Hoppa till innehållet

Stadsgården: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m Ändrar tillbaka delar av vad roboten ändrade utöver en:...
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
m →‎Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(34 mellanliggande sidversioner av 20 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{coord|59|19|10.38|N|18|4|29.86|E|region:SE|display=title}}
{{coord|59|19|10.38|N|18|4|29.86|E|region:SE|display=title}}
{{olika betydelser}}
{{olika betydelser}}
{{Dubbel bild|höger|Stadsgården aug 1978.jpg|235|Stadsgården.jpg|230|<center>Stadsgården och [[Stockholms inlopp]] år 1978 (vänster) och från samma plats år 2007.</center>}}
[[Bild:Stadsgården.jpg|thumb|Stadsgården år 2007]]
'''Stadsgården''' syftar traditionellt [[Stockholms Hamnar]]s [[kaj]]anläggningar mot [[Östersjön]] som sträcker sig mellan [[Slussen]] i väst och [[Masthamnen]] i öst. Namnet "gård" syftar på "skeppsgård" vilket är den äldre svenska benämningen på område för hamn- och varvsverksamhet.
'''Stadsgården''' är den nordöstra sjönära delen av [[Södermalm]], nedanför [[Katarinaberget]]. I äldre tider avsågs [[Stockholms Hamnar]]s [[Kaj (sjöfart)|kaj]]anläggningar mot [[Östersjön]] från [[Slussen, Stockholm|Slussen]] och österut till [[Masthamnen]] som numera domineras av [[Stadsgårdsleden]]. Namnet "gård" syftar på "skeppsgård", vilket är den äldre svenska benämningen på område för hamn- och varvsverksamhet.


== Historik ==
== Historik ==
[[Bild:Stadsgarden 1896.jpg|miniatyr|vänster|200px|Stadsgården år 1896.]]
''Stadsgården'' (Stadens skeppsgård) omfattade ursprungligen bara den västra, bredare delen av strandlinjen, innan berget stupade brant ner från [[Fjällgatan]]. Namnet kan beläggas till 1448 det omtalas i en upplåtelse av ''”en tompt vppa sudra malm belegna vidh Stadz garden”''. Sedan åtminstone 1300-talets början låg de så kallade tranbodarna eller sälbodarna på pålar ute i vattnet längs området. I bodarna kokades sälspäck från [[Stockholms skärgård|skärgården]] och [[Bottenhavet]], och det färdiga [[tran]]et från denna illaluktande verksamhet packades i tunnor och såldes vidare. Bodarna fanns kvar fram till omkring 1600.<ref name="Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar">Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar</ref>
[[Fil:Stadsgårdsleden dec 2010.jpg|miniatyr|Stadsgårdsleden västerut med [[Stora Tullhuset]] och [[Gamla stan]] i bakgrunden, december 2010.]]
[[Bild:Stadsgarden 1896.jpg|thumb|left|200px|Stadsgården år 1896]]
[[Fil:Slussen June 2013 01.jpg|miniatyr|Stadsgårdens västra del med Slussen i bakgrunden, juni 2013.]]
''Stadsgården'' (Stadens skeppsgård) omfattade ursprungligen bara den västra, bredare delen av strandlinjen, innan berget stupade brant ner från [[Fjällgatan]]. Namnet kan beläggas till 1448 och det omtalas i en upplåtelse av ''”en tompt vppa sudra malm belegna vidh Stadz garden”''. Sedan åtminstone 1300-talets början låg de så kallade tranbodarna eller sälbodarna på pålar ute i vattnet längs området. I bodarna kokades sälspäck från [[Stockholms skärgård|skärgården]] och [[Bottenhavet]], och det färdiga [[tran]]et från denna illaluktande verksamhet packades i tunnor och såldes vidare. Bodarna fanns kvar fram till omkring 1600.<ref name="Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar">Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar</ref>

En viss bebyggelse, med bland annat stall, förekom i området. I Stockholms stads [[privilegiebrev]] från 1594 förekommer dock uppmaningar att riva denna för att ge plats åt skeppsbyggeri:
En viss bebyggelse, med bland annat stall, förekom i området. I Stockholms stads [[privilegiebrev]] från 1594 förekommer dock uppmaningar att riva denna för att ge plats åt skeppsbyggeri:


''"Så skall och stadzgården på Södre malmen lydhe och liggie under stadhen, såsom af ålder varidt hafwer, och aldelis blifve fri och opbygd, på thet rum måtte vare att brådhe och byggie skipp ther sammestädz. The bygninger, som ther nu opsatte äre emoth stadzens och borgerskapetz vilie, måghe bortrifves."''<ref name="Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar">Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar</ref>
''"Så skall och stadzgården på Södre malmen lydhe och liggie under stadhen, såsom af ålder varidt hafwer, och aldelis blifve fri och opbygd, på thet rum måtte vare att brådhe och byggie skipp ther sammestädz. The bygninger, som ther nu opsatte äre emoth stadzens och borgerskapetz vilie, måghe bortrifves."''<ref name="Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar">Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar</ref>
[[Fil:Stadsgårdsleden dec 2010.jpg|miniatyr|Stadsgårdsleden västerut med [[Stora Tullhuset]] och [[Gamla stan]] i bakgrunden, december 2010.]]


Skeppsbyggandet på platsen pågick troligen till 1687 då [[Södra varvet|Stora stadsvarvet]] i [[Tegelviken]] grundades. På ''"Karta öfver S:ta Catharina församling"'' från 1674 syns en lång rad smala tomter ner mot Saltsjön men ingen sammanhängande vägförbindelse. Tegelviken är på denna karta fortfarande en vik med beteckningen ''Skjeps-hwarfwet''. På 1600- och 1700-talet förekommer även beteckningen ''Skeppsbron'', eller ''Nya Skeppsbron'', lätt att förväxla med [[Skeppsbron]] i [[Gamla stan]].
Skeppsbyggandet på platsen pågick troligen till 1687 då [[Södra varvet|Stora stadsvarvet]] i [[Tegelviken, Stockholm|Tegelviken]] grundades. På ''"Karta öfver S:ta Catharina församling"'' från 1674 syns en lång rad smala tomter ner mot Saltsjön, men ingen sammanhängande vägförbindelse. Tegelviken är på denna karta fortfarande en vik med beteckningen ''Skjeps-hwarfwet''. På 1600- och 1700-talet förekommer även beteckningen ''Skeppsbron'', eller ''Nya Skeppsbron'', lätt att förväxla med [[Skeppsbron, Stockholm|Skeppsbron]] i [[Gamla stan]].


I ett försök av stadsarkitekten [[Johan Eberhard Carlberg]] att i slutet av 1730-talet förbättra Stadsgårdshamnen anlades en lång träkaj. Från kajen lossades hö, ved, trävaror och kol. På vintern fungerade den som kajplats för de många ''vinterliggarna''.
I ett försök att förbättra Stadsgårdshamnen anlades en lång träkaj i slutet av 1730-talet efter ritningar av stadsarkitekten [[Johan Eberhard Carlberg]]. Från kajen lossades hö, ved, trävaror och kol. På vintern fungerade den som kajplats för de många [[Vinterliggare (fartyg)|vinterliggarna]].


Utfyllnadsarbetena för att ersätta kajen med en stenkonstruktion gick mycket långsamt till följd av de stora vattendjupen. 1875-1882 uppfördes istället en ny träkaj, vilande tre pål rader och 528 meter lång. Järnvägsspår drogs fram på kajen och samman bands med [[Sammanbindningsbanan (järnväg)|sammanbindningsbanan]] och spåren på Skeppsbro kajen. Ett magasin uppfördes 1883, och mellan 1888-1889 restes Lilla Tullhuset. Vid namnrevisionen 1885 fastställdes namnet ''Stadsgården'' för delen mellan Slussen och Tegelviksplan efter att tidigare (1849) kallats Stadsgårdshamnen.<ref name="Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar">Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar</ref>
Utfyllnadsarbetena för att ersätta kajen med en stenkonstruktion gick mycket långsamt till följd av de stora vattendjupen. 1875–1882 uppfördes istället en ny, 528 meter lång träkaj som vilade tre pålrader. Järnvägsspår drogs på kajen och förbands med [[Sammanbindningsbanan (järnväg)|sammanbindningsbanan]] och spåren på Skeppsbrokajen. Ett magasin uppfördes 1883, och mellan 1888 och 1889 restes Lilla Tullhuset. Vid namnrevisionen 1885 fastställdes namnet ''Stadsgården'' för delen mellan Slussen och Tegelviksplan istället för det tidigare (1849) namnet Stadsgårdshamnen.<ref name="Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar">Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar</ref>


