Hoppa till innehållet

Kvinnor i vetenskapen: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
→Sverige: har utökat avsnittet med uppdaterad statistik och regeringsuppdrag på jämställdhet inom akademin.
Rad 25: Rad 25:
=== Sverige ===
=== Sverige ===


Den första kvinnan som [[doktorera]]de i [[Sverige]] gjorde detta 1883, och den första kvinnan som fick professur fick det 1937.<ref name='sweden'>{{webbref|url=ftp://ftp.cordis.europa.eu/pub/improving/docs/women_national_report_sweden.pdf |format=PDF |titel=WOMEN AND SCIENCE: Review of the situation in Sweden. |hämtdatum=27 juli 2011 |utgivare=Community Research and Development Information Service }}{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> 2002 var ungefär 12&nbsp;procent av alla professorer i Sverige kvinnor,<ref name='sweden'/> medan Unesco i en rapport från 2007 rapporterade att kvinnliga forskare var 34,5&nbsp;procent, vilket är något över Europas genomsnitt på 33,9&nbsp;procent.<ref name='unesco'/> Procentsatsen kvinnor som doktorerar steg för varje år under 1990-talet, från 26&nbsp;procent 1990 till 35&nbsp;procent 1999.<ref name='sweden'/> Statistik tyder på att kvinnor hellre väljer ämnen inom [[Medicinsk vetenskap|medicin]] och [[humaniora]], medan män oftare väljer [[naturvetenskap]]liga, [[matematik|matematiska]] och [[informationsteknik|informationsteknologiska]] ämnen.<ref name='sweden'/>
Den första kvinnan som [[disputera]]de för doktorsgrad i [[Sverige]] gjorde detta 1883, och den första kvinnan som fick en professur fick det 1937.<ref name='sweden'>{{webbref|url=ftp://ftp.cordis.europa.eu/pub/improving/docs/women_national_report_sweden.pdf |format=PDF |titel=WOMEN AND SCIENCE: Review of the situation in Sweden. |hämtdatum=27 juli 2011 |utgivare=Community Research and Development Information Service }}{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> 2002 var ungefär 12&nbsp;procent av alla professorer i Sverige kvinnor,<ref name='sweden'/> medan Unesco i en rapport från 2007 rapporterade att kvinnliga forskare var 34,5&nbsp;procent, vilket är något över Europas genomsnitt på 33,9&nbsp;procent.<ref name='unesco'/> Procentsatsen kvinnor som doktorerar steg för varje år under 1990-talet, från 26&nbsp;procent 1990 till 35&nbsp;procent 1999.<ref name='sweden'/> Statistik tyder på att kvinnor hellre väljer ämnen inom [[Medicinsk vetenskap|medicin]] och [[humaniora]], medan män oftare väljer [[naturvetenskap]]liga, [[matematik|matematiska]] och [[informationsteknik|informationsteknologiska]] ämnen.<ref name='sweden'/>


Under perioden 2006–2016 har antalet kvinnor bland Sveriges professorer ökat från 690 till 1 390 helårspersoner, det vill säga en fördubbling på tio år. Andelen kvinnliga professorer har därmed ökat till 27 procent.<ref>{{Webbref|url=http://www.uka.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2017-04-27-andelen-kvinnliga-professorer-har-okat-till-27-procent.html|titel=Andelen kvinnliga professorer har ökat till 27 procent|hämtdatum=2018-02-12|verk=Universitetskanslersämbetet|språk=sv}}</ref>
Under perioden 2006–2016 har antalet kvinnor bland Sveriges professorer ökat från 690 till 1 390 helårspersoner, det vill säga en fördubbling på tio år. Andelen kvinnliga professorer har därmed ökat till 27 procent.<ref>{{Webbref|url=http://www.uka.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2017-04-27-andelen-kvinnliga-professorer-har-okat-till-27-procent.html|titel=Andelen kvinnliga professorer har ökat till 27 procent|hämtdatum=2018-02-12|verk=Universitetskanslersämbetet|språk=sv}}</ref>

Versionen från 12 februari 2018 kl. 14.31

Andelen kvinnor inom vetenskapen stiger stadigt, men är fortfarande låg.

Vetenskap är generellt ett mansdominerat fält, och först under 1900-talet har andelen kvinnor inom vetenskapen börjat stiga. Andelen kvinnliga forskare per världsdel var 2007 mellan 18 och 45 procent enligt Unesco.[1][2] Naturvetenskapliga områden är speciellt mansdominerade, medan kvinnor betydligt oftare söker sig till samhällsvetenskapliga ämnen som psykologi, där de i flera länder är dominerande.[3] I samhällsvetenskapliga ämnen har andelen kvinnor och män kommit allt närmare varandra, medan det inom naturvetenskapen fortfarande är stora skillnader. Bland naturvetenskapliga ämnen är biologi ett av de med flest kvinnliga forskare och studenter.[3]

