Samiska

samiska
sámegielat eller sámigiella
Talas i	Sameland (nordligaste delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland Kolahalvön
Region	Nordkalotten och Kolahalvön
Antal talare	cirka 30 000
Status	hotat
Språkfamilj	samiska
Officiell status
Officiellt språk i	Officiellt språk i delar av Norge, samt erkänt som minoritetsspråk i Sverige och Finland.
Språkmyndighet	ingen
Språkkoder
ISO 639‐1	se (avser nordsamiska)
ISO 639‐2	sma, sme, smi, smj, smn, sms
ISO 639‐3	–
SIL	LPB, LPC, LPD, LPI, LPL, LPK, LPR, LPT, LPU, SIA LKS, LPB, LPC, LPD, LPI, LPL, LPK, LPR, LPT, LPU, SIA

Karta över Sameland

Samiska (tidigare lapska) (Sámegielat eller sámigiella på samiska) är en grupp av flera finsk-ugriska språk. Språken utbredningsområde utgörs av Sameland i de nordligaste delarna av Sverige, Norge och Finland samt Kolahalvön i Ryssland. Språkgruppen omnämns i den norska och den finska grundlagen och är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Språken har officiell status i vissa kommuner i Finland, Norge och Sverige. I Ryssland erkänns samiska som ett av de nordliga språken och det undervisas i kildinsamiska i Lovozero-distriktet. Det finns också forskning som tyder på att det samiska språket var det största språket i Skandinavien under vikingatiden och att den var mer utbrett än idag.^{[källa behövs]}

Klassificering

De samiska språken är finsk-ugriska språk och ingår därmed i den uraliska språkfamiljen, skild från de indoeuropeiska språken. Mer specifikt tillhör de den finsk-permiska eller, enligt ett annat klassifikationssystem, den finsk-samiska undergruppen (släktskapsförhållandena bland de finsk-ugriska språken är omstridda).

Utbredning

Samiska talas bland samer, men inte alla i denna grupp behärskar språket. Under många år skedde ingen skolundervisning på samiska och i vissa fall straffades barn i skolan då de använde sitt samiska modersmål. Två generationer tillbaka kunde de allra flesta samer i Norrlands inland tala samiska, medan språken i språkområdets randområden hade bevarats sämre. Till exempel dog kemisamiskan ut på 1800-talet och kajanasamiskan redan på 1700-talet. I Kautokeino och Karasjok i Finnmark i Norge är de flesta personer samisktalande. I andra delar av språkområdet talar en del yngre endast majoritetsspråk som exempelvist svenska. Även om många av de samiska språken är dokumenterade så är det svårt om antalet talare inte är så många. Umesamiskan har t ex ca. 20 talare. Få antal talare har lett till att samiska språk har dött ut.

Att gå i en sameskola skulle ge bättre språk-, läs- och skrivkunskaper och stärka det samiska språket.

En tvåspråkig (finska och nordsamiska) gatuskylt i Enontekis i Finland

Från att i huvudsak varit talspråk fick de olika språken officiella skriftspråk på 1970–80-talet. Tidigare har det skrivits utan några enhetliga regler beträffande stavningen. Praxis har varierat mellan land inte minst för Nordsamiska, utan att talspråket varierat mellan länderna.

De samiska språken har numera eget skriftspråk och egen ortografi. Moderna operativsystem och ordbehandlare erbjuder val av både samiska tecken och samiskt tangentbord.

Det finns numera ett antal sameskolor (klass ett till sex) i Sverige. Där går barnen och har en stor del av undervisningen på sitt föräldramål. Från sjunde klass smälter barnen in i den vanliga svenska skolan. I Finland skall de som bor på samernas hembygdsområde och behärskar samiska i huvudsak undervisas på samiska i grundskolan. Nästan alla grundskolor och gymnasier i det samiska hembygdsområdet ger undervisning på eller i samiska.

Sedan år 2000 är samiskan officiellt minoritetsspråk i Sverige. Det innebär att samisktalande har rätt att använda sitt språk vid kontakter med myndigheter och domstolar, liksom att utnyttja barn- och äldreomsorg på samiska, inom det så kallade förvaltningsområdet. Sedan den 1 januari 2010 omfattar det samiska förvaltningsområdet följande kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Berg, Gällivare, Härjedalen, Jokkmokk, Kiruna, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund.

