Lars Amble
Lars Amble | |
Lars Amble, 1968. | |
Född | Lars Anders Amble-Næss 10 augusti 1939 Oscars församling, Stockholm |
---|---|
Död | 19 augusti 2015 (76 år) Oscars församling, Stockholm |
Utbildad vid | Dramatens elevskola |
Maka | Marie Göranzon (1963–1971) Margareta Kempe (1975–1976) Ingrid Thomasson (1977–1996) Gunborg Alm (1999–2015; hans död) |
Släktingar | Leif Amble-Næss (far) Maritta Marke (mor) Lolo Amble (dotter) |
IMDb SFDb |
Lars Anders Amble-Næss,[1] känd som Lars Amble, född 10 augusti 1939 i Oscars församling i Stockholm[1], död 19 augusti 2015 i Oscars församling i Stockholm,[2] var en svensk skådespelare och regissör.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Lars Ambles föräldrar var båda skådespelare; fadern var den norskfödde Leif Amble-Næss och modern den svenskfödda Maritta Marke. Han genomgick Dramatens elevskola 1962–1965.[3] Då hade han redan hunnit ha flera roller på Riksteatern. På Dramaten arbetade Amble i flera olika omgångar från 1965, bland Dramaten-uppsättningarna kan nämnas Woyzeck, Stormen, Stiftelsen, Markurells i Wadköping och En midsommarnattsdröm. Han var initiativtagare till teatergruppen Unga Dramaten. Hans sista framträdande på Dramaten blev som Anselme i Den girige, en roll han spelade fram till i april 2015.[4]
Amble var engagerad som skådespelare och regissör vid privatteatrar i Stockholm som Intiman, Folkan, Scalateatern, Oscars, Vasan och Chinateatern 1969–1974. Han skrev musikaler, bearbetade och översatte pjäser, medverkade i krogshower och revyer. Amble blev konstnärlig ledare på Maximteatern i Stockholm 1986 och senare en av delägarna. Han regisserade och var en av manusförfattarna bakom musikalkomedin Skål (1985) där 1900-talets historia sammanfattades på ett par timmar. Med Amble som regissör, översättare och drivande kraft blev Maximteatern Stockholms främsta komediscen under 1980- och 1990-talen. Amble satte upp en lång rad publiksuccéer såsom Omaka par (1987), Skvaller (1990) och Rakt ner i fickan (1994). Det sista Amble regisserade på Maxim var den revynostalgiska föreställningen Strålande tider! Härliga tider! (2000).[5]
Tre gånger belönades han med privatteaterpriset Guldmasken för bästa regi. Han undervisade även vid Teaterhögskolan i Stockholm.
Amble var även flitigt förekommande på TV och film; här kan nämnas Raggare! 1959, Någonstans i Sverige 1973, Den enfaldige mördaren 1982, Två killar och en tjej 1983 och Peter Dalles film Skenbart 2003. På 1970-talet uppträdde han tillsammans med Lasse Berghagen och Lasse Lönndahl i TV-underhållningen Triss med Lasse. Han erhöll den kungliga medaljen Litteris et Artibus 2003.
Privatliv
[redigera | redigera wikitext]Lars Amble var första gången gift 1963–1971 med skådespelaren och skolkamraten Marie Göranzon (född 1942) och blev far till dramatikern Lolo Amble (född 1963).[6] Andra gången var han gift 1975–1976 med Margareta Kempe (född 1953)[7], dotter till kommendörkapten Olof Kempe och Maja, ogift Bedoire.[8] Tredje gången var han gift 1977–1996 med fotvårdsspecialisten Ingrid Thomasson (född 1945), dotter till handelsträdgårdsmästaren Sven Thomasson och Ruth Thomasson.[9] Fjärde gången var han gift från 1999 till sin död med Gunborg Alm (född 1941).[1] Lars Amble är gravsatt i minneslunden på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[10]
Filmografi i urval
[redigera | redigera wikitext]Roller
[redigera | redigera wikitext]- 1959 – Raggare!
- 1966 – Heja Roland!
