Furstbiskop

Furstbiskop (tyska: Fürstbischof, engelska: Prince-bishop) är en biskop som utöver sitt kyrkliga uppdrag att leda sitt kyrkliga stift även utövar världslig makt som regent över ett geografiskt område.

Furstbiskopar är främst kända från Tysk-romerska riket, men har även förekommit i andra europeiska länder. Sedan 1951 är den enda kvarvarande furstbiskopen Biskopen av Urgell, som i union med Frankrikes president är statschef för furstendömet Andorra.

Tysk-romerska riket

Inom det tysk-romerska riket fanns ett flertal andliga furstendömen, där biskopen utövade samma makt som en sekulär furste eller hertig. De riksomedelbara furstbiskoparna var medlemmar av Riksfursterådet,^[1]^[2] ett av de tre riksständerna som utgjorde den kejserliga riksdagen. Furstärkebiskoparna av Köln, Mainz och Trier var dessutom kurfurstar. Även abbotar och abbedissor kunde vara andliga furstar (Fürstabt, Fürstäbtissin), med sitt kloster och ett tillhörande område som territorium.^[2]

År 1521 fanns totalt 53 andliga furstendömen i Tysk-romerska riket. I och med reformationen och sekulariseringsvågen minskades de i antal till 23 vid trettioåriga krigets slut 1648. De förlorade sin världsliga makt helt under de första åren av 1800-talet, i samband med att Tysk-romerska riket upplöstes.^[2] De övergick då till att enbart fungera som kyrkliga stift.

Protestantiska furstbiskopar

Den lutherska reformationen kom att öka de världsliga furstarnas makt i förhållande till påven och kejsaren; kyrkan stod inte längre över fursten.^[3]^[4] I de protestantiska länderna kunde furstbiskoparnas världsliga makt överföras till en vald biskop eller administrator. Om administratorn inte var prästvigd kunde dekyrkliga funktionerna delegeras till andra. Detta gäller exempelvis den svenske kung Adolf Fredrik, som likt sin far och farfar var furstbiskop av Lübeck utan att för den skulle vara prästvigd eller teolog.

I förlängningen kom dock många protestantiska länder att avveckla furstbiskopsdömena, och överlåta deras världsliga makt på närliggande adelsmän.

Beteckning

På tyska kan en språklig skillnad görs mellan rent kyrkliga stift (Bistum, Erzbistum, Diözese, Erzdiözese) och furstbiskopsdömen (Hochstift, Fürststift, Erzstift, Fürstbistum, Fürsterzbistum). Denna skillnad är dock inte fullt historisk; samtida med systemet kunde även Stift användas för alla typer av furstbiskopsdöme. En strikt språklig särskiljning saknas i svenskan.

