Bariumkarbonat: Skillnad mellan sidversioner
JYBot (Diskussion | Bidrag) m robot Lägger till: fa:کربنات باریم |
Länkförslagsfunktion: la till 3 länkar. |
||
(7 mellanliggande sidversioner av 5 användare visas inte) | |||
Rad 31: | Rad 31: | ||
==Egenskaper== |
==Egenskaper== |
||
Bariumkarbonat är i stort sett olösligt i vatten, men lösligt i [[ammoniak]], [[etanol]] och många [[syra|syror]], dock inte [[svavelsyra]] eftersom [[bariumsulfat]] också har mycket låg löslighet. |
Bariumkarbonat är i stort sett olösligt i [[vatten]], men lösligt i [[ammoniak]], [[etanol]] och många [[syra|syror]], dock inte [[svavelsyra]] eftersom [[bariumsulfat]] också har mycket låg [[löslighet]]. |
||
När ämnet upphettas över 1300 °C sönderfaller det till [[bariumoxid]] (BaO) och [[koldioxid]] (CO<sub>2</sub>) i en process som kallas [[kalcinering]]. |
När ämnet upphettas över 1300 °C sönderfaller det till [[bariumoxid]] (BaO) och [[koldioxid]] (CO<sub>2</sub>) i en process som kallas [[kalcinering]]. |
||
Rad 39: | Rad 39: | ||
Bariumkarbonat framställs kommersiellt av [[bariumsulfid]] (BaS) genom att låta det reagera med [[natriumkarbonat]] (Na<sub>2</sub>CO<sub>3</sub>) vid 60 – 70 °C. |
Bariumkarbonat framställs kommersiellt av [[bariumsulfid]] (BaS) genom att låta det reagera med [[natriumkarbonat]] (Na<sub>2</sub>CO<sub>3</sub>) vid 60 – 70 °C. |
||
:<math>\rm BaS + Na_2CO_3 \rightarrow BaCO_3 + Na_2S</math> |
:<math>\rm BaS + Na_2CO_3 \rightarrow BaCO_3 + Na_2S</math> |
||
Andra metoder är att leda ned kolsyra i [[bariumsulfid]]- eller bariumsackaratlösning eller upphettning under tryck av [[bariumsulfat]] med kaliumkarbonatlösning.<ref>{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1939 (nyutgåva) |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 3 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk uppslagsboks förlag AB |sid=88-89}}</ref> |
|||
==Användning== |
==Användning== |
||
Bariumkarbonat används i stor utsträckning i [[glasyr (keram)|glasyr]] till [[keramik]]. |
Bariumkarbonat används i stor utsträckning i [[glasyr (keram)|glasyr]] till [[keramik]], i glastillverkning, för rening av vatten och som [[råttgift]].<ref>{{bokref |redaktör=Carlquist, Gunnar |år=1939 (nyutgåva) |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 3 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk uppslagsboks förlag AB |sid=89}}</ref> |
||
==Se även== |
==Se även== |
||
Rad 47: | Rad 49: | ||
*[[Kalciumkarbonat]] |
*[[Kalciumkarbonat]] |
||
*[[Magnesiumkarbonat]] |
*[[Magnesiumkarbonat]] |
||
== Referenser == |
|||
<references> |
|||
</references> |
|||
==Källor== |
==Källor== |
||
*[http://www.jtbaker.com/msds/englishhtml/ |
*[https://web.archive.org/web/20091005085011/http://www.jtbaker.com/msds/englishhtml/B0348.htm Material Safety Data Sheet] Mallinckrodt Baker |
||
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Barium_carbonate&oldid=321972144|artikel=Barium carbonate}} |
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Barium_carbonate&oldid=321972144|artikel=Barium carbonate}} |
||
Rad 55: | Rad 62: | ||
[[Kategori:Bariumföreningar]] |
[[Kategori:Bariumföreningar]] |
||
[[Kategori:Karbonater]] |
[[Kategori:Karbonater]] |
||
[[ar:كربونات الباريوم]] |
|||
[[bg:Витерит]] |
|||
[[bs:Barijum karbonat]] |
|||
[[cs:Uhličitan barnatý]] |
|||
[[de:Bariumcarbonat]] |
|||
[[en:Barium carbonate]] |
|||
[[es:Carbonato de bario]] |
|||
[[fa:کربنات باریم]] |
|||
[[it:Carbonato di bario]] |
|||
[[lv:Bārija karbonāts]] |
|||
[[hu:Bárium-karbonát]] |
|||
[[nl:Bariumcarbonaat]] |
|||
[[ja:炭酸バリウム]] |
|||
[[pl:Węglan baru]] |
|||
[[pt:Carbonato de bário]] |
|||
[[ru:Карбонат бария]] |
|||
[[simple:Barium carbonate]] |
|||
[[sr:Баријум-карбонат]] |
|||
[[zh:碳酸钡]] |
Nuvarande version från 20 september 2024 kl. 16.44
Bariumkarbonat | |
| |
Systematiskt namn | Bariumkarbonat |
---|---|
Kemisk formel | BaCO3 |
Molmassa | 197,336 g/mol |
Utseende | Vita kristaller |
CAS-nummer | 513-77-9 |
SMILES | [Ba+2].[O-]C(=O)[O-] |
Egenskaper | |
Densitet | 4,43 g/cm³ |
Löslighet (vatten) | 0,024 g/l |
Smältpunkt | 811 °C |
Kokpunkt | 1360 °C (sönderfaller) |
Faror | |
Huvudfara | |
NFPA 704 | |
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Bariumkarbonat är ett salt av barium och kolsyra med formeln BaCO3. Det förekommer naturligt som mineralet witherit.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Ämnet upptäcktes år 1784 av den engelske vetenskapsmannen William Withering som noterade att det hade andra kemiska egenskaper än baryt (bariumsulfat).
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Bariumkarbonat är i stort sett olösligt i vatten, men lösligt i ammoniak, etanol och många syror, dock inte svavelsyra eftersom bariumsulfat också har mycket låg löslighet.
När ämnet upphettas över 1300 °C sönderfaller det till bariumoxid (BaO) och koldioxid (CO2) i en process som kallas kalcinering.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Bariumkarbonat framställs kommersiellt av bariumsulfid (BaS) genom att låta det reagera med natriumkarbonat (Na2CO3) vid 60 – 70 °C.
Andra metoder är att leda ned kolsyra i bariumsulfid- eller bariumsackaratlösning eller upphettning under tryck av bariumsulfat med kaliumkarbonatlösning.[1]
Användning
[redigera | redigera wikitext]Bariumkarbonat används i stor utsträckning i glasyr till keramik, i glastillverkning, för rening av vatten och som råttgift.[2]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 88-89
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 89
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Material Safety Data Sheet Mallinckrodt Baker
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Barium carbonate, tidigare version.