstätt
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Eichstätt}}
|1305–1802
|{{DEU}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Freising.png|alt=|52x52px]]
|Furstbidskopsdömet Freising
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Freising}}
|1294–1802
|{{DEU}}{{AUT}}
|Furstbiskopsdömet utgjorde en mindre del av det kyrkliga stiftet Freising.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Fulda.png|alt=|52x52px]]
|[[Furstbiskopsstiftet Fulda]]
|[[abbot]], sedan biskop
|{{lang-de|Reichskloster Fulda, Reichsbistum Fulda}}
|1220–1802
|{{DEU}}
|[[Riksomedelbar|Riksomedelbart kloster]] till 1752, då det upphöjdes till furstbiskopsstift. Sekulariserat 1802.<ref>{{runeberg.org|nfbi|0061 Fulda}}</ref>
|-
![[Fil:Wappen_Genf_matt.svg|alt=|30x30px]]
|[[Genève|Furstbiskopsdömet Genève]]
|biskop
|{{lang-fr|Évêché de Genève}}
{{lang-de|Fürstbistum Genf}}
|1154-1526
|{{FRA}}
{{CHE}}
|De jure [[Riksstäder|fri riksstad]] från 1154, men de facto styrd av grevarna av Genève till 1400 och [[Savojen]] från 1401. Sekulariserat genom inträde i [[Gamla schweiziska edsförbundet]] 1526.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Halberstadt.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Halberstadt
|biskop
|{{lang-de|Bistum Halberstadt}}
|1180–1648
|{{DEU}}
|Sekulariserat in i Kurfurstendömet Brandenburg 1648.<ref>{{runeberg.org|nfbj|0579 Halberstadt}}</ref>
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Havelberg.png|alt=|52x52px]]
|[[Biskopsdömet Havelberg]]
|biskop
|{{lang-de|Bistum Havelberg}}
|1151–1598
|{{DEU}}
|Fortsatte med luthersk administrator efter reformation 1548.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Hildesheim.png|alt=|52x52px]]
|[[Furstbiskopsdömet Hildesheim]]
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Hildesheim}}
|1235–1803
|{{DEU}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Konstanz.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Konstanz
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Konstanz}}
|1155–1803
|{{CHE}}
{{DEU}}
{{AUT}}
|Kraftigt minskat efter reformationen.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Lausanne.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Lausanne
|biskop
|{{lang-fr|Principauté épiscopale de Lausanne}}
{{lang-de|Bistum Lausanne}}
|1270–1536
|{{CHE}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Lebus.png|alt=|52x52px]]
|[[Biskopsdömet Lebus]]
|biskop
|{{lang-pl|Diecezja lubuska}}
{{lang-de|Bistum Lebus}}
|omtvistat 1248–1372
ej riksomedelbar 1372–1454
/ 1454 / 1506–1598
|{{POL}}{{DEU}}
|Omtvistat som fri riksstad 1248–1372.
Förläning inom [[kungariket Böhmen]] 1372–1454.

Biskopssätet flyttat till [[Fürstenwalde]] 1385.