- 1967 – Gumman som blev liten som en tesked (TV-serie)
- 1968 – Korridoren
- 1968 – Siste nudisten
- 1971 – Flagga för trygghet (TV-film)
- 1971 – Horoskopet (TV-film)
- 1972 – The Day the Clown Cried
- 1972 – Firmafesten
- 1973 – Bröllopet
- 1973 – Någonstans i Sverige (TV-serie)
- 1973 – Makt på spel (TV-serie)
- 1973 – N.P. Möller, fastighetsskötare (TV-serie)
- 1974 – Vita nejlikan eller Den barmhärtige sybariten
- 1974 – Sams
- 1975 – Skärseld
- 1977 – Tabu
- 1977 – Bernard och Bianca (röst)
- 1978 – Restauranten
- 1979 – Den åttonde dagen
- 1979 – Repmånad
- 1979 – Makten och hederligheten (TV-film)
- 1979 – Jag är med barn
- 1980 – Flygnivå 450
- 1980 – Välkommen hem (TV-serie)
- 1980 – Hyenan ler faktiskt inte... (TV-film)
- 1981 – Rasmus på luffen
- 1981 – Göta kanal
- 1981 – Sopor
- 1981 – Olsson per sekund eller Det finns ingen anledning till oro
- 1981 – Genombrottet (TV-film)
- 1982 – Den enfaldige mördaren
- 1982 – Studenten (TV-film)
- 1983 – Två killar och en tjej
- 1983 – Kalabaliken i Bender
- 1984 – Rosen
- 1984 – Panik i butiken (TV-serie)
- 1984 – Se upp för sjöjungfrur! (TV-film)
- 1986 – Min pappa är Tarzan
- 1987 – Varuhuset (TV-serie)
- 1988 – Clark Kent (TV-serie)
- 1997 – Svensson Svensson – filmen
- 1997 – Snoken (TV-serie)
- 1999 – Jakten på en mördare (TV-serie)
- 2001 – Harry Potter och de vises sten (röst)
- 2002 – Harry Potter och Hemligheternas kammare (röst)
- 2003 – Skenbart – en film om tåg
- 2004 – Harry Potter och fången från Azkaban (röst)
- 2006 – Beck – Flickan i jordkällaren (TV-film)
- 2006 – Möbelhandlarens dotter (TV-serie)
- 2007 – Harry Potter och Fenixorden (röst)
- 2007 – En spricka i kristallen (TV-serie)
- 2010–2014 – Morden i Sandhamn (TV-serie)
Regi
[redigera | redigera wikitext]- 1974 – Bakom masker
- 1981 – Olsson per sekund eller Det finns ingen anledning till oro
- 2006 – Lögn i Helvete
Teater
[redigera | redigera wikitext]Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]Regi (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
---|---|---|---|
1967 | Meda från Mbongo |
Willy Kyrklund | Dramaten |
1969 | Djur som inte... |
Beppe Wolgers | Dramaten Gästspel på Oscarsteatern |
Cabaret |
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff | Maximteatern[15] | |
1971 | Vad är det för fel på 1933 års modell?, revy |
Carl Zetterström | Scalateatern[16] |
1972 | Sånt folk!, revy |
Carl Zetterström | Maximteatern[17] |
1975 | Staden spelar upp |
Carl Zetterström | Dramaten |
1977 | Den musikaliska stolpsängen I Do! I Do! |
Tom Jones och Harvey Schmidt Översättning Bo Forsberg |
Riksteatern |
1983 | Arsenik och gamla spetsar Arsenic and Old Lace |
Joseph Kesselring | Maximteatern[18] |
1985 | Skål |
Lars Amble, Magnus Härenstam, Lill Lindfors, Brasse Brännström och Anders Berglund |
Maximteatern |
1987 | Omaka par The Odd Couple |
Neil Simon | Maximteatern |
1988 | Jag är inte Rappaport I'm Not Rappaport |
Herb Gardner | Dramaten |
1989 | Happy End Situation Comedy |
Brian Cooke och Johnnie Mortimer Översättning Sven Melander, bearbetning Lars Amble och Brasse Brännström |
Maximteatern |
1990 | Hemlig extas The Secret Rapture |
David Hare | Dramaten |
Skvaller Gossip |
Neil Simon | Maximteatern | |
1991 | Tartuffe |
Molière | Dramaten |
1992 | En handelsresandes död Death of a Salesman |
Arthur Miller | Dramaten |
Trassel Out of Order |
Ray Cooney | Maximteatern | |
1993 | Press - ett obehagligt stycke Silly Cow |
Ben Elton Översättning och bearbetning Lars Amble och Brasse Brännström |
Vasateatern |
1994 | I nöd och lust The Cemetery Club |
Ivan Menchell | Maximteatern |
1995 | Dubbeltrubbel Pyjamas Pour Six |
Marc Camoletti Översättning och bearbetning Lars Amble och Brasse Brännström |
Vasateatern |
1996 | Lill & Svensson |
Lill Lindfors, Lennart R Svensson m.fl. | Maximteatern |
Rakt ner i fickan Cash on Delivery |
Michael Cooney | Maximteatern | |