Undersökningar tyder på att den låga andelen kvinnor inom vetenskapen till stor del beror på stereotyper (många ser vetenskap som "manligt") samt självuppfyllande profetior.[4][5] Experiment har visat att föräldrar utmanar och förklarar mer för pojkar än för flickor, vilket får dem att reflektera djupare och mer logiskt,[6] en grundläggande egenskap för att arbeta inom vetenskap. Fysikern Evelyn Fox Keller argumenterar för att vetenskapen kan lida för sin mansdomination, eftersom den ego och konkurrens som byggs upp hindrar framsteg då det gör vetenskapsmännen mer ovilliga att delge information.[7] National Academy of Sciences spekulerar i en avhandling[8] från 2006 att den låga andelen kvinnor till stor del kan bero på att många har synsättet att kvinnor inte har samma potential som män,[9] samt att vetenskapsgemenskapen är designad av och för män och att den därför är svår att ta emot för kvinnor.[10]

Medan kvinnor länge förbjöds att forska eller undervisa, har detta minskat under senare tid, allra mest under 1900-talet, och öppen diskriminering mot kvinnor inom vetenskapliga institutioner är nu minimerad i stora delar av världen.[11] Kvinnor är dock fortfarande en minoritet inom nästan alla vetenskapsområden.

I december 2015 instiftade Förenta nationerna, FN, en särskild temadag för att uppmuntra och stödja flickor och kvinnor att uppnå sin fulla potential som vetenskapliga forskare och innovatörer.[12] Den internationella dagen för kvinnor och flickor inom vetenskapen infaller den 11 februari.

Nordamerika

USA

År 2003 motsvarade kvinnor bara 30 procent av alla naturvetenskapsdoktorander från amerikanska universitet,[11] och 2001 var kvinnliga fakultetsmedlemmar mellan 10 och 30 procent av den totala gruppen, och kvinnor arbetar betydligt mer sällan på prestigefyllda universitet och institutioner jämfört med män.[13] Jämfört med män, studerar kvinnor oftare kemi och biologi, och mer sällan ämnen som speciellt matematik,[14] Andelen kvinnor inom vetenskapen stiger dock stadigt, trots att andelen kvinnor är betydligt lägre än andelen män - detta gäller både inom fakultetspositioner, forskare och studenter.[8]

Sydamerika

Andelen kvinnliga forskare i Latinamerika och Karibien var 2007 45,0 procent enligt Unescos rapport. Landet med störst andel kvinnliga forskare var Venezuela med 53,1 procent, medan Honduras låg längst ned med bara 26,5 procent.[1]

Europa

Andelen kvinnliga forskare i Europa var 2007 33,9 procent enligt Unescos rapport. Landet med störst andel kvinnliga forskare var Lettland med 52,4 procent, medan Nederländerna låg längst ned med bara 17,2 procent.[1]

Sverige

Den första kvinnan som disputerade för doktorsgrad i Sverige gjorde detta 1883, och den första kvinnan som fick en professur fick det 1937.[15] 2002 var ungefär 12 procent av alla professorer i Sverige kvinnor,[15] medan Unesco i en rapport från 2007 rapporterade att kvinnliga forskare var 34,5 procent, vilket är något över Europas genomsnitt på 33,9 procent.[1] Procentsatsen kvinnor som doktorerar steg för varje år under 1990-talet, från 26 procent 1990 till 35 procent 1999.[15] Statistik tyder på att kvinnor hellre väljer ämnen inom medicin och humaniora, medan män oftare väljer naturvetenskapliga, matematiska och informationsteknologiska ämnen.[15]

Under perioden 2006–2016 har antalet kvinnor bland Sveriges professorer ökat från 690 till 1 390 helårspersoner, det vill säga en fördubbling på tio år. Andelen kvinnliga professorer har därmed ökat till 27 procent.[16]

I forskningspropositionen år 2016 ställde regeringen ökade krav på jämställdhet inom forskningen på landets universitet och högskolor. Enligt det nationella jämställdhetsmålet ska hälften av alla nyrekryteringar till professorstjänster utgöras av kvinnor senast år 2030.[17]

Afrika

Andelen kvinnliga forskare i Afrika var 2007 32,7 procent enligt Unescos rapport. [1]

Asien

Andelen kvinnliga forskare i Asien var 2007 18,0 procent enligt Unescos rapport.[1]

Oceanien

Andelen kvinnliga forskare i Oceanien var 2007 39,2 procent enligt Unescos rapport.[1]