Grammatik

Samiskan saknar liksom de övriga uraliska språken såväl grammatiskt genus som könsspecifika personliga pronomen (separata motsvarigheter till han och hon). Bestämd och obestämd form finns inte. Samiska är ett agglutinerande språk och har 6–11 kasus: nominativ, ackusativ, illativ, lokativ, komitativ och essiv. Lokativ finns i nordsamiska men inte i syd- och lulesamiska. Dessa språk har istället inessiv och elativ som tillsammans bildar samma funktion som lokativ. I syd- och lulesamiska är dessutom genitiv och ackusativ olika kasus till skillnad mot nordsamiskan där de är sammanslagna. Böjning av ord sker i kasus och numerus, med ändelser, med stadieväxlingar och med omljud. Singular och plural finns, liksom dualis. Verb och negationer böjs i första, andra och tredje person i singular, plural och dualis.

Ordförråd

Orden för farmor" och "mormor" liksom "farfar" och "morfar" sammanfaller, liksom många andra i svenskan i högre grad genusbestämda ord. Däremot har vissa andra släktingar olika ord som visar i vilken åldersordning de kommer, som till exempel farbröder och mostrar.

Samiskan innehåller rikligt med ord som har med natur och renskötsel att göra, alltså yrkesuttryck. Det finns många olika ord för snö. Detta för att med ett ord kunna beskriva snöns utseende och egenskaper (se boken "Snö" av Yngve Ryd). Samma sak gäller landskapet, för att kunna beskriva berg, vattendrag etc. I rennäringen finns många ord för ren, för att med ett ord kunna beskriva en rens ålder, kön, färg etc.

Liksom de flesta andra språk så lånas det in ord och under senare år introducerades många nya ord i samiskan i takt med teknik och samhällsutveckling. I till exempel lulesamiskan blir omskrivningen liten och de flesta lånord får ändelsen -a, som t.ex presidennta, departemennta, kultuvrra, studennta, e-poassta (eller e-påvsstå), webba. Mikael Svonni har skrivit Sámi-ruota, ruota-sámi sátnegirji som kom 1990 och är en nordsamisk-svensk, svensk-nordsamisk ordbok. Han arbetar även på en ny ordbok som har cirka 4000 nya samiska ord.

Skriftspråk

Samisk runkalender.

År 1619 utkom de två första böckerna på samiska: en sång- och mässbok och en ABC-bok. Språket i dessa böcker anses dock mycket dåligt. Under 1900-talet började mer icke-religiös litteratur att ges ut på samiska, både originaltexter och översatta texter. Den första bok som gavs ut av en samisk författare var Muitalus sámiid birra av Johan Turi, som kom ut 1910 på nordsamiska och berättar om de samtida renskötande samernas liv. Historiskt användes även germanska runor.

Dialekter

I svensk språkpolitik räknas samiskan som ett språk, men kan delas in i varieteter som skiljer sig så mycket från varandra att språkvetare har räknat med upp till elva samiska språk. Dessa varieteter skiljer sig minst lika mycket från varandra som de skandinaviska språken, danska, norska och svenska. Skillnaden mellan nord- och sydsamiska är till exempel ungefär lika stor som skillnaden mellan svenska och isländska. Nordsamernas och sydsamernas språk skiljer sig så mycket att talare av de olika språken ofta inte kan förstå varandra. De har också olika skriftspråk, något som ofta ses som en skillnad mellan språk och dialekt.

I Sverige är de tre största samespråken nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska. Nordsamiska, med sina dialektala skillnader, är det det samiska språk med flest talare och är det mest använda skriftspråket. I nordsamiska finns mindre språklig varietet, ordval och skillnad av uttalade av ord beroende på vart man kommer ifrån.^{[källa behövs]}

De större språken har var sina skriftspråk. Nordsamiska, sydsamiska, lulesamiska, umesamiska, enaresamiska och skoltsamiska använder varianter av det latinska alfabetet och kildinsamiska det ryska alfabetet. De traditionella gränserna mellan dialekternas områden följer inte någon riksgräns. Samiska är kulturellt betydelsefullt för samer, men det är inte varje same som har samiska som modersmål. Samiskan är hotad, en del av de samiska språken akut hotade.