1998 | Pengarna eller livet Funny Money |
Ray Cooney | Maximteatern |
Kämpa på A Lady of Letters Sova bland säckar Bed Among the Lentils |
Alan Bennett Översättning och bearbetning Lars Amble och Brasse Brännström |
Maximteatern | |
2000 | Strålande tider! Härliga tider!, revy | Maximteatern[19] | |
2006 | Lögn i helvete The Lying Kind |
Anthony Neilson Översättning Hans Alfredson |
Vasateatern |
Blomsterplockarna |
Erland Josephson | Strindbergs intima teater |
Priser och nomineringar
[redigera | redigera wikitext]År | Uppsättning | Pris | Kategori | Resultat |
---|---|---|---|---|
1988 | Omaka par | Guldmasken | Bästa regi | Vann |
1991 | Skvaller | Guldmasken | Bästa regi | Vann |
1993 | Trassel | Guldmasken | Bästa regi | Vann |
1999 | Pengarna eller livet | Guldmasken | Bästa regi | Nominerad |
2006 | Lögn i helvete | Guldmasken | Bästa regi | Nominerad |
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917
- ^ ”Skådespelaren Lars Amble avliden”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/skadespelaren-lars-amble-avliden. Läst 23 augusti 2015.
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
- ^ Dramaten. ”Lars Amble har avlidit”. Pressmeddelande. Läst 20 augusti 2015. Arkiverad från originalet den 23 september 2015.
- ^ Bjerstedt, Staffan (2006). Vem är vem i svensk humor. Books-On-Demand. sid. 15. ISBN 978-91-631-9399-6
- ^ AMBLE, LARS A, regissör, skådespelare, Sthlm i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 474.
- ^ Sveriges befolkning 1980. Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2004. Libris 9632925. ISBN 91-87676-37-0
- ^ KEMPE, OLOF V, byråchef, kommendörkapten, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 687.
- ^ Amble, Lars A, skådespelare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 47.
- ^ SvenskaGravar
- ^ Barbro Hähnel (14 februari 1970). ”'Arsenik och gamla spetsar': Söta giftblanderskor och borttappade poänger”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1970-02-14/43/15. Läst 22 januari 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 38. 20 mars 1971. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-03-20/77/38. Läst 25 september 2020.
- ^ Leif Zern (20 januari 1974). ”Carl Z i rävsaxen, men Birgitta är fin”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-01-20/19/16. Läst 23 januari 2016.
- ^ Bengt Jahnsson (18 oktober 1984). ”Levande lik på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1984-10-18/284/28. Läst 25 januari 2016.
- ^ Barbro Hähnel (27 september 1969). ”'Cabaret' på Maxim: Personlig och slagkraftig”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-27/262/15. Läst 22 augusti 2015.
- ^ Leif Zern (4 september 1971). ”Carl Zetterströms revy: Befriande och löftesrikt”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-04/239/11. Läst 22 januari 2016.
- ^ Leif Zern (9 september 1972). ”Carl Z på Maxim: Revy med toppar och svackor”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-09-09/245/15. Läst 23 januari 2016.
- ^ Bengt Jahnsson (1 oktober 1983). ”Dötrist på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-10-01/266/22. Läst 25 januari 2016.
- ^ Leif Zern (21 januari 2000). ”Inte så strålande tider. Det räcker inte att citera gamla slagnummer”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160125143836/http://www.dn.se/arkiv/kultur/revy-inte-sa-stralande-tider-det-racker-inte-att-citera. Läst 24 juni 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Lars Amble på Internet Movie Database (engelska)
- Lars Amble på Svensk Filmdatabas
- Lars Amble i Dramatens rollbok
|
- Svenska teaterregissörer
- Svenska filmregissörer
- Svenska skådespelare under 1900-talet
- Svenska skådespelare under 2000-talet
- Svenska röstskådespelare
- Skådespelare från Stockholm
- Mottagare av Litteris et Artibus
- Gravsatta på Galärvarvskyrkogården
- Födda 1939
- Avlidna 2015
- Män
- Guldmasken för bästa regi
- Svenska musikalförfattare