Fortsatt med [[Hohenzollern|Huset Hohenzollern]] som luthersk administrator efter reformation 1555 till sekulariseringen in i Kurfurstendömet Brandenburg 1598.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Lüttich.png|alt=|52x52px]]
|[[Furstbiskopsdömet Liège]]
|biskop
|{{lang-fr|Principauté de Liége}}
{{lang-de|Fürstbistum Lüttich}}
[[vallonska]]: ''Principåté d' Lidje''
|980–1789 eller 1795
|{{BEL}}
{{NLD}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Lübeck.png|alt=|52x52px]]
|[[Furstendömet Lübeck]]
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Lübeck}}
|1180–1803
|{{DEU}}
|Biskopssätet ursprungligen i [[Oldenburg]], flyttat till [[Eutin]] på 1270-talet.
Fortsatte med luthersk biskop efter reformationen 1535; från 1586 med [[Holstein-Gottorpska ätten]] som luthersk administrator.
|-
![[Fil:ComtedeLyon.svg|alt=|28x28px]]
|Ärkebiskopsdömet Lyon
|ärkebiskop
|{{lang-fr|Archevêque de Lyon}}
[[Arpitanska]]: ''Arch·evèque de Liyon''
|1157–1312
|{{FRA}}
|Status som fri riksstad av [[Fredrik I Barbarossa|Fredrik Barbarossa]] 1157. Annekterat och sekulariserat av [[Kungariket Frankrike|Frankrike]] 1312.
|-
![[Fil:Wappen_Erzbistum_Magdeburg.png|alt=|54x54px]]
|[[Ärkebiskopsdömet Magdeburg]]
|ärkebiskop
|{{lang-de|Erzstift Magdeburg}}
|1180–1680
|{{DEU}}
|Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1566 till 1631, och igen från 1638.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Merseburg.png|alt=|52x52px]]
|[[Biskopsdömet Merseburg]]
|biskop
|{{lang-de|Bistum Merseburg}}
|1004–1565
|{{DEU}}
|Fortsatte med [[kurfurstendömet Sachsen]] som luthersk administrator efter reformationen 1544.
|-
![[Fil:Blason_fr_Bishop_of_Metz.svg|alt=|50x50px]]
|Furstbiskopsdömet Metz
|biskop
|{{lang-fr|Évêché de Metz}}
{{lang-de|Hochstift Metz}}
|1100-talet –1552
|{{FRA}}
|Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Minden.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Minden
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Minden}}
|1180–1648
|{{DEU}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Münster.png|alt=|52x52px]]
|[[Furstbiskopsstiftet Münster]]
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Münster}}
|1180–1802
|{{DEU}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Naumburg-Zeitz.png|alt=|52x52px]]
|[[Biskopsdömet Naumburg-Zeitz]]
|biskop
|{{lang-de|Bistum Naumburg-Zeitz}}
|
|{{DEU}}
|Under förvaltning av [[markgrevskapet Meissen]] från 1259. Fortsatte med kurfurstendömet sachsen som luthersk administrator efter reformationen 1564.
|-
![[Fil:Wappen_Erzbistum_Olmütz.png|alt=|54x54px]]
|Furstbiskopsdömet Olomouc
|biskop, senare ärkebiskop
|{{lang-pl|Archidiecezja ołomuniecka}}{{lang-cs|Arcibiskupství olomoucké}}
{{lang-de|Erzbistum Olmütz}}
|ej riksomedelbart;
förläning inom kungariket Böhmen; från 1742 inom [[kungariket Preussen]]
|{{POL}}{{CZE}}
|Furstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Osnabrück.png|alt=|52x52px]]
|[[Furstbiskopsdömet Osnabrück]]
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Osnabrück}}
|Ca 1236–1802
|{{DEU}}
|Efter Westfaliska freden alternerade biskopssätet mellan katolsk och luthersk biskop.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Paderborn.png|alt=|52x52px]]
|[[Furstbiskopsdömet Paderborn]]
|biskop
|{{lang-de|Fürstbistum Paderborn}}
|1281–1802
|{{DEU}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Passau.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Passau
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Passau}}
|999–1803
|{{AUT}}
{{DEU}}
|Furstetiteln bekräftad i Nürnberg 1217.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Ratzeburg.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Ratzeburg
|biskop
|{{lang-de|Bistum Ratzeburg}}
|1236–1648
|{{DEU}}
|Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1554.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Regensburg.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Regensburg
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Regensburg}}
|1132?–1803
|{{DEU}}
|Sekulariserades genom sammanslagning med den fria riksstaden [[Regensburg]].
|-
![[Fil:Wappen_Erzbistum_Salzburg.png|alt=|54x54px]]
|[[Ärkebiskopsdömet Salzburg]]
|ärkebiskop
|{{lang-de|Fürsterzbistum Salzburg}}
|1278–1803
|{{AUT}}
|Upphöjd till kurfurste 1803–1805, samtidigt sekulariserat.
Från 1648 övertog Salzburg hederstiteln ''Primas Germaniae,'' den främste bland de tyska biskoparna. Därefter presiderade han över riksfurstarna vid riksdagen.

Furstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Schwerin.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Schwerin
|biskop
|{{lang-de|Bistum Schwerin}}
|1180–1648
|{{DEU}}
|Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1516.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Speyer.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Speyer
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Speyer}}
|888–1803
|{{DEU}}
|
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Straßburg.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Strassburg
|biskop
|[[alemanniska]]: ''Bistum Strossburi''
{{lang-fr|Évêché de Strasbourg}}
{{lang-de|Fürstbistum Straßburg}}
|982–1803
|{{FRA}}{{DEU}}
|Avstod furstevärdigheten över området väster om Rhen 1648 till Frankrike. Hela området sekulariserat 1789.<ref>{{runeberg.org|nfcg|0176 Strassburg}}</ref>
|-
![[Fil:Blason_ville_fr_Moûtiers_(Savoie).svg|alt=|28x28px]]
|Ärkebiskopsdömet Tarentaise
|ärkebiskop
|[[arpitanska]]: ''Prince Evèque de Tarentèsa''
{{lang-fr|Prince-évêque de Tarentaise}}
{{lang-it|Principato vescovile di Tarantasia}}
|1186-1769
|{{FRA}}
|Greve av Tarentaise från 996; riksomedelbar 1186.
''De facto'' styrd av Savojen från 1271. Sekulariserad och annekterad av [[kungariket Sardinien]] 1769.
|-
![[Fil:Blason_Vicherey_88.svg|alt=|28x28px]]
|Furstbiskopsdömet Toul
|biskop
|{{lang-fr|Principauté de Toul}}
{{lang-de|Bistum Tull}}
|1100-talet – 1552
|{{FRA}}
|Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Trient.png|alt=|52x52px]]
|Biskopsdömet Trient
|biskop
|{{lang-it|Principato vescovile di Trento}}
{{lang-de|Fürstbistum Trient}}
|1027–1803
|{{ITA}}
|Förlänat riksomedelbarhet av [[Konrad II]].<ref>{{runeberg.org|nfci|0387 Trient}}</ref>
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Utrecht.png|alt=|52x52px]]
|Biskopsdömet Utrecht
|biskop
|{{lang-nl|Sticht Utrecht}}
|1024–1528
|{{NLD}}
|Sålt till [[Karl V (tysk-romersk kejsare)|Karl V]], tysk-romersk kejsare, 1528.
Furstbiskopsdömet utgjorde en mindre del av det kyrkliga stiftet Utrecht.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Verden.png|alt=|52x52px]]
|[[Verden|Biskopsstiftet Verden]]
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Verden}}
|1180–1648
|{{DEU}}
|Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen.
Sekulariserades som [[Sverige|svenska]] förläningar i [[Westfaliska freden]] 1648. Avträddes av Sverige till [[kurfurstendömet Hannover]] 1719.
|-
![[Fil:Coat_of_arms_of_the_Bishopric_of_Verdun.svg|alt=|33x33px]]
|Furstbiskopsdömet Verdun
|biskop
|{{lang-fr|Principauté de Verdun}}
{{lang-de|Bistum Wirten}}
|1100-talet – 1552
|{{FRA}}
|Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Worms.png|alt=|52x52px]]
|Furstbiskopsdömet Worms
|biskop
|{{lang-de|Bistum Worms}}
|861–1801
|{{DEU}}
|Biskopssätet flyttat till [[Ladenburg]] 1400.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Breslau.png|alt=|52x52px]]
[[Fil:POL_księstwo_nyskie_COA.svg|alt=|28x28px]]
|Furstbiskopsdömet Wrocław
''(Hertigdömet Nysa)''
|biskop
|{{lang-pl|Księstwo Nyskie}}{{lang-cs|Niské knížectví}}
{{lang-de|Fürstentum / Herzogtum Neisse}}
|ej riksomedelbart
|{{POL}}
{{CZE}}
''(Även kyrklig tillhörighet till {{DEU}})''
|Sekulariserat 1810 (Preussen) och 1850 (Österrike).
Furstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.
|-
![[Fil:Wappen_Bistum_Würzburg.png|alt=|52x52px]]
|[[Furstbiskopsdömet Würzburg]]
|biskop
|{{lang-de|Hochstift Würzburg}}
|1168–1803
|{{DEU}}
|Hertig av [[Austrasien]].
|}

== Furstbiskopar i andra länder ==
Furstbiskopar har även förekommit i andra länder:

* I [[England]] hade [[biskop av Durham|biskopen av Durham]] titeln furstbiskop. Som i Tyskland överlevde titeln reformationen och fortlevde till 1836.
* I [[Livland]] fanns [[Furstbiskopsdömet Dorpat]], Biskopsdömet Kurland, [[Ärkebiskopsdömet Riga]] och [[Biskopsdömet Ösel-Wiek]].
* I Montenegro hade sex av [[Huset Petrović-Njegoš]] regerande monarker titeln furstbiskop av Montenegro, 1659–1852, innan den sjätte och siste blev en sekulär furste.