I nyare tid har det varit problem i Sverige då de föräldrar som velat återta det samiska språk de aldrig fick lära sig och sökt hemspråksundervisning till sina barn, möts av nej eftersom det intill nyligen för detta fanns krav på att samiska skulle vara ett aktivt språk i hemmet. I Norge äger det enskilda barnet rätten till sitt språk och sin kultur. I nordligaste Finland skall barn som behärskar samiska i huvudsak undervisas i samiska och samiska är valbart som första språk utöver skolspråket i skolan. Många nordsamer från Sverige åker till Kautokeino i Norge för att lära sig nordsamiska. Fyra av tio av dem som har bett om modersmålsundervisning i skolan har inte fått det. Eftersom resurstilldelningen på högskolenivå beror på antalet studerande har sådana små språk en risk att förlora lärarresurser inom den högre utbildningen.

Förr använde renskötande samer ofta samiska, men det var vanligt för samer att använda riksspråket (svenska, norska eller finska) då de övergick till andra yrken, något som skolorna säkerställde att de lärde sig. Två generationer tillbaka kunde de allra flesta samer i Norrlands inland tala samiska, medan språken i språkområdets randområden hade bevarats sämre. Renskötare i dag använder fortfarande samiska termer. Språkdöden har varit nära för umesamiskan i Malå (umesamiska Máláge), men kommunen vill rädda umesamiskan som har cirka tjugo talare. Att gå i samisk undervisning skulle ge samer bättre möjligheter för att kunna tala och tillägna sig språket, som kan anses vara ett kulturarv.

Karta över samiska språk: 1.Syd- 2.Ume- 3.Pite- 4.Lule- 5.Nord- 6.Skolt- 7.Enare- 8.Kildin- och 9.Tersamiska

Umeå universitet har nordsamiska, lulesamiska, umesamiska och sydsamiska kurser. Uppsala universitet har kurser i nordsamiska. Ca 75 procent som talar samiska talar nordsamiska.

• Samiska
  • Västsamiska
    • lulesamiska
    • nordsamiska
    • pitesamiska eller arjeplogsamiska (nästan utdött)
    • Sydsamiska språk
      • sydsamiska
      • umesamiska (nästan utdött)
  • Östsamiska
    • akkalasamiska
    • enaresamiska
    • kajanasamiska eller kainuusamiska† (talades i Kajanaland i Finland och dog ut på 1700-talet)
    • kemisamiska†
    • kildinsamiska
    • skoltsamiska
    • tersamiska (nästan utdött)

Exempel:

• Nordsamiska: Leago Bieras beana?
• Lulesamiska: Le gus Bieran bena?
• Svenska: "Har Per en hund?"

Svenska: nej, jag inte du inte, de inte, den inte vi två inte ni två inte de två inte vi inte (tre eller fler) ni inte (tre eller fler) de inte (tre eller fler)

Nordsamiska: in it ii ean eahppi eaba eat ehpet eai

Lulesamiska: iv i ij en ähppe äbá ep ehpit e

Språkkoder

Språkkoder för samiska är enligt ISO 639:

ISO 639-1	ISO 639-2	ISO 639-3	ISO 639-5
		sia		akkalasamiska
		sjd		kildinsamiska
		sjk		kemisamiska
		sjt		tersamiska
	sma	sma		sydsamiska
se	sme	sme		nordsamiska
	smi		smi	samiska (oavsett dialekt)
	smj	smj		lulesamiska
	smn	smn		enaresamiska
	sms	sms		skoltsamiska

Se även

Incubator

Incubator

Incubator

• Lista över kommuner där samiska är officiellt språk
• Samiska ord
• Finska
• Samer
• Dialekt
• Uraliska språk

Externa länkar

• Giellatekno nätordbok - Sátnegirji
• Sametingets ordbok - Svenska - Sydsamiska, Svenska - Nordsamiska, Svenska - Lulesamiska, Sydsamiska - Svenska, Nordsamiska - Svenska, Lulesamiska - Svenska