Bariumkarbonat: Skillnad mellan sidversioner

	Bariumkarbonat
	;
Systematiskt namn	Bariumkarbonat
Kemisk formel	BaCO3
Molmassa	197,336 g/mol
Utseende	Vita kristaller
CAS-nummer	513-77-9
SMILES	[Ba+2].[O-]C(=O)[O-]
Egenskaper
Densitet	4,43 g/cm³
Löslighet (vatten)	0,024 g/l
Smältpunkt	811 °C
Kokpunkt	1360 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara	Hälsovådlig
NFPA 704	0 2 0
	SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Bläddra interaktivt i historiken

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Nuvarande version från 20 september 2024 kl. 16.44

Bariumkarbonat är ett salt av barium och kolsyra med formeln BaCO₃. Det förekommer naturligt som mineralet witherit.

Historia

Ämnet upptäcktes år 1784 av den engelske vetenskapsmannen William Withering som noterade att det hade andra kemiska egenskaper än baryt (bariumsulfat).

Egenskaper

Bariumkarbonat är i stort sett olösligt i vatten, men lösligt i ammoniak, etanol och många syror, dock inte svavelsyra eftersom bariumsulfat också har mycket låg löslighet.

När ämnet upphettas över 1300 °C sönderfaller det till bariumoxid (BaO) och koldioxid (CO₂) i en process som kallas kalcinering.

{\rm {BaCO_{3}\ {\xrightarrow {\Delta }}\ BaO+CO_{2}}}

Framställning

Bariumkarbonat framställs kommersiellt av bariumsulfid (BaS) genom att låta det reagera med natriumkarbonat (Na₂CO₃) vid 60 – 70 °C.

{\rm {BaS+Na_{2}CO_{3}\rightarrow BaCO_{3}+Na_{2}S}}

Andra metoder är att leda ned kolsyra i bariumsulfid- eller bariumsackaratlösning eller upphettning under tryck av bariumsulfat med kaliumkarbonatlösning.^[1]

Användning

Bariumkarbonat används i stor utsträckning i glasyr till keramik, i glastillverkning, för rening av vatten och som råttgift.^[2]

Se även

Referenser

^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 88-89
^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 89

Källor

Material Safety Data Sheet Mallinckrodt Baker

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Barium carbonate, tidigare version.

[1] Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 88-89

[2] Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 89

[1]

[2]

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 |Bild = Barium carbonate.png
 |Bildtext = Strukturformel
-|Bildbredd =
+|Bildvertikal = ja
-|Bild2 =
+|Bild2 = Uhličitan barnatý.JPG
-|Bild2text =
+|Bild2text = Bariumkarbonat
 |Systematiskt namn = Bariumkarbonat
 |Övriga namn =
@@ Rad 24: / Rad 24: @@
 |LD50 =
 |}}
-[[Bild:Uhličitan barnatý.JPG|miniatyr|220px|Bariumkarbonat.]]
 '''Bariumkarbonat''' är ett [[salter|salt]] av [[barium]] och [[kolsyra]] med [[kemisk formel|formeln]] BaCO<sub>3</sub>. Det förekommer naturligt som [[mineral]]et [[witherit]].
@@ Rad 32: / Rad 31: @@
 ==Egenskaper==
-Bariumkarbonat är i stort sett olösligt i vatten, men lösligt i [[ammoniak]], [[etanol]] och många [[syra|syror]], dock inte [[svavelsyra]] eftersom [[bariumsulfat]] också har mycket låg löslighet.
+Bariumkarbonat är i stort sett olösligt i [[vatten]], men lösligt i [[ammoniak]], [[etanol]] och många [[syra|syror]], dock inte [[svavelsyra]] eftersom [[bariumsulfat]] också har mycket låg [[löslighet]].
 När ämnet upphettas över 1300&nbsp;°C sönderfaller det till [[bariumoxid]] (BaO) och [[koldioxid]] (CO<sub>2</sub>) i en process som kallas [[kalcinering]].
@@ Rad 40: / Rad 39: @@
 Bariumkarbonat framställs kommersiellt av [[bariumsulfid]] (BaS) genom att låta det reagera med [[natriumkarbonat]] (Na<sub>2</sub>CO<sub>3</sub>) vid 60&nbsp;–&nbsp;70&nbsp;°C.
 :<math>\rm BaS + Na_2CO_3 \rightarrow BaCO_3 + Na_2S</math>
+Andra metoder är att leda ned kolsyra i [[bariumsulfid]]- eller bariumsackaratlösning eller upphettning under tryck av [[bariumsulfat]] med kaliumkarbonatlösning.<ref>{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1939 (nyutgåva) |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 3 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk uppslagsboks förlag AB |sid=88-89}}</ref>
 ==Användning==
-Bariumkarbonat används i stor utsträckning i [[glasyr (keram)|glasyr]] till [[keramik]].
+Bariumkarbonat används i stor utsträckning i [[glasyr (keram)|glasyr]] till [[keramik]], i glastillverkning, för rening av vatten och som [[råttgift]].<ref>{{bokref |redaktör=Carlquist, Gunnar |år=1939 (nyutgåva) |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 3 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk uppslagsboks förlag AB |sid=89}}</ref>
-==Källor==
-*[http://www.jtbaker.com/msds/englishhtml/b0348.htm Material Safety Data Sheet]
 ==Se även==
@@ Rad 52: / Rad 50: @@
 *[[Magnesiumkarbonat]]
+== Referenser ==
-{{enwp}}
+<references>
+</references>
+==Källor==
+*[https://web.archive.org/web/20091005085011/http://www.jtbaker.com/msds/englishhtml/B0348.htm Material Safety Data Sheet] Mallinckrodt Baker
+{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Barium_carbonate&oldid=321972144|artikel=Barium carbonate}}
 [[Kategori:Bariumföreningar]]
 [[Kategori:Karbonater]]
-[[ar:كربونات الباريوم]]
-[[bs:Barijum karbonat]]
-[[de:Bariumcarbonat]]
-[[en:Barium carbonate]]
-[[it:Carbonato di bario]]
-[[lv:Bārija karbonāts]]
-[[hu:Bárium-karbonát]]
-[[nl:Bariumcarbonaat]]
-[[ja:炭酸バリウム]]
-[[pl:Węglan baru]]
-[[pt:Carbonato de bário]]
-[[ru:Карбонат бария]]
-[[sr:Баријум-карбонат]]
-[[zh:碳酸钡]]