==Referenser==
{{Dewp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=F%C3%BCrstbischof&oldid=234492381|artikel=Fürstbischof|datum=2023-06-10 kl 18:05}}{{Dewp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Erw%C3%A4hlter_Bischof&oldid=238529241|artikel=Erwählter Bischof|datum=2023-10-26 kl 19:13}}{{Dewp|url=https://de.wikipedia.org/w/index.php?title=Hochstift&oldid=240065537|artikel=Hochstift|datum=2023-12-10 kl 19:46}}{{Enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Prince-bishop&oldid=1192344937|artikel=Prince-bishop|datum=2023-12-28 kl 21:44}}

=== Noter ===
<references/>

{{STANDARDSORTERING:Furstbiskop}}


[[Kategori:Furstbiskopsdömen i Tysk-romerska riket]]
[[bg:Княз-епископ]]
[[Kategori:Ugglan]]
[[ca:Príncep-bisbe]]
[[Kategori:Furstetitlar]]
[[da:Fyrstbiskop]]
[[Kategori:Katolska kyrkans historia]]
[[pdc:Färschdbischuf]]
[[de:Fürstbischof]]
[[en:Prince-Bishop]]
[[es:Príncipe-obispo]]
[[eo:Princo-episkopo]]
[[fr:Prince-évêque]]
[[it:Principe vescovo]]
[[nl:Prins-bisschop]]
[[ja:司教領]]
[[no:Fyrstbiskop]]
[[nn:Fyrstbiskop]]
[[pfl:Färschdbischuf]]
[[pt:Príncipe-bispo]]
[[ru:Князь-епископ]]
[[fi:Ruhtinaspiispa]]
[[th:เจ้าชายมุขนายก]]
[[zh:采邑主教]]

Nuvarande version från 6 juli 2024 kl. 06.48

Ecklesiastiska territorier (biskopsdömen) i Tysk-romerska riket år 1648.

Furstbiskop (tyska: Fürstbischof, engelska: Prince-bishop) är en biskop som utöver sitt kyrkliga uppdrag att leda sitt kyrkliga stift även utövar världslig makt som regent över ett geografiskt område.

Furstbiskopar är främst kända från Tysk-romerska riket, men har även förekommit i andra europeiska länder. Sedan 1951 är den enda kvarvarande furstbiskopen Biskopen av Urgell, som i union med Frankrikes president är statschef för furstendömet Andorra.

Tysk-romerska riket

[redigera | redigera wikitext]

Inom det tysk-romerska riket fanns ett flertal andliga furstendömen, där biskopen utövade samma makt som en sekulär furste eller hertig. De riksomedelbara furstbiskoparna var medlemmar av Riksfursterådet,[1][2] ett av de tre riksständerna som utgjorde den kejserliga riksdagen. Furstärkebiskoparna av Köln, Mainz och Trier var dessutom kurfurstar. Även abbotar och abbedissor kunde vara andliga furstar (Fürstabt, Fürstäbtissin), med sitt kloster och ett tillhörande område som territorium.[2]

År 1521 fanns totalt 53 andliga furstendömen i Tysk-romerska riket. I och med reformationen och sekulariseringsvågen minskades de i antal till 23 vid trettioåriga krigets slut 1648. De förlorade sin världsliga makt helt under de första åren av 1800-talet, i samband med att Tysk-romerska riket upplöstes.[2] De övergick då till att enbart fungera som kyrkliga stift.

Protestantiska furstbiskopar

[redigera | redigera wikitext]

Den lutherska reformationen kom att öka de världsliga furstarnas makt i förhållande till påven och kejsaren; kyrkan stod inte längre över fursten.[3][4] I de protestantiska länderna kunde furstbiskoparnas världsliga makt överföras till en vald biskop eller administrator. Om administratorn inte var prästvigd kunde dekyrkliga funktionerna delegeras till andra. Detta gäller exempelvis den svenske kung Adolf Fredrik, som likt sin far och farfar var furstbiskop av Lübeck utan att för den skulle vara prästvigd eller teolog.