Längs Stadsgården byggdes i slutet av 1800-talet en [[järnväg]]slinje, [[Saltsjöbanan]] som invigdes den 1 juli 1893. Stationen [[Stadsgårdens station|Stadsgården]] var i bruk mellan 23 december 1893 och 21 december 1936 då den flyttade till nya [[Slussen]]. Stationshuset från 1914 såldes därefter till Stockholms kyrkliga sjömansvård, och byggnaden blev känd som [[Sjömansinstitutets hus]].
Längs Stadsgården byggdes i slutet av 1800-talet en [[järnväg]]slinje, [[Saltsjöbanan]], som invigdes den 1 juli 1893. Stationen [[Stadsgårdens station|Stadsgården]] var i bruk mellan 23 december 1893 och 21 december 1936 då den flyttade till nya stationen [[Slussen (Saltsjöbanan)|Slussen]]. Stationshuset från 1914 såldes därefter till Stockholms kyrkliga sjömansvård, och byggnaden blev känd som [[Sjömansinstitutets hus]].


Utfyllningarna mellan 1911 och 1915 kom att ersätta den gamla träkajen med en kaj av granitklädd betong, som låg 12 meter utanför den gamla. Området utanför kajliven muddrades samtidigt.<ref name="Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar">Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar</ref>
Bebyggelseskalan förändrades, inte helt utan debatt, i och med framdragande av den nya [[Katarinavägen]]. Den tio våningar höga [[Drottsgården]], som av pressen kallades för en ''skyskrapare'' restes 1909 och kom att följas av [[Gustaf Wickman]]s höga byggnader som senare byggdes om till [[KF-huset]].<ref>{{Bokref/Eva Eriksson/2001}}</ref> Utfyllningarna av kajen mellan 1911 och 1915 kom att ersätta den gamla träkajen med en kaj av granitklädd betong, som låg 12 meter utanför den gamla. Området utanför kajliven muddrades samtidigt.<ref name="Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar">Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar</ref>


== Stadsgårdsleden och Stadsgårdshamnen ==
== Stadsgårdsleden och Stadsgårdshamnen ==
Trafikleden ''"Stadsgårdsleden"'' fick sitt namn 1986 och ersatte då en stor del av en äldre trafikled. Leden är cirka 1&nbsp;300 meter lång och på vägen från [[Söder Mälarstrand]] passerar den Södra Järngraven, Saltsjörampen, [[Franska bukten]], Stadsgårdshamnen med sina hamnanläggningar, [[Katarinaberget]] och Tegelviksslingan. Det stora blickfånget i väster är [[Katarinahissen]] och i öster kullen med [[Fåfängan]] på toppen. Halvvägs mellan Slussen och Tegelviksplan finns [[Stadsgårdshissen]] och där börjar den 638 meter långa [[Stadsgårdstunneln]] som trafikeras av [[Saltsjöbanan]]. ''"Stadsgården"'' är idag den cirka 300 meter lång gatstump som förbinder Östra Slussgatan med Stadsgårdsleden. Längs ''"Stadsgårdshamnen"'' finns Stockholms Hamnars kajanläggningar med terminaler för [[kryssningsfartyg]] och [[Finlandsfärja|Finlandsfärjorna]] , bland annat [[Viking Line|Vikingterminalen]].
Trafikleden ''"Stadsgårdsleden"'' fick sitt namn 1986 och ersatte då en stor del av en äldre trafikled. Leden är cirka 1&nbsp;300 meter lång och på vägen från [[Söder Mälarstrand]] passerar den [[Stadsgårdsterminalen]], [[Fotografiska museet, Stockholm|Fotografiska museet]] och Stadsgårdshamnen med sina hamnanläggningar. Det stora blickfånget i väster är [[Katarinahissen]] och i öster kullen med [[Fåfängan]] på toppen. Halvvägs mellan Slussen och Tegelviksplan finns [[Stadsgårdshissen]] och där börjar den 638 meter långa [[Stadsgårdstunneln]] som trafikeras av [[Saltsjöbanan]]. Längs ''"Stadsgårdshamnen"'' finns Stockholms Hamnars kajanläggningar med terminaler för [[kryssningsfartyg]] och [[Finlandsfärja|Finlandsfärjorna]], bland annat [[Viking Line|Vikingterminalen]].


