Myrspov
| Myrspov Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 Adult hane i sommardräkt | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning | Vadare Charadrii |
| Familj | Snäppor Scolopacidae |
| Underfamilj | Tringinae |
| Tribus | Spovar Numeniini |
| Släkte | Limosa |
| Art | Myrspov L. lapponica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Limosa lapponica | |
| Auktor | Linné, 1758 |
| Utbredning | |
 | |
 Juvenil av underarten baueri i augusti. | |
Myrspov (Limosa lapponica) är en långbent, långnäbbad vadarfågel som häckar på tundran i norra Eurasien och nordvästra Alaska. Vissa populationer genomför några av de längsta non-stopflygningarna av alla fågelarter, mellan sina häckningsplatser och vinterkvarter.
Utseende
_(2).JPG)
Myrspoven är 33-41 centimeter lång och har ett vingspann på 70-80 cm. Den skiljer sig från rödspoven genom att benen är kortare, stjärten är tvärbandad, inte svart, att den saknar vita vingband och har svagt uppåtböjd näbb. Adulta fåglar har mörkgrå ben. Hanen i sommardräkt är ostreckat tegelröd på halsen, bröstet och magen. Honan har blekare färger. I vinterdräkt har de adulta fåglarna vit buk och undergump, gråstreckat bröst, hals och huvud, och grå vingöversida.
Nominatformen L. l. lapponica som häckar i Skandinavien har en vit ryggkil, mörka yttre handpennor och vita vingundersidor medan den sibiriska L. l. baueri saknar vit ryggkil, har ljusare handpennor (vilket ökar kontrasten med den mörka vingknogen) och gråvattrade vingundersidor.
Utbredning och taxonomi
Myrspoven är en långflyttande flyttfågel som häckar på tundran i norra Europa, Asien och västra Alaska. Arten delas ofta upp arten i två underarter, den europeiska och den sibiriska men vissa delar upp den sibiriska i fler underarter:
- Limosa lapponica lapponica - häckar i norra Skandinavien till Tajmyrhalvön.
- Limosa lapponica baueri - häckar i nordöstra Sibirien från Chatangafloden till västra Alaska.
Flyttning
Myrspoven flyttar i flockar till kusterna i västra Europa, Afrika, södra Asien, Australien och Nya Zeeland. Det förekommer också att fåglar från Europa och Asien uppträder vintertid vid Nordamerikas kuster. Myrspoven är en av de fågelarter som genomför den allra längst nonstopflygningen och det finns individer som genomfört flygningar på 11 000 kilometer, från Alaska till Nya Zeeland, vilket kan ta upp emot 10 dagar.[2]
Förekomst i Sverige
Det är den minsta av Sveriges fyra spovar och också den ovanligaste. I Sverige finns den i huvudsak i tre områden i Norrbotten och Västerbotten. Det svenska beståndet övervintrar i Västeuropa.
Ekologi
Myrspoven häckar på tundran vid myrar och på hedar. Den födosöker på lerstränder och våtmarker genom att sticka ned sin långa näbb i marken, men kan även fånga insekter i vegetation, som lokaliseras med synen. Den lever till största delen av insekter och kräftdjur, men äter även delar av olika vattenväxter. Myrspoven börjar häcka vid två års ålder. Den placerar sitt bo på en lite upphöjd och torrare plats, oftast i låg vegetation, och boet består av en liten grop i marken. Den lägger 3-4 ägg som ruvas av båda föräldrar i 20-21 dagar. Ungarna är flygfärdiga efter 4-5 veckor.
Namn
Äldre namn för myrspov är roströd långnäbba, augustisnäppa och kopparsnäppa.[3]
Referenser
Noter
- ^ BirdLife International 2012 Limosa lapponica Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.
- ^ BTO News 258: 3, 2005
- ^ Sven Nilssons Foglarna 1858
Källor
- Artikeln Bar-tailed Godwit i engelskspråkiga Wikipedia 1 september 2005
- ArtDatabankens faktablad
- Roland Staav och Thord Fransson (1991). Nordens fåglar (andra upplagan). Stockholm: Norstedts. sid. 200. ISBN 91-1-913142-9
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Myrspov.