Fotboll vid olympiska sommarspelen 1924
| Fotboll vid de VIII:e olympiska sommarspelen | |
 fotboll | |
| Datum | 25 maj-9 juni 1924 |
|---|---|
| Medaljörer | |
 Uruguay |  Uruguay |
 Schweiz |  Schweiz |
 Sverige |  Sverige |
| ← Antwerpen 1920 Amsterdam 1928 → | |
Fotboll vid olympiska sommarspelen 1924 spelades i Paris. Uruguay vann turneringen.
Amatörstatus
1921 godkände Belgiens fotbollsförbund betalning till spelare för förlorad arbetsinkomst och de följande månaderna togs liknande beslut i Schweiz och Italien. Engelska Football Association hade 1884 beslutat att: "Varje spelare registrerat inom detta förbund... som erhåller ersättning... av någon ovan nämnd sort... nödvändiga utgifter som faktiskt betalats, skall räknas som professionell."
1923 sökte de brittiska förbundet en försäkran om att FIFA skulle acceptera denna definition; de fyra FIFA-representanterna för brittiska International Football Association Board sade nej, och både Storbritannien och Danmark drog tillbaka alla fotbollsspelare från att representera sina lag i olympiska sommarspelen 1924.
Deltagare
- Huvudartikel: Spelartrupper i fotboll vid olympiska sommarspelen 1924
I Association Football (1960) skrev Bernard Joy att under 1912 års spel i Sverige hade man "debatterade om fotboll skulle vara med eller inte... då sporten ännu inte var tillräckligt populär över hela världen". I Paris 1924 hade fotbollen blivit så viktig at den svarade för 1/3 av inkomsterna. För första gången deltog även lag från Sydamerika, den del av världen som tillsammans med Europa kom att dominera världsfotbollen under 1900-talet.
I Paris hade Uruguay betalat sina spelare resa i tredje klass och rest på framgångsrik turné till Spanien före spelen och man gick in i turneringen tillsammans med 18 europeiska lag samt USA, Turkiet och Egypten. Turneringen var den största i antalet deltagare fram till VM 1982 i Spanien.
Uruguay hade vunnit sydamerikanska mästerskapet 1923 på maximalt antal poäng i december 1923 och kvalificerat sig för spelen, bland annat hade man slagit ärkerivalen Argentina med 2–0. Till Paris hade man med sig en idé-revolution. Joy skrev: "En doktor och en konditionstränare var lika viktiga delar av truppen som tränaren själv. De såg till att nå perfekt fysisk kondition".
Laget hade dock aldrig spelat utanför Sydamerika tidigare och deras internationella meriter bestod mest av resor över hamnområdet mellan Buenos Aires och Montevideo.[1] Med brist på kunskap om Uruguays lag var Italien och Ungern förhandsfavoriter även om inget av lagen hade övertygat under säsongen.
Italien, som inte förlorat sedan 1922, förlorade med 0–4 mot Hugo Meisls Österrike("Wunderteam") som inte deltog i turneringen.[2] Sex veckor före spelen hade Italien förlorat med 1–7 mot Ungern.[3]. Ungern hade spelat bra under föregående år, men hade fått stryk av Schweiz strax för spelen; Max Abegglen, som bara spelat internationellt i två år, gjorde sitt sjunde landslagsmål för Schweiz den dagen.[4] Abegglen och Schweiz kom att bli framgångsrika i spelen. Schweiz räknade innan spelen inte med några framgångar utan lagets returtågbiljett gällde bara i 10 dagar och det fanns inga pengar att stanna längre. En insamling av tidningen Sport, samlade då in de pengar som behövdes.[5]
Egypten deltog för andra gången och överraskade med att besegra Ungern med 3–0 men åkte ut mot Sverige i tredje omgången, men gav sig efter spelen ut på en kort turné i Europa.[6]
Båda finalisterna från föregående spel deltog, Belgien stod över till andra omgången, medan Tjeckoslovakien slog ut Turkiet med 5–2 i första omgången.
Turneringen
Tävlingen började med den preliminära omgång där 1920 års silvermedaljörer Spanien ställdes mot Italien. Sedan dess hade Spanien bara förlorat en match och det med ett måls marginal borta mot Belgien, och man hade spelat 0–0 mot Italien i mars 1924.[7] Då de nu möttes på Colombes Stadium; gjorde Pedro Vallana ett självmål och Italien gick vidare.