Biskopsdömen i Tysk-romerska riket

Namn (svenska)	Rang	Namn (lokalt)	Riksomedelbarhet	Nutida nationstillhörighet	Kommentarer
Kurfurstendömet Köln	ärkestift kurfurstendöme	tyska: Erzstift Köln, Kurköln	953–1803	Tyskland	Kurfurste och ärkekansler av Italien.
Kurfurstendömet Mainz	ärkestift kurfurstendöme	tyska: Erzbistum Mainz, Kurmainz	Ca 780–1803	Tyskland	Kurfurste och ärkekansler av Tyskland.
Kurfurstendömet Trier	ärkestift kurfurstendöme	franska: Archevêque Trèves tyska: Erzbistum Trier, Kurtrier	772–1803	Tyskland	Kurfurste och ärkekansler av Burgund.
Furstbiskopsdömet Augsburg	biskop	tyska: Hochstift Augsburg	Ca 888–1803	Tyskland
Furstbiskopsdömet Bamberg	biskop	tyska: Hochstift Bamberg	1245–1802	Tyskland
Furstbiskopsdömet Basel	biskop	franska: Principauté de Bâle tyska: Fürstbistum Basel	1032–1803	Frankrike Schweiz Tyskland
Biskopsdömet Brandenburg	biskop	tyska: Hochstift Brandenburg	ca 1165–1598	Tyskland	Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1520. Sekulariserat och sammanfogat med kurfurstendömet Brandenburg 1571.
Ärkebiskopsdömet Bremen	ärkebiskop	tyska: Erzstift Bremen	1180–1648	Tyskland	Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1566 till 1648. Den fria riksstaden Bremen tillhörde inte biskopsdömet.
Furstbiskopsdömet Brixen	biskop	italienska: Principato vescovile di Bressanone tyska: Hochstift Brixen	1027–1803	Italien	Sekulariserat till grevskapet Tyrolen.
Furstbiskopsdömet Cambrai	biskop, senare ärkebiskop	franska: Principauté de Cambrai tyska: Hochstift Kammerich	1007–1678	Frankrike	Övergick till Frankrike 1678 genom Freden i Nijmegen.
Biskopsdömet Cammin	biskop	tyska: Bistum Cammin	Ej riksomedelbart; förläning från hertigdömet Pommern.	Tyskland Polen
Furstbiskopsdömet Chur	biskop	italienska: Principato vescovile di Coira rätoromanska: Chapitel catedral da Cuira tyska: Bistum Chur	831 / 1170–1526	Liechtenstein Schweiz	Sekulariserat 1803 vid Helvetiska republikens upplösning.
Furstbiskopsdömet Eichstätt	biskop	tyska: Hochstift Eichstätt	1305–1802	Tyskland
Furstbidskopsdömet Freising	biskop	tyska: Hochstift Freising	1294–1802	Tyskland Österrike	Furstbiskopsdömet utgjorde en mindre del av det kyrkliga stiftet Freising.
Furstbiskopsstiftet Fulda	abbot, sedan biskop	tyska: Reichskloster Fulda, Reichsbistum Fulda	1220–1802	Tyskland	Riksomedelbart kloster till 1752, då det upphöjdes till furstbiskopsstift. Sekulariserat 1802.^[5]
Furstbiskopsdömet Genève	biskop	franska: Évêché de Genève tyska: Fürstbistum Genf	1154-1526	Frankrike Schweiz	De jure fri riksstad från 1154, men de facto styrd av grevarna av Genève till 1400 och Savojen från 1401. Sekulariserat genom inträde i Gamla schweiziska edsförbundet 1526.
Furstbiskopsdömet Halberstadt	biskop	tyska: Bistum Halberstadt	1180–1648	Tyskland	Sekulariserat in i Kurfurstendömet Brandenburg 1648.^[6]
Biskopsdömet Havelberg	biskop	tyska: Bistum Havelberg	1151–1598	Tyskland	Fortsatte med luthersk administrator efter reformation 1548.
Furstbiskopsdömet Hildesheim	biskop	tyska: Hochstift Hildesheim	1235–1803	Tyskland
Furstbiskopsdömet Konstanz	biskop	tyska: Hochstift Konstanz	1155–1803	Schweiz Tyskland Österrike	Kraftigt minskat efter reformationen.
Furstbiskopsdömet Lausanne	biskop	franska: Principauté épiscopale de Lausanne tyska: Bistum Lausanne	1270–1536	Schweiz
Biskopsdömet Lebus	biskop	polska: Diecezja lubuska tyska: Bistum Lebus	omtvistat 1248–1372 ej riksomedelbar 1372–1454 / 1454 / 1506–1598	Polen Tyskland	Omtvistat som fri riksstad 1248–1372. Förläning inom kungariket Böhmen 1372–1454. Biskopssätet flyttat till Fürstenwalde 1385. Fortsatt med Huset Hohenzollern som luthersk administrator efter reformation 1555 till sekulariseringen in i Kurfurstendömet Brandenburg 1598.
Furstbiskopsdömet Liège	biskop	franska: Principauté de Liége tyska: Fürstbistum Lüttich vallonska: Principåté d' Lidje	980–1789 eller 1795	Belgien Nederländerna
Furstendömet Lübeck	biskop	tyska: Hochstift Lübeck	1180–1803	Tyskland	Biskopssätet ursprungligen i Oldenburg, flyttat till Eutin på 1270-talet. Fortsatte med luthersk biskop efter reformationen 1535; från 1586 med Holstein-Gottorpska ätten som luthersk administrator.
Ärkebiskopsdömet Lyon	ärkebiskop	franska: Archevêque de Lyon Arpitanska: Arch·evèque de Liyon	1157–1312	Frankrike	Status som fri riksstad av Fredrik Barbarossa 1157. Annekterat och sekulariserat av Frankrike 1312.
