Hoppa till innehållet

Kryptovaluta

Från Wikipedia
Version från den 2 september 2024 kl. 18.41 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.9.5)

Kryptovaluta är en digital valuta utan centralt reglerande instans där kryptografiska metoder används för att garantera transaktioner.[1] Till skillnad från traditionella valutor är det alltså tilltron till själva tekniken, snarare än till själva utgivaren, som skapar det förtroende som ger kryptovalutan dess värde. Detta innebär också att många anser att namnet "kryptovaluta" är vilseledande och många övervakande myndigheter runt om i världen beskriver det istället som en digital tillgång.[2]

Kryptovalutor ersätter en central reglerande instans med en distribuerad konsensus kring vilka transaktioner som utförts. Denna konsensus uppnås genom att blockkedjor genereras över ett P2P-nätverk.[3] Hur och när nya pengar tillförs systemet definieras vid valutans instiftande till skillnad från traditionella valutor, där en centralbank ansvarar för tryckning av pengar på uppdrag av staten.

Bland kryptovalutor ingår bland annat bitcoin (BTC), ethereum (ETH), litecoin (LTC), cardano (ADA), dogecoin (DOGE), htmlcoin (html), Bitcoin Cash (BCH), Ethereum Classic (ETC), Binance Coin (BNB), NEO (NEO), EOS (EOS), XRP (XRP), dash (DASH), Polkadot, och monero (XMR). Kryptovalutor har i stor utsträckning använts för spekulativa investeringar, vilket givit upphov till kraftiga svängningar i växelkurser.

Historik

Konceptet beskrevs först 1998 av Wei Dai på mailinglistan Cypherpunk.[4]

Den första och mest välkända kryptovalutan är bitcoin som skapades av Satoshi Nakamoto 2009.[5][6]

Under kryptoboomen 2020–2021 har även intresset vuxit för de samhällsekonomiska frågor som kryptovalutorna väcker.[7] En svensk undersökning från 2022 visade att sex procent av de myndiga svenska internetanvändarna hade köpt eller sålt kryptovaluta under det senaste året. Det var en fördubbling sedan 2021. Undersökningen visade även att det nästan enbart var den yngre halvan av befolkningen som hade handlat med kryptovaluta. Bland personer födda på 80-, 90- och 00-talet hade runt var tionde handlat. Det fanns även en skillnad mellan könen då endast två procent av kvinnorna, jämfört med 10 procent av männen, hade bedrivit kryptovalutahandel[8][9] Under början av 2024 förväntas kryptovalutor att regleras i Europeiska Unionens länder genom förordningen Markets in Crypto Assets (MICA). Detta är tänkt att öka investerares och konsumenters skydd vid handel med kryptovalutor. [10]

Kända större kryptovalutor

I december 2013 fanns fler än 60 kryptovalutor[11]. I maj 2016 fanns 680 kryptovalutor. Bitcoin hade 2017 ett samlat marknadsvärde på cirka 70 miljarder dollar. Marknadsvärdet för alla kryptovalutor uppgick till över 140 miljarder dollar.[12] I denna tabell listas de mer kända av dessa.

Valuta Kod Symbol År
Etablerad 		Grundare Aktiv Börsvärde
(US$ md)[nt 1][13] 		Mynt
släppt
(%) 		Mynt
släppt
(mn) 		Hashfunktion POW POS
Bitcoin BTC[14][15] eller XBT[16] Inget officiellt 2009 Satoshi Nakamoto (pseudonym)[17] Ja[18] ~802 90,48 %[19] ~19 of 21[20] SHA-256d[21][22] Ja[23][22] Nej
Ethereum [24] ETH ɛð 2015 Vitalik Buterin[25] Ja ~386 Det finns inget maxtak på Ether mynt[26] Ja Nej
Tether USDT ₮ 2014[29] Brock Pierce, Craig Sellars and Reeve Collins[30] Ja ~83 Det finns inget maxtak på Tether mynt[31] ~ Nej Nej
XRP[32] XRP[33] i.u. 2013 Chris Larsen & Jed McCaleb[34][33] Ja ~36 100,00 % 100,000 of 100,000[35] ECDSA[35] Nej Nej
Dogecoin DOGE Ɖ 2013 Jackson Palmer
& Billy Markus[36] 		Ja[37] ~20 Det finns inget maxtak på Dogecoin mynt[38] ~130,000[38] scrypt[39] Ja Nej
Litecoin LTC Ł 2011[22] Charles Lee[17] Ja[40] ~7.8 83,33 % ~70 of 84[22] scrypt[22] Ja Nej


Kritik

Kryptovalutor får ofta kritik för att de är ett pyramidspel, att de inte går att betrakta som pengar och att det inte går att lita på dem eftersom det inte finns någon myndighet eller nation bakom deras värde. Många är också överens om att det bara är en fluga eller en bubbla som inte är värd något i längden då ingen bank står bakom och kan garantera värdet på kryptovalutan.

Noter

  1. ^ Data från 10 april 2022.