I förlängningen kom dock många protestantiska länder att avveckla furstbiskopsdömena, och överlåta deras världsliga makt på närliggande adelsmän.

tyska kan en språklig skillnad görs mellan rent kyrkliga stift (Bistum, Erzbistum, Diözese, Erzdiözese) och furstbiskopsdömen (Hochstift, Fürststift, Erzstift, Fürstbistum, Fürsterzbistum). Denna skillnad är dock inte fullt historisk; samtida med systemet kunde även Stift användas för alla typer av furstbiskopsdöme. En strikt språklig särskiljning saknas i svenskan.

Biskopsdömen i Tysk-romerska riket

[redigera | redigera wikitext]
Vapen Namn (svenska) Rang Namn (lokalt) Riksomedelbarhet Nutida

nationstillhörighet

Kommentarer
Kurfurstendömet Köln ärkestift

kurfurstendöme

tyska: Erzstift Köln, Kurköln 953–1803 Tyskland Tyskland Kurfurste och ärkekansler av Italien.
Kurfurstendömet Mainz ärkestift

kurfurstendöme

tyska: Erzbistum Mainz, Kurmainz Ca 780–1803 Tyskland Tyskland Kurfurste och ärkekansler av Tyskland.
Kurfurstendömet Trier ärkestift

kurfurstendöme

franska: Archevêque Trèves

tyska: Erzbistum Trier, Kurtrier

772–1803 Tyskland Tyskland Kurfurste och ärkekansler av Burgund.
Furstbiskopsdömet Augsburg biskop tyska: Hochstift Augsburg Ca 888–1803 Tyskland Tyskland
Furstbiskopsdömet Bamberg biskop tyska: Hochstift Bamberg 1245–1802 Tyskland Tyskland
Furstbiskopsdömet Basel biskop franska: Principauté de Bâle

tyska: Fürstbistum Basel

1032–1803 Frankrike Frankrike

Schweiz Schweiz Tyskland Tyskland

Biskopsdömet Brandenburg biskop tyska: Hochstift Brandenburg ca 1165–1598 Tyskland Tyskland Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1520. Sekulariserat och sammanfogat med kurfurstendömet Brandenburg 1571.
Ärkebiskopsdömet Bremen ärkebiskop tyska: Erzstift Bremen 1180–1648 Tyskland Tyskland Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1566 till 1648. Den fria riksstaden Bremen tillhörde inte biskopsdömet.
Furstbiskopsdömet Brixen biskop italienska: Principato vescovile di Bressanone

tyska: Hochstift Brixen

1027–1803 Italien Italien Sekulariserat till grevskapet Tyrolen.
Furstbiskopsdömet Cambrai biskop, senare ärkebiskop franska: Principauté de Cambrai

tyska: Hochstift Kammerich

1007–1678 Frankrike Frankrike Övergick till Frankrike 1678 genom Freden i Nijmegen.
Biskopsdömet Cammin biskop tyska: Bistum Cammin Ej riksomedelbart; förläning från hertigdömet Pommern. Tyskland TysklandPolen Polen
Furstbiskopsdömet Chur biskop italienska: Principato vescovile di Coira

rätoromanska: Chapitel catedral da Cuira tyska: Bistum Chur

831 / 1170–1526 Liechtenstein LiechtensteinSchweiz Schweiz Sekulariserat 1803 vid Helvetiska republikens upplösning.
Furstbiskopsdömet Eichstätt biskop tyska: Hochstift Eichstätt 1305–1802 Tyskland Tyskland
Furstbidskopsdömet Freising biskop tyska: Hochstift Freising 1294–1802 Tyskland TysklandÖsterrike Österrike Furstbiskopsdömet utgjorde en mindre del av det kyrkliga stiftet Freising.
Furstbiskopsstiftet Fulda abbot, sedan biskop tyska: Reichskloster Fulda, Reichsbistum Fulda 1220–1802 Tyskland Tyskland Riksomedelbart kloster till 1752, då det upphöjdes till furstbiskopsstift. Sekulariserat 1802.[5]
Furstbiskopsdömet Genève biskop franska: Évêché de Genève

tyska: Fürstbistum Genf

1154-1526 Frankrike Frankrike

Schweiz Schweiz

De jure fri riksstad från 1154, men de facto styrd av grevarna av Genève till 1400 och Savojen från 1401. Sekulariserat genom inträde i Gamla schweiziska edsförbundet 1526.
Furstbiskopsdömet Halberstadt biskop tyska: Bistum Halberstadt 1180–1648 Tyskland Tyskland Sekulariserat in i Kurfurstendömet Brandenburg 1648.[6]
Biskopsdömet Havelberg biskop tyska: Bistum Havelberg 1151–1598 Tyskland Tyskland Fortsatte med luthersk administrator efter reformation 1548.
Furstbiskopsdömet Hildesheim biskop tyska: Hochstift Hildesheim 1235–1803 Tyskland Tyskland
Furstbiskopsdömet Konstanz biskop tyska: Hochstift Konstanz 1155–1803 Schweiz Schweiz