Ärkebiskopsdömet Magdeburg	ärkebiskop	tyska: Erzstift Magdeburg	1180–1680	Tyskland	Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1566 till 1631, och igen från 1638.
Biskopsdömet Merseburg	biskop	tyska: Bistum Merseburg	1004–1565	Tyskland	Fortsatte med kurfurstendömet Sachsen som luthersk administrator efter reformationen 1544.
Furstbiskopsdömet Metz	biskop	franska: Évêché de Metz tyska: Hochstift Metz	1100-talet –1552	Frankrike	Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.
Furstbiskopsdömet Minden	biskop	tyska: Hochstift Minden	1180–1648	Tyskland
Furstbiskopsstiftet Münster	biskop	tyska: Hochstift Münster	1180–1802	Tyskland
Biskopsdömet Naumburg-Zeitz	biskop	tyska: Bistum Naumburg-Zeitz		Tyskland	Under förvaltning av markgrevskapet Meissen från 1259. Fortsatte med kurfurstendömet sachsen som luthersk administrator efter reformationen 1564.
Furstbiskopsdömet Olomouc	biskop, senare ärkebiskop	polska: Archidiecezja ołomunieckatjeckiska: Arcibiskupství olomoucké tyska: Erzbistum Olmütz	ej riksomedelbart; förläning inom kungariket Böhmen; från 1742 inom kungariket Preussen	Polen Tjeckien	Furstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.
Furstbiskopsdömet Osnabrück	biskop	tyska: Hochstift Osnabrück	Ca 1236–1802	Tyskland	Efter Westfaliska freden alternerade biskopssätet mellan katolsk och luthersk biskop.
Furstbiskopsdömet Paderborn	biskop	tyska: Fürstbistum Paderborn	1281–1802	Tyskland
Furstbiskopsdömet Passau	biskop	tyska: Hochstift Passau	999–1803	Österrike Tyskland	Furstetiteln bekräftad i Nürnberg 1217.
Furstbiskopsdömet Ratzeburg	biskop	tyska: Bistum Ratzeburg	1236–1648	Tyskland	Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1554.
Furstbiskopsdömet Regensburg	biskop	tyska: Hochstift Regensburg	1132?–1803	Tyskland	Sekulariserades genom sammanslagning med den fria riksstaden Regensburg.
Ärkebiskopsdömet Salzburg	ärkebiskop	tyska: Fürsterzbistum Salzburg	1278–1803	Österrike	Upphöjd till kurfurste 1803–1805, samtidigt sekulariserat. Från 1648 övertog Salzburg hederstiteln Primas Germaniae, den främste bland de tyska biskoparna. Därefter presiderade han över riksfurstarna vid riksdagen. Furstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.
Furstbiskopsdömet Schwerin	biskop	tyska: Bistum Schwerin	1180–1648	Tyskland	Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen 1516.
Furstbiskopsdömet Speyer	biskop	tyska: Hochstift Speyer	888–1803	Tyskland
Furstbiskopsdömet Strassburg	biskop	alemanniska: Bistum Strossburi franska: Évêché de Strasbourg tyska: Fürstbistum Straßburg	982–1803	Frankrike Tyskland	Avstod furstevärdigheten över området väster om Rhen 1648 till Frankrike. Hela området sekulariserat 1789.^[7]
Ärkebiskopsdömet Tarentaise	ärkebiskop	arpitanska: Prince Evèque de Tarentèsa franska: Prince-évêque de Tarentaise italienska: Principato vescovile di Tarantasia	1186-1769	Frankrike	Greve av Tarentaise från 996; riksomedelbar 1186. De facto styrd av Savojen från 1271. Sekulariserad och annekterad av kungariket Sardinien 1769.
Furstbiskopsdömet Toul	biskop	franska: Principauté de Toul tyska: Bistum Tull	1100-talet – 1552	Frankrike	Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.
Biskopsdömet Trient	biskop	italienska: Principato vescovile di Trento tyska: Fürstbistum Trient	1027–1803	Italien	Förlänat riksomedelbarhet av Konrad II.^[8]
Biskopsdömet Utrecht	biskop	nederländska: Sticht Utrecht	1024–1528	Nederländerna	Sålt till Karl V, tysk-romersk kejsare, 1528. Furstbiskopsdömet utgjorde en mindre del av det kyrkliga stiftet Utrecht.
Biskopsstiftet Verden	biskop	tyska: Hochstift Verden	1180–1648	Tyskland	Fortsatte med luthersk administrator efter reformationen. Sekulariserades som svenska förläningar i Westfaliska freden 1648. Avträddes av Sverige till kurfurstendömet Hannover 1719.
Furstbiskopsdömet Verdun	biskop	franska: Principauté de Verdun tyska: Bistum Wirten	1100-talet – 1552	Frankrike	Övergick till Frankrike genom fördraget vid Chambord.
Furstbiskopsdömet Worms	biskop	tyska: Bistum Worms	861–1801	Tyskland	Biskopssätet flyttat till Ladenburg 1400.
Furstbiskopsdömet Wrocław (Hertigdömet Nysa)	biskop	polska: Księstwo Nyskietjeckiska: Niské knížectví tyska: Fürstentum / Herzogtum Neisse	ej riksomedelbart	Polen Tjeckien (Även kyrklig tillhörighet till Tyskland)	Sekulariserat 1810 (Preussen) och 1850 (Österrike). Furstetiteln i bruk till 1951, då samtliga furstbiskopliga titlar avskaffades av påven.
Furstbiskopsdömet Würzburg	biskop	tyska: Hochstift Würzburg	1168–1803	Tyskland	Hertig av Austrasien.