Referenser

  1. ^ Lansky, Jan (2018-01-31). ”Possible State Approaches to Cryptocurrencies”. Journal of Systems Integration 9 (1): sid. 19–31. doi:10.20470/jsi.v9i1.335. ISSN 1804-2724. Arkiverad från originalet den 9 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200209093611/http://www.si-journal.org/index.php/JSI/article/view/335/325. Läst 2 maj 2018. 
  2. ^ Broberg, Oskar; Elliot, Viktor (redaktörer) (2023). En samhällsvetenskaplig introduktion till bitcoin och kryptovalutor. Lund: Studentlitteratur 
  3. ^ Satoshi Nakamoto. ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System” (PDF). https://bitcoin.org/bitcoin.pdf. Läst 2 maj 2018. 
  4. ^ Dai, Wei. ”b-money” (på engelska). Arkiverad från originalet den 25 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120825232101/http://www.weidai.com/bmoney.txt. Läst 26 mars 2011. 
  5. ^ ”Bitcoin 101” (på engelska). web.archive.org. 13 augusti 2016. Arkiverad från originalet den 1 juli 2021. https://web.archive.org/web/20160813163512/http://www.trssllc.com/wp-content/uploads/2013/05/White_Paper_Bitcoin_101.pdf. Läst 1 juli 2021. 
  6. ^ Satoshi Nakamoto. ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System”. https://bitcoin.org/bitcoin.pdf. Läst 1 juli 2021. 
  7. ^ ”Kryptovalutor är mer än tulpaner”. Ekonomisk Debatt. https://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/2021/11/49-7-ob.pdf. Läst 10 november 2021. 
  8. ^ ”E-handel och digitala betalningslösningar | Svenskarna och internet 2021”. Svenskarna och internet 2021. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2021/e-handel-och-digitala-betalningar/. Läst 22 mars 2022. 
  9. ^ ”E-handel och nätbedrägerier”. Svenskarna och internet 2022. Internetstiftelsen. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2022/e-handel-och-natbedragerier/. Läst 19 december 2022. 
  10. ^ ”Kryptovalutor i Sverige 2023 | Svensk Valutahandel, Krypto och Fiat-valutor”. Valutahandel på nätet. Valutahandel SE. https://www.valutahandel.se/kryptovalutor/. Läst 13 januari 2023. 
  11. ^ Samuel Gibbs (28 november 2013). ”Nine Bitcoin alternatives for future currency investments: Bitcoin's rapid rise in value and profile has spawned over 60 different 'altcoin' digital peer-to-peer currencies”. theguardian.com. http://www.theguardian.com/technology/2013/nov/28/bitcoin-alternatives-future-currency-investments. Läst 12 december 2013. 
  12. ^ ”Kryptovalutan bitcoin nådde ny rekordnivå”. https://svenska.yle.fi/artikel/2017/08/14/kryptovalutan-bitcoin-nadde-ny-rekordniva-0. Läst 24 september 2017. 
  13. ^ ”Historical Snapshot - 10 April 2022”. 16 april 2022. https://coinmarketcap.com/historical/20220410/. Läst 10 april 2022. 
  14. ^ Dixon, Lance (24 december 2013). ”Building Bitcoin use in South Florida and beyond”. Miami Herald. http://www.miamiherald.com/2013/12/23/3835016/building-bitcoin-use-in-south.html#storylink=cpy. Läst 24 januari 2014. 
  15. ^ Spaven, Emily (3 december 2013). ”Bitcoin price could reach $98,500, say Wall Street analysts”. CoinDesk. http://www.coindesk.com/bitcoin-price-reach-98500-say-wall-street-analysts/. Läst 24 januari 2014. 
  16. ^ Matonis, Jon (17 september 2013). ”Bitcoin gaining market-based legitimacy as XBT”. CoinDesk. http://www.coindesk.com/bitcoin-gaining-market-based-legitimacy-xbt/. Läst 24 januari 2014. 
  17. ^ [a b] McMillan, Robert (30 augusti 2013). ”Ex-Googler gives the world a better Bitcoin”. Wired (Condé Nast). http://www.wired.com/wiredenterprise/2013/08/litecoin/. Läst 14 januari 2014. 
  18. ^ ”Bitcoin Exchange Rate in USD”. http://www.investing.com/currencies/btc-usd. 
  19. ^ Locke, Taylor (13 december 2021). ”90% of bitcoin's supply has been mined and 4 other crypto updates you should know” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2021/12/13/crypto-news-90percent-of-bitcoin-mined-constitutiondao-token-hit-high.html. Läst 16 april 2022. 
  20. ^ ”19 Million Bitcoin Have Been Mined, Only 2 Million Remain Unminted”. Nasdaq. https://www.nasdaq.com/articles/19-million-bitcoin-have-been-mined-only-2-million-remain-unminted. Läst 16 april 2022. 