Tyskland Tyskland Österrike Österrike

Kraftigt minskat efter reformationen.
Furstbiskopsdömet Lausanne biskop franska: Principauté épiscopale de Lausanne

tyska: Bistum Lausanne

1270–1536 Schweiz Schweiz
Biskopsdömet Lebus biskop polska: Diecezja lubuska

tyska: Bistum Lebus

omtvistat 1248–1372

ej riksomedelbar 1372–1454 / 1454 / 1506–1598

Polen PolenTyskland Tyskland Omtvistat som fri riksstad 1248–1372.

Förläning inom kungariket Böhmen 1372–1454.

Biskopssätet flyttat till Fürstenwalde 1385.

Fortsatt med Huset Hohenzollern som luthersk administrator efter reformation 1555 till sekulariseringen in i Kurfurstendömet Brandenburg 1598.

Furstbiskopsdömet Liège biskop franska: Principauté de Liége

tyska: Fürstbistum Lüttich vallonska: Principåté d' Lidje

980–1789 eller 1795 Belgien Belgien

Nederländerna Nederländerna

Furstendömet Lübeck biskop tyska: Hochstift Lübeck 1180–1803 Tyskland Tyskland Biskopssätet ursprungligen i Oldenburg, flyttat till Eutin på 1270-talet.

Fortsatte med luthersk biskop efter reformationen 1535; från 1586 med Holstein-Gottorpska ätten som luthersk administrator.

Ärkebiskopsdömet Lyon ärkebiskop franska: Archevêque de Lyon

Arpitanska: Arch·evèque de Liyon

1157–1312 Frankrike Frankrike Status som fri riksstad av Fredrik Barbarossa 1157. Annekterat och sekulariserat av Frankrike 1312.
Ärkebiskopsdömet Magdeburg ärkebiskop tyska: Erzstift Magdeburg 1180–1680 Tyskland Tyskland Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1566 till 1631, och igen från 1638.
Biskopsdömet Merseburg biskop tyska: Bistum Merseburg 1004–1565 Tyskland Tyskland Fortsatte med kurfurstendömet Sachsen som luthersk administrator efter reformationen 1544.
Furstbiskopsdömet Metz biskop franska: Évêché de Metz

tyska: Hochstift Metz

1100-talet –1552 Frankrike Frankrike Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.
Furstbiskopsdömet Minden biskop tyska: Hochstift Minden 1180–1648 Tyskland Tyskland
Furstbiskopsstiftet Münster biskop tyska: Hochstift Münster 1180–1802 Tyskland Tyskland
Biskopsdömet Naumburg-Zeitz biskop tyska: Bistum Naumburg-Zeitz Tyskland Tyskland Under förvaltning av markgrevskapet Meissen från 1259. Fortsatte med kurfurstendömet sachsen som luthersk administrator efter reformationen 1564.
Furstbiskopsdömet Olomouc biskop, senare ärkebiskop polska: Archidiecezja ołomunieckatjeckiska: Arcibiskupství olomoucké

tyska: Erzbistum Olmütz

ej riksomedelbart;

förläning inom kungariket Böhmen; från 1742 inom kungariket Preussen

Polen PolenTjeckien Tjeckien Furstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.
Furstbiskopsdömet Osnabrück biskop tyska: Hochstift Osnabrück Ca 1236–1802 Tyskland Tyskland Efter Westfaliska freden alternerade biskopssätet mellan katolsk och luthersk biskop.
Furstbiskopsdömet Paderborn biskop tyska: Fürstbistum Paderborn 1281–1802 Tyskland Tyskland
Furstbiskopsdömet Passau biskop tyska: Hochstift Passau 999–1803 Österrike Österrike

Tyskland Tyskland

Furstetiteln bekräftad i Nürnberg 1217.
Furstbiskopsdömet Ratzeburg biskop tyska: Bistum Ratzeburg 1236–1648 Tyskland Tyskland Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1554.
Furstbiskopsdömet Regensburg biskop tyska: Hochstift Regensburg 1132?–1803 Tyskland Tyskland Sekulariserades genom sammanslagning med den fria riksstaden Regensburg.
Ärkebiskopsdömet Salzburg ärkebiskop tyska: Fürsterzbistum Salzburg 1278–1803 Österrike Österrike Upphöjd till kurfurste 1803–1805, samtidigt sekulariserat.

