Användare:Rex Sueciæ/test

Namn på dagar under fastetiden och påsktiden är en sammanställning av namn på vissa dagar under fastetiden och påsktiden så som de används inom den kristna kyrkan i Sverige och i folkmun.

Fastetiden

Fastlagssöndagen

Huvudartikel: Fastlagssöndagen

Fastlagssöndagen (latin: quinquagesima 'femtionde [dagen före påsk]'), är den söndag i kyrkoåret som ingår i den tre dagar långa fastlagen mellan förfastan och fastan, vilken börjar med askonsdagen. I romersk-katolsk tradition, där den avskaffades 1969, har den räknats till förfastan.

Blåmåndag

Blåmåndag, blå måndag eller svart måndag, även bullmåndag, är

Fettisdag

Fettisdagen, vita tisdagen, är

Askonsdagen

Huvudartikel: Askonsdagen

Askonsdagen (latin: dies cinerum) är onsdagen efter fettisdagen, som i sin tur är tisdagen efter fastlagssöndagen.

Påsktiden

Stilla veckan (dymmelveckan)

Stilla veckan, eller dymmelveckan kallas sedan andra hälften av 1800-talet veckan före påskdagen, från palmsöndagen till påskaftonen) i den kristna traditionen i Sverige. Perioden kallades också dymmelveckan och ibland även (felaktigt) påskveckan.

Genom sin stegrande inriktning på Kristi lidande har stilla veckan en särställning i kyrkoåret som passionstidens höjdpunkt. Varje dag har en egen karaktär. Skärtorsdagen, långfredagen och påskaftonen bildar en liturgisk enhet, triduum sacrum ('de heliga tre dagarna').

Palmsöndagen

Palmsöndagen är söndagen före påsk, som i kyrkoåret inleder stilla veckan, ägnad minnet av Jesu intåg i Jerusalem, då folket enligt Joh. 12:12–15 som hedersbetygelse tog palmkvistar i händerna. Detta har framställts symboliskt i liturgin genom en "palmprocession" kring eller i kyrkan, där deltagarna bär välsignade kvistar i handen (jfr palmer). Under 1900-talets senare del har processionen på sina håll återinförts i Svenska kyrkan.