== Stadsgårdshamnen en sommardag 2007 ==
== Stadsgårdshamnen en sommardag 2007 ==
[[Fil:Stadsgarden 2007-07-28.jpg|800px|thumb|center|<center>Stadsgårdshamnen under "[[The Tall Ships' Races]]" den 28 juli 2007 kan ge ett intryck av hur det såg ut här på 1700-talet.<small>Foto: Holger Ellgaard</small>
[[Fil:Stadsgarden 2007-07-28.jpg|800px|miniatyr|center|Stadsgårdshamnen under "[[The Tall Ships' Races]]" den 28 juli 2007 kan ge ett intryck av hur det såg ut här på 1700-talet.]]

</center>]]
==Se även==
*[[Industrispåret Södra station–Hammarbyhamnen–Stadsgården]]

== Noter ==
== Noter ==
<references/>
<references/>

== Källor ==
== Källor ==
[http://www.stadsmuseum.stockholm.se/media/pdf/slussen2.pdf Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar Slussen: Arkeologisk utredning 2007, Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöenheten]
* [http://www.stadsmuseum.stockholm.se/media/pdf/slussen2.pdf Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar Slussen: Arkeologisk utredning 2007, Stockholms stadsmuseum, Kulturmiljöenheten]

== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
{{commons|Category:Stadsgården}}
* {{commons|Category:Stadsgården}}
{{stockholmskällan|Stadsg%E5rden}}
* {{stockholmskällan|Stadsg%E5rden}}


{{Mall:Stadsgården}}
{{Stadsgården}}
{{Sjöfart i Stockholm}}
{{Sjöfart i Stockholm}}


[[Kategori:Trafik]]
[[Kategori:Hamnar i Sverige]]
[[Kategori:Sjöfart i Stockholm]]
[[Kategori:Sjöfart i Stockholm]]
[[Kategori:Södermalm]]
[[Kategori:Södermalm]]

[[en:Stadsgården]]
[[fi:Stadsgården]]

Nuvarande version från 4 september 2024 kl. 11.57

Stadsgården och Stockholms inlopp år 1978 (vänster) och från samma plats år 2007. Stadsgården och Stockholms inlopp år 1978 (vänster) och från samma plats år 2007.
Stadsgården och Stockholms inlopp år 1978 (vänster) och från samma plats år 2007.

Stadsgården är den nordöstra sjönära delen av Södermalm, nedanför Katarinaberget. I äldre tider avsågs Stockholms Hamnars kajanläggningar mot Östersjön från Slussen och österut till Masthamnen som numera domineras av Stadsgårdsleden. Namnet "gård" syftar på "skeppsgård", vilket är den äldre svenska benämningen på område för hamn- och varvsverksamhet.

Stadsgården år 1896.
Stadsgårdsleden västerut med Stora Tullhuset och Gamla stan i bakgrunden, december 2010.
Stadsgårdens västra del med Slussen i bakgrunden, juni 2013.

Stadsgården (Stadens skeppsgård) omfattade ursprungligen bara den västra, bredare delen av strandlinjen, innan berget stupade brant ner från Fjällgatan. Namnet kan beläggas till 1448 och det omtalas i en upplåtelse av ”en tompt vppa sudra malm belegna vidh Stadz garden”. Sedan åtminstone 1300-talets början låg de så kallade tranbodarna eller sälbodarna på pålar ute i vattnet längs området. I bodarna kokades sälspäck från skärgården och Bottenhavet, och det färdiga tranet från denna illaluktande verksamhet packades i tunnor och såldes vidare. Bodarna fanns kvar fram till omkring 1600.[1]

En viss bebyggelse, med bland annat stall, förekom i området. I Stockholms stads privilegiebrev från 1594 förekommer dock uppmaningar att riva denna för att ge plats åt skeppsbyggeri:

"Så skall och stadzgården på Södre malmen lydhe och liggie under stadhen, såsom af ålder varidt hafwer, och aldelis blifve fri och opbygd, på thet rum måtte vare att brådhe och byggie skipp ther sammestädz. The bygninger, som ther nu opsatte äre emoth stadzens och borgerskapetz vilie, måghe bortrifves."[1]

Skeppsbyggandet på platsen pågick troligen till 1687 då Stora stadsvarvet i Tegelviken grundades. På "Karta öfver S:ta Catharina församling" från 1674 syns en lång rad smala tomter ner mot Saltsjön, men ingen sammanhängande vägförbindelse. Tegelviken är på denna karta fortfarande en vik med beteckningen Skjeps-hwarfwet. På 1600- och 1700-talet förekommer även beteckningen Skeppsbron, eller Nya Skeppsbron, lätt att förväxla med Skeppsbron i Gamla stan.

I ett försök att förbättra Stadsgårdshamnen anlades en lång träkaj i slutet av 1730-talet efter ritningar av stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg. Från kajen lossades hö, ved, trävaror och kol. På vintern fungerade den som kajplats för de många vinterliggarna.

Utfyllnadsarbetena för att ersätta kajen med en stenkonstruktion gick mycket långsamt till följd av de stora vattendjupen. 1875–1882 uppfördes istället en ny, 528 meter lång träkaj som vilade på tre pålrader. Järnvägsspår drogs på kajen och förbands med sammanbindningsbanan och spåren på Skeppsbrokajen. Ett magasin uppfördes 1883, och mellan 1888 och 1889 restes Lilla Tullhuset. Vid namnrevisionen 1885 fastställdes namnet Stadsgården för delen mellan Slussen och Tegelviksplan istället för det tidigare (1849) namnet Stadsgårdshamnen.[1]

Längs Stadsgården byggdes i slutet av 1800-talet en järnvägslinje, Saltsjöbanan, som invigdes den 1 juli 1893. Stationen Stadsgården var i bruk mellan 23 december 1893 och 21 december 1936 då den flyttade till nya stationen Slussen. Stationshuset från 1914 såldes därefter till Stockholms kyrkliga sjömansvård, och byggnaden blev känd som Sjömansinstitutets hus.

Bebyggelseskalan förändrades, inte helt utan debatt, i och med framdragande av den nya Katarinavägen. Den tio våningar höga Drottsgården, som av pressen kallades för en skyskrapare restes 1909 och kom att följas av Gustaf Wickmans höga byggnader som senare byggdes om till KF-huset.[2] Utfyllningarna av kajen mellan 1911 och 1915 kom att ersätta den gamla träkajen med en kaj av granitklädd betong, som låg 12 meter utanför den gamla. Området utanför kajliven muddrades samtidigt.[1]

Stadsgårdsleden och Stadsgårdshamnen

[redigera | redigera wikitext]

Trafikleden "Stadsgårdsleden" fick sitt namn 1986 och ersatte då en stor del av en äldre trafikled. Leden är cirka 1 300 meter lång och på vägen från Söder Mälarstrand passerar den Stadsgårdsterminalen, Fotografiska museet och Stadsgårdshamnen med sina hamnanläggningar. Det stora blickfånget i väster är Katarinahissen och i öster kullen med Fåfängan på toppen. Halvvägs mellan Slussen och Tegelviksplan finns Stadsgårdshissen och där börjar den 638 meter långa Stadsgårdstunneln som trafikeras av Saltsjöbanan. Längs "Stadsgårdshamnen" finns Stockholms Hamnars kajanläggningar med terminaler för kryssningsfartyg och Finlandsfärjorna, bland annat Vikingterminalen.

Stadsgårdshamnen en sommardag 2007

[redigera | redigera wikitext]
Stadsgårdshamnen under "The Tall Ships' Races" den 28 juli 2007 kan ge ett intryck av hur det såg ut här på 1700-talet.
  1. ^ [a b c d] Kerstin Söderlund & Marcus Hjulhammar
  2. ^ Eriksson, Eva (2001). Den moderna staden tar form: arkitektur och debatt 1910–1935. Stockholm: Ordfront. Libris 8373844. ISBN 91-7324-768-5 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]