Den preliminära omgången bjöd på flera utklassningsresultat. Ungern slog Polen med 5–0, medan Schweiz besegrade Litauen med 9–0. Men de flesta talade om Uruguay och deras spel då [de] spelade förstklassig fotboll, blandade snabbhet, skicklighet och perfekt bollkontroll. Genom att förena kort passningsspel till intelligent positionsspel, lät de bollen göra jobbet, och höll motståndarna upptagna med att springa skrev Joy. Uruguay slog Jugoslavien med 7–0, för att sedan besegra USA med 3–0; då USA:s spelat defensivt för att hålla siffrorna nere. Uruguay kom sedan att dominera världsfotbollen under de kommande sex åren.
I första omgången ställdes Tjeckoslovakien (som 1920 lämnat planen under match) mot Schweiz i en match som kom att beskrivas som en riktig holmgång. En tjeckisk spelare blev utvisad och den norska domaren fick kalla till sig lagen för att lugna ned spelarna. Under omspelet tog Abegllen på sig rollen som lagkapten och allt blev annorlunda; Schweiz vann med 1–0. Andra överraskningar var Egyptens vinst med 3–0 mot Ungern. Sverige slog ut 1920 års olympiska segrare Belgien med 8–1. Oscar Verbeecks självmål banade väg för svenskarna; och Sven Rydell gjorde ett hat trick.
Sveriges vänsterytter Rudolf Kock (som 1948 kom att arbeta med George Raynor som lagledare för svenska landslaget), gjorde tre mål då Sverige slog Egypten med 5–0. Frankrike och Nederländerna hade dominerat i första omgången men slogs ut av Uruguay, först Frankrike med 1–5 och sedan Nederländerna med 1–2.
I en annan av kvartsfinalerna slog Schweiz ut Italien med 2–1 efter ett segermål av Max Abegglen. Italienarna protesterade och menade att målet föregåtts av offside, men domaren Johannes Mutters vägrade att ändra linjedomarens beslut och italienrans överklagan avslogs efter matchen.
En annan dispyt inträffade i semifinalen då Nederländerna (tränade av Blackburn Rovers FC:s gamla cuphjälte William Townley) tog ledningen i halvtid mot Uruguay genom Feyenoords Kees Pijl. Med 20 minuter kvar att spela jämnade Pedro Cea ut och med mindre än 10 minuter kvar dömde den franske domaren Georges Vallat en straffspark för Uruguay. FIFA rapporterade: "Nederländerna protesterade mot utdömandet av straffsparken som visade sig bli segermålet men Uruguay protesterade mot att man valt ut en nederländsk domare till finalen. För att lugna ner sydamerikanerna valdes fransmannen Marcel Slawick till ny domare".[8]
Första omgången
| 25 maj 1924 15:30 |
 Italien |
1–0 |  Spanien |
Stade Olympique, Colombes | ||
Vallana (självmål)  84′ (sjm.) |
Report | Publik: 20 000 Domare: Marcel Slawik (Frankrike) |
||||
| 25 maj 1924 15:30 |
 Tjeckoslovakien |
5–2 |  Turkiet |
Stade Bergeyre | ||
| Sloup 21′ Sedláček 28′ 37′ Novák 64′ Čapek 74′ |
Report | Refet 63′ 82′ |
Publik: 5 000 Domare: P. Chr. Andersen (Norge) |
|||
| 25 maj 1924 15:30 |
Schweiz |
9–0 |  Litauen |
Stade Pershing | ||
| Sturzenegger 2′ 43′ 68′ 85′ Dietrich 14′ Abegglen 41′ 50′ 58′ Ramseyer 63′ (str.) |
Report | Publik: 8 110 Domare: Antonio Scamoni (Italien) |
||||
| 25 maj 1924 17:15 |
 USA |
1–0 |  Estland |
Stade Pershing | ||
| Straden 15′ (str.) |
Report | Publik: 8 110 Domare: Paul Putz (Belgien) |
||||
| 26 maj 1924 16:00 |
Uruguay |
7–0 |  Jugoslavien |
Stade Olympique, Colombes | ||
| Vidal 20′ Scarone 23′ Cea 50′ 80′ Petrone 35′ 61′ Romano 58′ |
Report | Publik: 1 000 Domare: Georges Vallat (Frankrike) |
||||
| 26 maj 1924 17:00 |
 Ungern |