Furstbiskopar i andra länder

Furstbiskopar har även förekommit i andra länder:

I England hade biskopen av Durham titeln furstbiskop. Som i Tyskland överlevde titeln reformationen och fortlevde till 1836.
I Livland fanns Furstbiskopsdömet Dorpat, Biskopsdömet Kurland, Ärkebiskopsdömet Riga och Biskopsdömet Ösel-Wiek.
I Montenegro hade sex av Huset Petrović-Njegoš regerande monarker titeln furstbiskop av Montenegro, 1659–1852, innan den sjätte och siste blev en sekulär furste.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Fürstbischof, 2023-06-10 kl 18:05.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Erwählter Bischof, 2023-10-26 kl 19:13.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Hochstift, 2023-12-10 kl 19:46.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Prince-bishop, 2023-12-28 kl 21:44.

Noter

^ Furstbiskop i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
^ [a b c] Furste i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
^ ”reformationen”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/reformationen. Läst 28 december 2023.
^ ”lutherdom”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lutherdom. Läst 28 december 2023.
^ Fulda i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)
^ Halberstadt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
^ Strassburg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)
^ Trient i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)

[Furstbiskop-1] Furstbiskop i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)

[Furste-2] [a b c] Furste i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)

[3] ”reformationen”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/reformationen. Läst 28 december 2023.

[4] ”lutherdom”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lutherdom. Läst 28 december 2023.

[5] Fulda i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1908)

[6] Halberstadt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)

[7] Strassburg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1918)

[8] Trient i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]