Hoppa till innehållet

Kontamination

Från Wikipedia
Kontamination är även ett begrepp inom grammatiken, se kontamination (grammatik).

Kontamination eller kontaminering betyder att någonting har blivit förorenat, utsatt för något främmande på ett sådant sätt att detta inte kan rättas till. Det är alltså fråga om en för ändamålet mer problematisk händelse än vanlig nedsmutsning. Ordet kommer av latinets contaminare som betyder befläcka. Ordet kontamination säger ingenting om det främmande ämnets eventuella giftighet eller farlighet. Ordet används i samband med radioaktivitet samt i samband med kemiska, bakteriologiska och medicinska analyser.[1][2][3]

Motsatsen är dekontaminering (eller dekontamination), alltså rengöring från en förorening.

Typer av kontamination

[redigera | redigera wikitext]

Inom vetenskapen kan ordet "kontamination" anta en mängd olika subtila betydelseskillnader, oavsett om föroreningen är en fast substans eller en vätska,[3] såväl som variationen i miljön som föroreningen befinns vara i.[2] En förorening kan till och med vara mer abstrakt, som i fallet med en oönskad energikälla som kan störa en process.[2] Följande representerar exempel på olika typer av kontaminering baserat på dessa och andra avvikelser.

Kemisk kontamination

[redigera | redigera wikitext]

Inom kemi beskriver termen "kontamination" vanligtvis en enskild beståndsdel, men inom specialiserade områden kan termen också betyda kemiska blandningar, till och med upp till nivån av cellulära material. Alla kemikalier innehåller en viss grad av förorening. Kontaminering kan kännas igen eller inte och kan bli ett problem om den orena kemikalien orsakar ytterligare kemiska reaktioner när den blandas med andra kemikalier eller blandningar. Kemiska reaktioner till följd av närvaron av en förorening kan ibland vara fördelaktiga, i vilket fall etiketten "förorening" kan ersättas med "reaktant" eller "katalysator". (Detta kan vara sant även inom fysikalisk kemi, där till exempel införandet av en förorening i en inneboende halvledare positivt ökar konduktiviteten.[4]) Om de ytterligare reaktionerna är skadliga, används ofta andra termer som "toxin", "gift", eller förorening , beroende på vilken typ av molekyl som är berörd.[5] Kemisk dekontaminering av ämnet kan uppnås genom nedbrytning, neutralisering och fysikaliska processer, även om en tydlig förståelse av den underliggande kemin krävs.[6] Kontaminering av läkemedel är notoriskt farligt och skapar både perceptuella och tekniska utmaningar.[7]

Miljöförorening

[redigera | redigera wikitext]

Inom miljökemi är termen "kontamination" i vissa fall praktiskt taget likvärdig med förorening, där huvudintresset är den skada som i stor skala görs på människor, organismer eller miljöer. En miljöförorening kan vara kemisk till sin natur, även om den också kan vara ett biologiskt (patogena bakterier, virus, invasiva arter) eller fysiska (energi) medel.[8] Miljöövervakning är en mekanism som är tillgänglig för forskare för att upptäcka föroreningsaktiviteter tidigt innan de blir alltför skadliga.

Jordbruksförorening

[redigera | redigera wikitext]

En annan typ av miljöföroreningar kan hittas i form av genetiskt modifierade organismer (GMO), särskilt när de kommer i kontakt med ekologiskt jordbruk. Denna typ av förorening kan leda till att en gård decertifieras.[9] Denna typ av kontaminering kan ibland vara svår att kontrollera, vilket kräver mekanismer för att kompensera jordbrukare där det har förekommit kontaminering av GMO.[10] En parlamentarisk utredning i västra Australien övervägde en rad alternativ för att kompensera jordbrukare vars gårdar hade smittats av genetiskt modifierade organismer, men beslutade sig till slut att inte rekommendera några åtgärder.[11]

Kontaminering av livsmedel, drycker och läkemedel

[redigera | redigera wikitext]

Inom livsmedelskemi och medicinsk kemi används termen "kontamination" för att beskriva skadliga intrång, såsom närvaron av toxiner eller patogener i livsmedel eller farmaceutiska droger.[6][12][13][14][15]