5–0 |  Polen |
Stade Bergeyre | ||
| Eisenhoffer 14′ Hirzer 51′ 58′ Opata 70′ 87′ |
Report | Publik: 3 000 Domare: Johannes Mutters (Nederländerna) |
||||
Andra omgången
| 27 maj 1924 17:00 |
 Frankrike |
7–0 |  Lettland |
Stade de Paris | ||
| Crut 17′ 28′ 55′ Nicolas 25′ 50′ Boyer 71′ 87′ |
Report | Publik: 15 000 Domare: Henri Christophe (Belgien) |
||||
| 27 maj 1924 16:00 |
 Nederländerna |
6–0 |  Rumänien |
Stade Olympique, Colombes | ||
| Hurgronje 8′ Pijl 32′ 52′ 66′ 68′ de Natris 69′ (str.) |
Report | Publik: 1 000 Domare: Felix Herren (Schweiz) |
||||
| 28 maj 1924 17:00 |
Schweiz |
1–1 (förlängning) | Tjeckoslovakien |
Stade Bergeyre | ||
| Dietrich 79′ |
Report | Sloup 21′ (str.) |
Publik: 12 000 Domare: P. Chr. Andersen (Norge) |
|||
| 30 maj 1924 17:00 |
Schweiz |
1–0 | Tjeckoslovakien |
Stade Bergeyre | ||
| Pache 87′ |
Report | Publik: 10 000 Domare: Marcel Slawik (Frankrike) |
||||
| 28 maj 1924 16:00 |
 Irland |
1–0 |  Bulgarien |
Stade Olympique, Colombes | ||
| Duncan 75′ |
Report | Publik: 1 500 Domare: A. Henriot (Frankrike) |
||||
| 29 maj 1924 14:15 |
Italien |
2–0 |  Luxemburg |
Stade Pershing | ||
| Baloncieri 20′ Della Valle 38′ |
Report | Publik: 2 000 Domare: Jean Richard (Frankrike) |
||||
| 29 maj 1924 16:00 |
Sverige |
8–1 |  Belgien |
Stade Olympique, Colombes | ||
| Kock 8′ 24′ 77′ Rydell 20′ 61′ 83′ Brommesson 30′ Keller 46′ |
Report | Larnoe 67′ |
Publik: 8 532 Domare: Heinrich Retschury (Österrike) |
|||
| 29 maj 1924 17:00 |
 Egypten |
3–0 | Ungern |
Stade de Paris | ||
| Yakan 4′ 58′ Hegazi 40′ |
Report | Publik: 8 000 Domare: Luis Collina (Spanien) |
||||
| 29 maj 1924 17:00 |
Uruguay |
3–0 | USA |
Stade Bergeyre | ||
| Petrone 10′ 44′ Scarone 15′ |
Report | Publik: 10 455 Domare: Charles Barette (Belgien) |
||||
Kvartsfinaler
| 1 juni 1924 16:00 |
Frankrike |
1–5 | Uruguay |
Stade Olympique, Colombes | ||
| Nicolas 12′ |
Report | Scarone 2′ 24′ Petrone 58′ 68′ Romano 83′ |
Publik: 45 000 Domare: P. Chr. Andersen (Norge) |
|||
| 1 juni 1924 16:00 |
Sverige |
5–0 | Egypten |
Stade Pershing | ||
| Kaufeldt 5′ 71′ Brommesson 31′ 34′ Rydell 49′ |
Report | Publik: 6 484 Domare: Henri Christophe (Belgien) |
||||
| 2 juni 1924 17:00 |
Schweiz |
2–1 | Italien |
Stade Bergeyre | ||
| Sturzenegger 47′ Abegglen 60′ |
Report | Della Valle 52′ |
Publik: 12 000 Domare: Johannes Mutters (Nederländerna) |
|||
| 2 juni 1924 17:00 |
Nederländerna |
2–1 (förlängning) | Irland |
Stade de Paris | ||
| Formenoy 7′ 104′ |
Report | Ghent 33′ |
Publik: 2 000 Domare: Heinrich Retschury (Österrike) |
|||
Semifinaler
| 5 juni 1924 17:00 |
Schweiz |
2–1 | Sverige |
Stade Olympique, Colombes | ||
| Abegglen 15′ 77′ |
Report | Kock 41′ |
Publik: 7 448 Domare: Mihaly Ivancsics (Ungern) |
|||
| 6 juni 1924 17:00 |
Uruguay |
2–1 | Nederländerna |
Stade Olympique, Colombes | ||
| Cea 62′ Scarone 81′ (str.) |
Report | Pijl 32′ |
Publik: 40 000 Domare: Georges Vallat (Frankrike) |
|||
Match om tredje pris
| 8 juni 1924 16:00 |
Sverige |
1–1 | Nederländerna |
Stade Olympique, Colombes | ||
| Kaufeldt 44′ |
Report | le Fèvre 77′ |
Publik: 9 915 Domare: Heinrich Retschury (Österrike) |
|||
| 9 juni 1924 14:30 |
Sverige |
3–1 | Nederländerna |
Stade Olympique, Colombes | ||
| Rydell 34′ 77′ Lundquist 42′ |
Report | Formenoy 43′ (str.) |
Publik: 40 522 Domare: Youssuf Mohamed (Egypten) |
|||
Final
I den andra semifinalen mellan Schweiz och Sverige hade Schweiz vunnit med 2–1.