Källor

  1. ^ [a b c d e f g] ”Women in Science”. UNESCO Institute for Statistics. Arkiverad från originalet den 3 november 2011. https://web.archive.org/web/20111103000941/http://www.uis.unesco.org/FactSheets/Documents/FactSheet_2010_ST_No6_EN.pdf. Läst 27 juli 2011. 
  2. ^ Det bör noteras att Unescos statistik ej är fullständig, utan bara har samlat in data från ungefär hälften av världens länder. Trots detta är Unescos källa den bästa som finns att få tag på. Se förstahandskällan för mer information.
  3. ^ [a b] ”Women, Minorities and Persons with Disabilities in Science and Engineering 2002”. National Science Foundation. Arkiverad från originalet den 2 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130202075246/http://www.nsf.gov/statistics/nsf03312/c5/c5s2.htm. Läst 27 juli 2011. 
  4. ^ Summers, L. H. (2005). Remarks at NBER Conference on Diversifying the Science & Engineering Workforce. The office of the President. Harvard University.
  5. ^ Nosek, B.A., et al. (2009). National differences in gender–science stereotypes predict national sex differences in science and math achievement. PNAS, June 30, 2009, 106, 10593–10597.
  6. ^ Crowley, K. Callanan, M.A., Tenenbaum, H. R., & Allen, E. (2001). Parents explain more often to boys than to girls during shared scientific thinking. Psychological Science, 258–261.
  7. ^ Reflections on Gender and Science. Yale University Press, 1985.
  8. ^ [a b] (på engelska) (PDF) To Recruit and Advance: Women Students and Faculty in Science and Engineering. National Academy of Sciences. ISBN 0-309-54715-6. http://www.genderinscience.org/downloads/BMS_references/National%20Research%20Council%202006.pdf. Läst 26 juli 2011 
  9. ^ (på engelska) (PDF) To Recruit and Advance: Women Students and Faculty in Science and Engineering. National Academy of Sciences. sid. 122. ISBN 0-309-54715-6. http://www.genderinscience.org/downloads/BMS_references/National%20Research%20Council%202006.pdf. Läst 26 juli 2011. ”Women continue to achieve positions of leadership in the major research universities. Although their numbers remain lower than at other types of higher education institutions, the potential female pool for such positions is increasing. Women may face greater resistance either in being considered for leadership roles or in occupying those positions. Evaluators may be biased against women to varying degrees and for a variety of reasons, including the view that women lack the necessary skills. Universities and other organizations have taken steps to help remedy these problems.” 
  10. ^ (på engelska) (PDF) To Recruit and Advance: Women Students and Faculty in Science and Engineering. National Academy of Sciences. sid. 126. ISBN 0-309-54715-6. http://www.genderinscience.org/downloads/BMS_references/National%20Research%20Council%202006.pdf. Läst 26 juli 2011. ”Departmental cultures are more of an obstacle for women than for men. Universities often lack female-friendly policies.” 
  11. ^ [a b] ”Why Men Dominate Math and Science Fields”. Live Science. http://www.livescience.com/1927-men-dominate-math-science-fields.html. Läst 26 juli 2011. 
  12. ^ ”United Nations Official Document”. www.un.org. http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/212. Läst 12 februari 2018. 
  13. ^ (på engelska) (PDF) To Recruit and Advance: Women Students and Faculty in Science and Engineering. National Academy of Sciences. sid. 20-21. ISBN 0-309-54715-6. http://www.genderinscience.org/downloads/BMS_references/National%20Research%20Council%202006.pdf. Läst 26 juli 2011. ”Female faculty face a variety of different challenges. Percentage of women faculty members in science and engineering disciplines range from 10 to 30 percent (NSF, 2001). Women accounted for 10 percent of all faculty in physics in 2002, 14 percent of all faculty in astronomy in 2003, 18 percent of full-time faculty members at doctoral departments in mathematics in 2002, and 10 percent of tenured or tenure-track faculty members in engineering in 2003 (Gibbons, 2004; Ivie, 2004; Rankin, 2004). The underrepresentation of women is the most pronounced at the most prestigious research universities (NRC, 2001). Women science faculty are more likely to be employed by community colleges or institutions that do not offer a doctoral degree (Schneider, 2000).” 
  14. ^ (på engelska) (PDF) To Recruit and Advance: Women Students and Faculty in Science and Engineering. National Academy of Sciences. sid. 126. ISBN 0-309-54715-6. http://www.genderinscience.org/downloads/BMS_references/National%20Research%20Council%202006.pdf. Läst 26 juli 2011. ”Female students are less likely to take higher levels of mathematics prior to enrolling in college and are more likely to concentrate on the biological sciences or chemistry.” 
  15. ^ [a b c d] ”WOMEN AND SCIENCE: Review of the situation in Sweden.” (PDF). Community Research and Development Information Service. ftp://ftp.cordis.europa.eu/pub/improving/docs/women_national_report_sweden.pdf. Läst 27 juli 2011. [död länk]
  16. ^ ”Andelen kvinnliga professorer har ökat till 27 procent”. Universitetskanslersämbetet. http://www.uka.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2017-04-27-andelen-kvinnliga-professorer-har-okat-till-27-procent.html. Läst 12 februari 2018. 
  17. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (28 november 2016). ”Kunskap i samverkan - regeringens forskningsproposition”. Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/kunskap-i-samverkan---regeringens-forskningsproposition/. Läst 12 februari 2018. 

Externa länkar

FN:s webbplats för International Day of Women and Girls in Science

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kvinnor_i_vetenskapen&oldid=42462778”