  21. ^ Taylor, Michael Bedford (2013). ”Bitcoin and the age of bespoke silicon” (PDF). Proceedings of the 2013 International Conference on Compilers, Architectures and Synthesis for Embedded Systems (Piscataway, NJ: IEEE Press). ISBN 978-1-4799-1400-5. http://cseweb.ucsd.edu/users/mbtaylor/papers/bitcoin_taylor_cases_2013.pdf. Läst 14 januari 2014. 
  22. ^ [a b c d e] ”Litecoin (LTC) the No Hype Crypto Minds Its Own Business”. The Currency Analytics. https://thecurrencyanalytics.com/altcoins/litecoin-ltc-the-no-hype-crypto-minds-its-own-business-40846.php. Läst {{subst:LOCALDAY}} {{subst:LOCALMONTHNAME}} {{subst:LOCALYEAR}}. 
  23. ^ Hobson, Dominic (2013). ”What is Bitcoin?”. XRDS: Crossroads, The ACM Magazine for Students (Association for Computing Machinery) "20" (1): ss. 40–44. doi:10.1145/2510124. ISSN 15284972. 
  24. ^ ”What is Ethereum? A Comprehensive Explanation - Coin Bureau” (på amerikansk engelska). Coin Bureau. 3 september 2017. https://www.coinbureau.com/education/what-is-ethereum/. Läst 25 juni 2018. 
  25. ^ ”Kryptovalutan som vill ta över världen”. Affärsvärlden. https://www.affarsvarlden.se/podcasts/kryptovalutan-som-vill-ta-over-varlden-6865859. Läst 24 september 2017. 
  26. ^ Kim, Christine (10 mars 2021). ”Valid Points: Why Ether Doesn’t Need a Supply Cap to Hedge Against Inflation” (på engelska). www.coindesk.com. https://www.coindesk.com/tech/2021/03/10/valid-points-why-ether-doesnt-need-a-supply-cap-to-hedge-against-inflation/. Läst 16 april 2022. 
  27. ^ [a b] ”List of cryptocurrencies” (på engelska). Wikipedia. 2017-09-18. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=List_of_cryptocurrencies&oldid=801292125. Läst 24 september 2017. 
  28. ^ ”wiki: The Ethereum Wiki -”. ethereum. 24 september 2017. https://github.com/ethereum/wiki. Läst 24 september 2017. 
  29. ^ ”What is USDT?” (på engelska). MoonPay. https://www.moonpay.com/blog/knowledge-what-is-usdt. Läst 16 april 2022. 
  30. ^ Chubchyk, Denys (3 oktober 2021). ”A Quick Guide To Tether (USDT)” (på engelska). Medium. https://medium.com/@DenysChubchyk/a-quick-guide-to-tether-usdt-e2d0c4c65d7f. Läst 16 april 2022. 
  31. ^ Yue, Frances (23 augusti 2021). ”Tether Starts Printing Again After 2-Month Pause” (på engelska). www.coindesk.com. https://www.coindesk.com/markets/2021/08/23/tether-starts-printing-again-after-2-month-pause/. Läst 16 april 2022. 
  32. ^ ”Introduction to XRP”. XRP Community Blog. 16 maj 2019. Arkiverad från originalet den 22 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190622180051/https://xrpcommunity.blog/introduction-to-xrp-2019-edition/. Läst 22 juni 2019. 
  33. ^ [a b] Brown, Ariella (17 maj 2013). ”10 things you need to know about Ripple”. CoinDesk. http://www.coindesk.com/10-things-you-need-to-know-about-ripple/. Läst 15 januari 2014. 
  34. ^ Simonite, Tom (11 april 2013). ”Arkiverade kopian”. MIT Technology Review. Arkiverad från originalet den 8 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140308220625/http://www.technologyreview.com/news/513606/big-name-investors-back-effort-to-build-a-better-bitcoin/. Läst 14 januari 2014. 
  35. ^ [a b] ”How it works - Ripple Wiki”. Arkiverad från originalet den 19 december 2013. https://web.archive.org/web/20131219003834/https://ripple.com/wiki/How_it_works. Läst 20 januari 2014. 
  36. ^ Chang, Jon M (27 december 2013). ”Bitcoin alternative 'Dogecoin' hacked, 21 million coins stolen”. ABC News (website) (ABC News Internet Ventures, Yahoo! – ABC News Network). http://abcnews.go.com/Technology/bitcoin-alternative-dogecoin-hacked-21-million-coins-stolen/story?id=21342612. Läst 14 januari 2014. 
  37. ^ ”Dogecoin”. http://dogecoin.com. Läst 13 december 2013. 
  38. ^ [a b] ”Can Dogecoin Reach $1?”. https://www.nasdaq.com/articles/can-dogecoin-reach-%241-0. Läst 16 april 2022. 
  39. ^ ”Intro - Dogecoin # Technical specifications”. Arkiverad från originalet den 14 december 2013. https://web.archive.org/web/20131214045607/http://www.dogeco.in/wiki/index.php/Intro. Läst 14 december 2013. 
  40. ^ ”Litecoin Exchange Rate in USD”. Finansiv. Arkiverad från originalet den 5 december 2020. https://web.archive.org/web/20201205212103/https://finansiv.com/litecoin-price/. Läst 1 mars 2013. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kryptovaluta&oldid=55855084”