Från 1648 övertog Salzburg hederstiteln Primas Germaniae, den främste bland de tyska biskoparna. Därefter presiderade han över riksfurstarna vid riksdagen.

Furstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.

Furstbiskopsdömet Schwerin biskop tyska: Bistum Schwerin 1180–1648 Tyskland Tyskland Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1516.
Furstbiskopsdömet Speyer biskop tyska: Hochstift Speyer 888–1803 Tyskland Tyskland
Furstbiskopsdömet Strassburg biskop alemanniska: Bistum Strossburi

franska: Évêché de Strasbourg tyska: Fürstbistum Straßburg

982–1803 Frankrike FrankrikeTyskland Tyskland Avstod furstevärdigheten över området väster om Rhen 1648 till Frankrike. Hela området sekulariserat 1789.[7]
Ärkebiskopsdömet Tarentaise ärkebiskop arpitanska: Prince Evèque de Tarentèsa

franska: Prince-évêque de Tarentaise italienska: Principato vescovile di Tarantasia

1186-1769 Frankrike Frankrike Greve av Tarentaise från 996; riksomedelbar 1186.

De facto styrd av Savojen från 1271. Sekulariserad och annekterad av kungariket Sardinien 1769.

Furstbiskopsdömet Toul biskop franska: Principauté de Toul

tyska: Bistum Tull

1100-talet – 1552 Frankrike Frankrike Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.
Biskopsdömet Trient biskop italienska: Principato vescovile di Trento

tyska: Fürstbistum Trient

1027–1803 Italien Italien Förlänat riksomedelbarhet av Konrad II.[8]
Biskopsdömet Utrecht biskop nederländska: Sticht Utrecht 1024–1528 Nederländerna Nederländerna Sålt till Karl V, tysk-romersk kejsare, 1528.

Furstbiskopsdömet utgjorde en mindre del av det kyrkliga stiftet Utrecht.

Biskopsstiftet Verden biskop tyska: Hochstift Verden 1180–1648 Tyskland Tyskland Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen.

Sekulariserades som svenska förläningar i Westfaliska freden 1648. Avträddes av Sverige till kurfurstendömet Hannover 1719.

Furstbiskopsdömet Verdun biskop franska: Principauté de Verdun

tyska: Bistum Wirten

1100-talet – 1552 Frankrike Frankrike Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.
Furstbiskopsdömet Worms biskop tyska: Bistum Worms 861–1801 Tyskland Tyskland Biskopssätet flyttat till Ladenburg 1400.

Furstbiskopsdömet Wrocław

(Hertigdömet Nysa)

biskop polska: Księstwo Nyskietjeckiska: Niské knížectví

tyska: Fürstentum / Herzogtum Neisse

ej riksomedelbart Polen Polen

Tjeckien Tjeckien (Även kyrklig tillhörighet till Tyskland Tyskland)

Sekulariserat 1810 (Preussen) och 1850 (Österrike).

Furstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.

Furstbiskopsdömet Würzburg biskop tyska: Hochstift Würzburg 1168–1803 Tyskland Tyskland Hertig av Austrasien.

Furstbiskopar i andra länder

[redigera | redigera wikitext]

Furstbiskopar har även förekommit i andra länder:

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Fürstbischof, 2023-06-10 kl 18:05.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Erwählter Bischof, 2023-10-26 kl 19:13.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Hochstift, 2023-12-10 kl 19:46.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Prince-bishop, 2023-12-28 kl 21:44.
  1. ^ Furstbiskop i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
  2. ^ [a b c] Furste i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
  3. ^ ”reformationen”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/reformationen. Läst 28 december 2023. 
  4. ^ ”lutherdom”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lutherdom. Läst 28 december 2023. 
  5. ^ Fulda i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
  6. ^ Halberstadt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  7. ^ Strassburg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
  8. ^ Trient i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)