Radioaktiv kontamination

[redigera | redigera wikitext]

I miljöer där kärnsäkerhet och strålskydd krävs är radioaktiv kontaminering ett problem. Radioaktiva ämnen kan förekomma på ytor eller i fasta ämnen, vätskor eller gaser (även människokroppen), där deras närvaro är oavsiktlig eller oönskad och processer kan ge upphov till deras närvaro på sådana platser.[16][17] Exempel på radioaktiv kontaminering är:

  • resterande radioaktivt material som finns kvar på en plats efter avslutad avveckling av en plats där det funnits en kärnreaktor, såsom ett kraftverk, experimentreaktor, isotopreaktor eller ett kärnkraftsdrivet fartyg eller ubåt.[18]
  • intaget eller absorberat radioaktivt material som kontaminerar en biologisk enhet, oavsett om det är oavsiktligt eller avsiktligt (som med radiofarmaka)[19]
  • spridning av element efter kärnkraftsolycka, som kontamineringen av jod-131 och cesium-137 efter kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl, Ukraina.[20]

Observera att termen "radioaktiv kontaminering" kan ha en konnotation som inte är avsedd. Termen hänvisar endast till förekomsten av radioaktivitet och ger i sig ingen indikation på omfattningen av den inblandade faran. Radioaktivitet kan dock mätas som en kvantitet på en given plats eller på en yta, eller på en ytenhet av en yta, till exempel en kvadratmeter eller centimeter. Liksom miljöövervakning kan strålningsövervakning användas för att fånga upp föroreningsorsakande aktiviteter innan skada inträffar.

Kontaminerade prover

[redigera | redigera wikitext]
Kontamination på en agarplatta.