I finalen vann Uruguay med 3–0 över Schweiz efter två mål i andra halvleken. Intresset för finale var stort; 60 000 åskådare såg matchen och 10 000 kom aldrig in.[9]
| 9 juni 1924 16:30 |
Uruguay |
3–0 | Schweiz |
Stade Olympique, Colombes | ||
| Petrone 9′ Cea 65′ Romano 82′ |
Report | Publik: 41 000 Domare: Marcel Slawik (Frankrike) |
||||
|
Spelare : |
 |
Spelare : |
Övrigt
- Sverige vann brons. Segern med 8–1 över Belgien har kommit att räknas som en av de största överraskningarna i världsfotbollen enligt ELO:s kriterier.[10]
- Vissa matcher spelades på Vélodrome de Vincennes.
- Ärovarvet (tidigare den "olympiska svängen ") som ett segrande lag gör efter att ha vunnit guld, "uppfanns" av Uruguay för att fira sittolumpiska guld genom att springa runt på löparbanorna.
- Uruguays Pedro Petrone var två dagar före 19-årsdagen då han mottog sin guldmedalj; yngstew guldmedaljören i den olympiska fotbollshistorien (2008).
Medaljörer
Se även
Externa länkar
Källor
- ^ Tabeira, Martin. ”Uruguay - International Results”. rsssf.com. http://rsssf.com/tablesu/uru-intres.html. Läst 29 juni 2011.
- ^ Kutschera, Ambrosius. ”Länderspiele Österreich 1920–1929”. austriasoccer.at. http://www.austriasoccer.at/LSP/1920_29/192029.htm. Läst 29 juni 2011.
- ^ Mariani, Maurizio. ”Italy - International Matches 1920–1929”. rsssf.com. http://rsssf.com/tablesi/ital-intres1920.html. Läst 29 juni 2011.
- ^ Garin, Erik. ”Switzerland - International Matches since 1905”. rsssf.com. http://rsssf.com/tablesz/zwit-intres.html#05. Läst 29 juni 2011.
- ^ ”Paris, 1924”. www.fifa.com. http://www.fifa.com/tournaments/archive/tournament=512/edition=197020/overview.html. Läst 29 juni 2011.
- ^ Said, Tarek. ”Egyptian International First Team Results Since 1920”. egyptianfootball.net. http://www.angelfire.com/ak/EgyptianSports/results.html. Läst 29 juni 2011.
- ^ Tejedor Carnicero, José Vicente; Torre, Raúl; Di Maggio, Roberto. ”Spain - List of Results National Team”. rsssf.com. http://rsssf.com/tabless/span-intres.html.Okänd parameter häämtdatum
- ^ ”Paris, 1924”. fifa.com. http://www.fifa.com/tournaments/archive/tournament=512/edition=197020/overview.html. Läst 29 juni 2011.
- ^ [1]
- ^ World Football Elo Ratings: Biggest Upsets, eloratings.net, http://www.eloratings.net/Upsets.htm, läst 18 juni 2008
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Wikimedia Commons har media som rör Fotboll vid olympiska sommarspelen 1924.
| ||||||||||||||
| |||||||||||