Hoppa till innehållet

Sveg: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m Rullade tillbaka redigeringar av 212.116.71.194 (diskussion) till senaste version av 78.79.231.136
Märke: Tillbakarullning
 
Rad 13: Rad 13:
}}
}}


[[Fil:Bjorn.jpg|mini|250px|Träbjörnen i Sveg.]]
[[Fil:Den kända träbjörnen i Sveg.jpg|mini|250px|Träbjörnen i Sveg.]]
[[Fil:Sveg station Mars 2013.jpg|mini|Järnvägsstationen i Sveg byggdes ursprungligen för den privata ''Orsa-Herjeådalens Järnväg'' och stod färdig 1910.]]
[[Fil:Sveg station Mars 2013.jpg|mini|Järnvägsstationen i Sveg byggdes ursprungligen för den privata ''Orsa-Herjeådalens Järnväg'' och stod färdig 1910.]]
[[File:Svegsdammen.jpg|thumb|Svegs kraftverk, vid Svegssjön]]
[[File:Svegsdammen.jpg|thumb|Svegs kraftverk, vid Svegssjön]]

Nuvarande version från 4 november 2024 kl. 20.02

Sveg
Tätort
Centralort
Svegs kyrka i juli 2005
Svegs kyrka i juli 2005
Land Sverige Sverige
Landskap Härjedalen
Län Jämtlands län
Kommun Härjedalens kommun
Distrikt Svegs distrikt
Höjdläge 360 m ö.h.
Koordinater 62°2′5″N 14°21′53″Ö / 62.03472°N 14.36472°Ö / 62.03472; 14.36472
Area
 - tätort 328 hektar (2020)[4]
 - kommun 11 859,91 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 509 (2020)[3][4]
 - kommun 10 135 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 7,6 inv./hektar
 - kommun 1 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Sveg
Postnummer 842 3X
Riktnummer 0680
Tätortskod T7968[5]
Beb.områdeskod 2361TC105 (1960–)[6]
Geonames 2670061
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
Wikimedia Commons: Sveg
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Träbjörnen i Sveg.
Järnvägsstationen i Sveg byggdes ursprungligen för den privata Orsa-Herjeådalens Järnväg och stod färdig 1910.
Svegs kraftverk, vid Svegssjön

Sveg är en tätort i landskapet Härjedalen och centralort i Härjedalens kommun i Jämtlands län.

Sveg är beläget vid Ljusnan och väster om samhället ligger den konstgjorda sjön Svegssjön. Med sina 2 509 invånare är Sveg den största tätorten i Härjedalen och den fjärde största i Jämtlands län.

Svegs centrum sett från öster, Vallarvägen

Sveg är känt sedan 1270-talet som en tingsplats. Namnet kommer sannolikt av den krökning, norrönt "sveigr", älven Ljusnan gör strax nedom Svegs kyrka. Fram till slutet av 1800-talet var Sveg framför allt centrum för kyrka och ting. Svegs kyrka byggdes på 1840-talet, men ersatte då en tidigare med medeltida ursprung. De stora skogsbolagens etableringar i Sveg samt tillkomsten av järnvägslinjen Orsa–Svegs Järnväg 1909 och sedan Sveg–Brunflo 1922 och Sveg–Hede 1924 medförde att Sveg blev den naturliga centralorten i landskapet.

Järnvägens betydelse har under 1900-talet drastiskt minskat. Idag finns på orten bland annat torvindustri, sågverk samt också plåttillverkning. Viss callcenterverksamhet bedrivs även här, som idag sysselsätter cirka 300 personer. I centrala Sveg finns även världens största träbjörn, som är cirka 13 meter hög och tog två år att bygga. År 2008 invigdes ett nytt badhus i Sveg.

Administrativa tillhörigheter

[redigera | redigera wikitext]

Sveg var och är kyrkby i Svegs socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Svegs landskommun, där Svegsmons municipalsamhälle inrättades 31 december 1908. Sveg/Svegsmon med kringområde utbröts 1937 ur landskommunen och bildade Svegs köping (Svegs kommun från 1971) som 1974 uppgick i Härjedalens kommun där Sveg sedan dess är centralort.[7] I kyrkligt hänseende hörde Sveg till 2006 till Svegs församling och hör sedan 2006 till Svegsbygdens församling.[8]

Orten ingick till 1948 i Svegs tingslag därefter till 1971 i Svegs och Hede tingslag. Från 1971 till 2004 ingick orten i Svegs domsaga och från 2004 ingår Sveg i Östersunds domsaga.[9]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Sveg 1960–2020[10]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 247
1965
  
2 238
1970
  
2 298
1975
  
2 608
1980
  
3 212
1990
  
3 306 367
1995
  
2 812 286
2000
  
2 724 286
2005
  
2 633 287
2010
  
2 547 285
2015
  
2 543 296
2020
  
2 509 328
Anm.: Sammanväxt med Ulvkälla 1980. Åter separerad från Ulvkälla 1995.

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Sveg har en flygplats, Härjedalen Sveg Airport, med dagliga förbindelser till Stockholm. Järnvägen Inlandsbanan går genom Sveg, och trafikeras under helgerna året runt med persontrafik till Östersund och Mora. Under sommarmånaderna trafikeras Inlandsbanan dagligen med passagerartrafik, främst med turistprägel. Länstrafiken i Jämtland kör dagligen bussar mot Mora och Östersund, dessutom bedriver bussbolaget Härjedalingen trafik till Stockholm.

Orten ligger vid E45 och Riksväg 84.

Björnfest och björnskulptur

[redigera | redigera wikitext]

Björnfesten är en festival som firas i Sveg. Festivalen har firats sedan 2006, men har funnits mycket längre tillbaka i tiden under andra namn, till exempel "Juli i Sveg", "Storsvegskalaset" och "Fiskefestivalen". Festivalen hålls vanligtvis under en vecka, med loppmarknader, tivolin, uppvisning av fina bilar och skoterkörning över älven Ljusnan under de första dagarna. Veckan avslutas med tre kvällar fyllda av dans och musik.

2006 invigdes den stora träbjörnen vid infarten till Sveg. Den är världens största björnskulptur i trä men är numera (2020) instabil och kan riskera att falla omkull.[11]

Kända personer från Sveg

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 4 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Svegs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  11. ^ Grip, Morgan (11 november 2020). ”Träbjörnen i Sveg hotas av rivning - Sveg.se”. https://sveg.se/. https://sveg.se/trabjornen-i-sveg-hotas-av-rivning/. Läst 7 februari 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]