Inom de biologiska vetenskaperna kan oavsiktlig introduktion av "främmande" material allvarligt förvränga resultaten av experiment där små prover används. I de fall där kontaminanten är en levande mikroorganism kan den ofta föröka sig för att dominera provet och göra det oanvändbart, som i kontaminerade cellodlingslinjer. En liknande effekt kan ses inom geologi, geokemi och arkeologi, där till och med några få korn av ett material kan förvränga resultaten av sofistikerade experiment.[21]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Contamination, 29 juli 2024.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ "contaminate". Merriam-Webster.com Dictionary. Merriam-Webster. Hämtad 11 april 2019.
  2. ^ [a b c] Donovan, R.P. (2001). ”1. Introduction”. i Donovan, R.P.. Contamination-Free Manufacturing for Semiconductors and Other Precision Products. CRC Press. Sid. 1–3. ISBN 9780824703806. https://books.google.com/books?id=BW3eae3e9eQC&pg=PA1. Läst 15 juli 2019. 
  3. ^ [a b] Ramstorp, M. (2008). ”2. Contaminants”. Introduction to Contamination Control and Cleanroom Technology. John Wiley & Sons. Sid. 20–26. ISBN 9783527613137. Läst 15 juli 2019. 
  4. ^ Moudgil, H.K. (2014). Textbook of Physical Chemistry. PHI Learning. Sid. 278. ISBN 9788120350625. https://books.google.com/books?id=qWfkBQAAQBAJ&pg=PA278. Läst 12 april 2019. 
  5. ^ Alters, S. (2000). Biology: Understanding Life. Jones & Bartlett Learning. Sid. 828. ISBN 9780763708375. https://books.google.com/books?id=GRDUIbQwGc8C&pg=PA828. Läst 12 april 2019. 
  6. ^ [a b] Midcalf, B. (2004). Pharmaceutical Isolators: A Guide to Their Application, Design and Control. Pharmaceutical Press. Sid. 88–89. ISBN 9780853695738. https://books.google.com/books?id=XFaKhSPhoakC&pg=PA239. Läst 12 april 2019. 
  7. ^ Abdin, Ahmad Yaman; Yeboah, Prince; Jacob, Claus (January 2020). ”Chemical Impurities: An Epistemological Riddle with Serious Side Effects” (på engelska). International Journal of Environmental Research and Public Health 17 (3): sid. 1030. doi:10.3390/ijerph17031030. PMID 32041209. 
  8. ^ Vallero, D.A. (2010). ”6. Fundamentals of Environmental Chemistry”. Environmental Contaminants: Assessment and Control. Elsevier. Sid. 289–332. ISBN 9780080470351. Läst 12 april 2019. 
  9. ^ Paull, J. (2014). ”Editorial: Organic Versus GMO Farming: Contamination, What Contamination?”. Journal of Organic Systems 9 (1): sid. 2–4. http://www.organic-systems.org/journal/91/index.html. Läst 12 april 2019. 
  10. ^ Paull, J. (2018). ”Compensation for GMO contamination”. International Sustainable Development Research Society Newsletter (3): sid. 8. http://orgprints.org/33919/. Läst 12 april 2019. 
  11. ^ Paull, John (2019) Contamination of Farms by Genetically Modified Organisms (GMOs): Options for Compensation Arkiverad 2019-09-21, Journal of Organics, 6(1):31–46.
  12. ^ Bohrer, D. (2012). ”Preface”. Sources of Contamination in Medicinal Products and Medical Devices. John Wiley & Sons. ISBN 9781118449059. https://books.google.com/books?id=w-u6D7mbNdcC. Läst 12 april 2019. 
  13. ^ Rose, M. (2014). ”Environmental Contaminants”. i Dikeman, M.. Encyclopedia of Meat Sciences. "1" (2nd). Elsevier. Sid. 497–501. ISBN 9780123847348. Läst 12 april 2019. 
  14. ^ Wilson, C.L., red (2008). ”Preface: Food—A necessity and a threat”. Microbial Food Contamination. CRC Press. Sid. xi–xvi. ISBN 9781420008470. https://books.google.com/books?id=zUPgf8NUIXIC. Läst 12 april 2019. 
  15. ^ Ogbede, J.U., Giaever, G. & Nislow, C. A genome-wide portrait of pervasive drug contaminants. Sci Rep 11, 12487 (2021). https://doi.org/10.1038/s41598-021-91792-1 Arkiverad 2021-12-04
  16. ^ International Atomic Energy Agency (2007). IAEA Safety Glossary: Terminology Used in Nuclear Safety and Radiation Protection, 2007 Edition. International Atomic Energy Agency. Sid. 227. ISBN 978-9201007070. https://www-pub.iaea.org/MTCD/publications/PDF/Pub1290_web.pdf. Läst 11 april 2019. 
  17. ^ International Atomic Energy Agency (2010). Programmes and Systems for Source and Environmental Radiation Monitoring, Safety Reporsts Series No. 64. International Atomic Energy Agency. Sid. 234. ISBN 9789201124098. https://www.iaea.org/publications/8242/programmes-and-systems-for-source-and-environmental-radiation-monitoring. Läst 11 april 2019. 
  18. ^ Chatzis, I. (26 July 2017). ”Decommissioning and Environmental Remediation: IAEA Conference to Start on Monday”. Decommissioning and Environmental Remediation: IAEA Conference to Start on Monday. International Atomic Energy Agency. https://www.iaea.org/newscenter/news/decommissioning-and-environmental-remediation-an-overview. 
  19. ^ Stanford Environmental Health and Safety (29 June 2017). ”Radiation Protection Guidance for Hospital Staff”. Radiation Protection Guidance for Hospital Staff. 21. https://ehs.stanford.edu/wp-content/uploads/sops/Hospital-Guidance-document.pdf. 
  20. ^ von Wehrden, Henrik (28 December 2011). ”Consequences of nuclear accidents for biodiversity and ecosystem services”. Conservation Letters 5 (2): sid. 81–89. doi:10.1111/j.1755-263X.2011.00217.x. http://fox.leuphana.de/portal/de/publications/consequences-of-nuclear-accidents-for-biodiversity-and-ecosystem-services(0f971799-c8ce-422e-844c-6e0ec1ae1b0a).html. 
  21. ^ Abzalov, M. (2016). Applied Mining Geology. Springer. Sid. 387. ISBN 9783319392646. https://books.google.com/books?id=Oy3RDAAAQBAJ&pg=PA387. Läst 12 april 2019. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kontamination&oldid=55866956”