Agnatisk härstamning
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Agnatisk härstamning, även kallad patrilinjär härstamning (engelska patrilineal descent eller patriline), är en härstamning enbart genom män. Ordet patrilinjär kommer från latin: pater, fader. Det handlar i allmänhet om arv av egendom, rättigheter, namn eller titlar av personer som är relaterade genom manliga släktingar.
Definition
Agnatisk härstamning är alltså en persons släktförhållande till sin far, farfar, farfars far, farfars farfar o.s.v. Annorlunda uttryckt, med personerna i omvänd ordning, är det ett släktförhållande mellan en manlig släkting och dennes ättling där alla mellanliggade generationer är män. Den enda som kan vara kvinna i detta släktskap är den yngsta personen. För flera av synonymerna nedan gäller dock att även den yngsta personen ska vara man.
Synonymer
- Svärdslinje, manlig släktlinje, manslinje.
- Svärdssida, manssida. Dessa ord kan dock även användas i betydelsen män i allmänhet.
- Farslinje, faderslinje, fädernelinje. Mindre vanligt inom släktforskning. Vanligare inom t.ex. genetik och djuravel.
- Agnater. Har dock även andra betydelser.
Inte (nödvändigtvis) agnatisk/patrilinjär härstamning
- Uttrycket att vara släkt "på fädernet" behöver inte innebära en agnatisk härstamning eftersom det t.ex. kan innebära ett släktskap via farmodern.
- Uttrycket "härstammar i rakt nedstigande led från" eller, i omvänd riktning, "förfader i rakt uppstigande led till" avser i genetiska sammanhang antingen strikt agnatisk/patrilinjär härstamning (exempelvis farfars farfar respektive sonsons sonson), eller strikt matrilinjär härstamning (mormors mormor respektive dotterdotters dotterdotter), så att personerna tillhör nästan identiska haplogrupper.[1] I andra sammanhang kan det emellertid åsyfta en biologiska ana respektive ättling längs en blandad manlig och kvinnlig släktlinje (exempelvis morfars farmor),[2] men inte en blandning av släktriktningar (exempelvis farbrors son).
Andra typer av härstamning
- Matrilinjär härstamning, som innebär släktskap enbart genom kvinnor, det vill säga mor, mormor, mormors mor och så vidare.
- Unilinjär härstamning, som är ett samlingsbegrepp för agnatisk/patrilinjär och matrilinjär härstamning.
- Kognatisk härstamning, som innebär härstamning oavsett kön på personerna i de olika generationerna. Enda anledningen till att använda uttrycket kognatisk härstamning i stället för bara härstamning, är då man vill förtydliga att det inte enbart handlar om agnatisk/patrilinjär eller matrilinjär härstamning. (Ibland kan man se att ordet kognatisk, i olika sammansättningar, felaktigt kallas för motsats till agnatisk. Motsatsen till agnatisk är icke-agnatisk.)
Y-kromosoms-Adam
Alla nu levande människor i hela världen kommer tillbaka till en och samma man då de följer sin agnatiska härstamning tillräckligt långt bakåt, d.v.s. åtskilliga tiotusentals år. Han kallas Y-kromosoms-Adam.
Se även
Källor
- ^ Bojs, Karin; Sjölund, Peter (2016-11-04). Svenskarna och deras fäder de senaste 11 000 åren. Albert Bonniers Förlag. ISBN 9789100167561. https://books.google.se/books?id=0_gJDAAAQBAJ&pg=PT100&dq=%22rakt+nedstigande%22+dna&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjL1qGMj_jhAhWEyqYKHeYnCV8Q6AEIPDAD#v=onepage&q=%22rakt%20nedstigande%22&f=false. Läst 30 april 2019
- ^ Lyttkens, Alice (2015-08-03). Leva om sitt liv I-VII: Samlingsutgåva. Albert Bonniers Förlag. ISBN 9789100150808. https://books.google.se/books?id=MRxHCgAAQBAJ&pg=PT1495&dq=%22rakt+nedstigande%22+blandad&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwj3sqijjvjhAhUT6aYKHcZDDAEQ6AEIPzAE#v=onepage&q=%22rakt%20nedstigande%22%20blandad&f=false. Läst 30 april 2019