Termin: Skillnad mellan sidversioner
Ingen redigeringssammanfattning |
Yvwv (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
: Se även [[terminsaffär]]. |
|||
---- |
|||
'''Termin''', en del av ett [[läsår]] i [[skola|skolorna]]. I [[Sverige]] brukar läsåret vanligen delas in i ''hösttermin'' och ''vårtermin''. Andra system existerar. I [[Tyskland]] (där ordet är ''Semester'') används ofta vintertermin och sommartermin. I en del länder används treterminssystem, och treterminssystem finns även på vissa håll i [[Sverige]]. |
'''Termin''', en del av ett [[läsår]] i [[skola|skolorna]]. I [[Sverige]] brukar läsåret vanligen delas in i ''hösttermin'' och ''vårtermin''. Andra system existerar. I [[Tyskland]] (där ordet är ''Semester'') används ofta vintertermin och sommartermin. I en del länder används treterminssystem, och treterminssystem finns även på vissa håll i [[Sverige]]. |
||
På eftergymnasiala studier, till exempel [[högskola]], representerar en termin 20 [[vecka|veckors]] heltidsarbete, det vill säga 20 [[Akademiska poäng|högskolepoäng]]. |
På eftergymnasiala studier, till exempel [[högskola]], representerar en termin 20 [[vecka|veckors]] heltidsarbete, det vill säga 20 [[Akademiska poäng|högskolepoäng]]. |
||
'''Termin''' används också som benämning på ett finansiellt kontrakt som innebär att innehavaren köper en underliggande tillgång som levereras vid en förutbestämd framtida tidpunkt till ett idag uppgjort pris. Sekvensen av terminspris för olika löptider brukar bennämnas för [[terminskurva]]. Precis som en [[option]] så gäller en termin framtiden, men skillnaden är att här är båda parter är skyldiga att fullfölja avtalet. |
|||
[[Kategori: Finansiell ekonomi]] |
|||
[[Kategori: Derivat]] |
|||
===Terminer i Sverige=== |
===Terminer i Sverige=== |
||
Versionen från 9 december 2006 kl. 12.33
- Se även terminsaffär.
Termin, en del av ett läsår i skolorna. I Sverige brukar läsåret vanligen delas in i hösttermin och vårtermin. Andra system existerar. I Tyskland (där ordet är Semester) används ofta vintertermin och sommartermin. I en del länder används treterminssystem, och treterminssystem finns även på vissa håll i Sverige.
På eftergymnasiala studier, till exempel högskola, representerar en termin 20 veckors heltidsarbete, det vill säga 20 högskolepoäng.
Terminer i Sverige
I Sverige används oftast följande terminssystem från förskoleklass till gymnasieskolan.
Höstterminen
Hösttermin kallas läsårsperioden från mitten av augusti till mitten av december i Sveriges skolor. Höstterminen kommer efter sommarlovet, och inleder ny årskurs/kurs. Höstterminen är något kortate än vårterminen, men har bara höstlovet som ledighet. Hösttermin är den första och inledande terminen på läsår och årskursen. När höstterminen är slut blir det jullov.
Vårterminen
Vårtermin kallas läsårsperioden från mitten av januari till mitten av juni i Sveriges skolor. Vårterminen kommer efter jullovet. Vårterminen är något längre än höstterminen, men har fler lovdagar. Vårterminen är den andra och avslutande terminen på läsåret och årskursen. När vårterminen är slut blir det sommarlov, och då har eleverna avslutat en årskurs/kurs.