Lars Amble

	Lars Amble
	Lars Amble, 1968.
Född	Lars Anders Amble-Næss; 10 augusti 1939; Oscars församling, Stockholm
Död	19 augusti 2015 (76 år); Oscars församling, Stockholm
Utbildad vid	Dramatens elevskola
Maka	Marie Göranzon; (1963–1971); Margareta Kempe; (1975–1976); Ingrid Thomasson; (1977–1996); Gunborg Alm; (1999–2015; hans död)
Släktingar	Leif Amble-Næss (far) ; Maritta Marke (mor) ; Lolo Amble (dotter)
	Guldmasken Bästa regi ; 1988 Omaka par ; 1991 Skvaller ; 1993 Trassel
	IMDb SFDb

Lars Anders Amble-Næss,^[1] känd som Lars Amble, född 10 augusti 1939 i Oscars församling i Stockholm^[1], död 19 augusti 2015 i Oscars församling i Stockholm,^[2] var en svensk skådespelare och regissör.

Biografi

Lars Ambles föräldrar var båda skådespelare; fadern var den norskfödde Leif Amble-Næss och modern den svenskfödda Maritta Marke. Han genomgick Dramatens elevskola 1962–1965.^[3] Då hade han redan hunnit ha flera roller på Riksteatern. På Dramaten arbetade Amble i flera olika omgångar från 1965, bland Dramaten-uppsättningarna kan nämnas Woyzeck, Stormen, Stiftelsen, Markurells i Wadköping och En midsommarnattsdröm. Han var initiativtagare till teatergruppen Unga Dramaten. Hans sista framträdande på Dramaten blev som Anselme i Den girige, en roll han spelade fram till i april 2015.^[4]

Amble var engagerad som skådespelare och regissör vid privatteatrar i Stockholm som Intiman, Folkan, Scalateatern, Oscars, Vasan och Chinateatern 1969–1974. Han skrev musikaler, bearbetade och översatte pjäser, medverkade i krogshower och revyer. Amble blev konstnärlig ledare på Maximteatern i Stockholm 1986 och senare en av delägarna. Han regisserade och var en av manusförfattarna bakom musikalkomedin Skål (1985) där 1900-talets historia sammanfattades på ett par timmar. Med Amble som regissör, översättare och drivande kraft blev Maximteatern Stockholms främsta komediscen under 1980- och 1990-talen. Amble satte upp en lång rad publiksuccéer såsom Omaka par (1987), Skvaller (1990) och Rakt ner i fickan (1994). Det sista Amble regisserade på Maxim var den revynostalgiska föreställningen Strålande tider! Härliga tider! (2000).^[5]

Tre gånger belönades han med privatteaterpriset Guldmasken för bästa regi. Han undervisade även vid Teaterhögskolan i Stockholm.

Amble var även flitigt förekommande på TV och film; här kan nämnas Raggare! 1959, Någonstans i Sverige 1973, Den enfaldige mördaren 1982, Två killar och en tjej 1983 och Peter Dalles film Skenbart 2003. På 1970-talet uppträdde han tillsammans med Lasse Berghagen och Lasse Lönndahl i TV-underhållningen Triss med Lasse. Han erhöll den kungliga medaljen Litteris et Artibus 2003.

Privatliv

Lars Amble var första gången gift 1963–1971 med skådespelaren och skolkamraten Marie Göranzon (född 1942) och blev far till dramatikern Lolo Amble (född 1963).^[6] Andra gången var han gift 1975–1976 med Margareta Kempe (född 1953)^[7], dotter till kommendörkapten Olof Kempe och Maja, ogift Bedoire.^[8] Tredje gången var han gift 1977–1996 med fotvårdsspecialisten Ingrid Thomasson (född 1945), dotter till handelsträdgårdsmästaren Sven Thomasson och Ruth Thomasson.^[9] Fjärde gången var han gift från 1999 till sin död med Gunborg Alm (född 1941).^[1] Lars Amble är gravsatt i minneslunden på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.^[10]

Filmografi i urval

Roller

1959 – Raggare!
1966 – Heja Roland!
1967 – Gumman som blev liten som en tesked (TV-serie)
1968 – Korridoren
1968 – Siste nudisten
1971 – Flagga för trygghet (TV-film)
1971 – Horoskopet (TV-film)
1972 – The Day the Clown Cried
1972 – Firmafesten
1973 – Bröllopet
1973 – Någonstans i Sverige (TV-serie)
1973 – Makt på spel (TV-serie)
1973 – N.P. Möller, fastighetsskötare (TV-serie)
1974 – Vita nejlikan eller Den barmhärtige sybariten
1974 – Sams
1975 – Skärseld
1977 – Tabu
1977 – Bernard och Bianca (röst)
1978 – Restauranten
1979 – Den åttonde dagen
1979 – Repmånad
1979 – Makten och hederligheten (TV-film)
1979 – Jag är med barn
1980 – Flygnivå 450
1980 – Välkommen hem (TV-serie)
1980 – Hyenan ler faktiskt inte... (TV-film)
1981 – Rasmus på luffen
1981 – Göta kanal
1981 – Sopor
1981 – Olsson per sekund eller Det finns ingen anledning till oro
1981 – Genombrottet (TV-film)
1982 – Den enfaldige mördaren
1982 – Studenten (TV-film)
1983 – Två killar och en tjej
1983 – Kalabaliken i Bender
1984 – Rosen
1984 – Panik i butiken (TV-serie)
1984 – Se upp för sjöjungfrur! (TV-film)
1986 – Min pappa är Tarzan
1987 – Varuhuset (TV-serie)
1988 – Clark Kent (TV-serie)
1997 – Svensson Svensson – filmen
1997 – Snoken (TV-serie)
1999 – Jakten på en mördare (TV-serie)
2001 – Harry Potter och de vises sten (röst)
2002 – Harry Potter och Hemligheternas kammare (röst)
2003 – Skenbart – en film om tåg
2004 – Harry Potter och fången från Azkaban (röst)
2006 – Beck – Flickan i jordkällaren (TV-film)
2006 – Möbelhandlarens dotter (TV-serie)
2007 – Harry Potter och Fenixorden (röst)
2007 – En spricka i kristallen (TV-serie)
2010–2014 – Morden i Sandhamn (TV-serie)

Regi

1974 – Bakom masker
1981 – Olsson per sekund eller Det finns ingen anledning till oro
2006 – Lögn i Helvete

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1965	Fältväbeln Tygmästaren	Mutter Courage Bertolt Brecht	Alf Sjöberg	Dramaten
1965	Cyril	Yvonne, prinsessa av Bourgogne Witold Gombrowicz	Alf Sjöberg	Dramaten
1967	Henri	Flickan i Montreal Lars Forssell	Jackie Söderman	Dramaten
1970	Mortimer Brewster	Arsenik och gamla spetsar Joseph Kesselring	Hasse Ekman	Scalateatern^[11]
1971	Don Baker	Fri som fjärilen Leonard Gershe	Jan Malmsjö	Scalateatern^[12]
1974	Medverkande	Paviljongen, revy Carl Zetterström	Hans Bergström	Scalateatern^[13]
1976	Stenwall	Chez nous Per Olov Enquist och Anders Ehnmark	Lars Göran Carlson	Dramaten
1979	Sergeij	Kollontaj Agneta Pleijel	Alf Sjöberg	Dramaten
1984	Jonathan Brewster	Arsenik och gamla spetsar Joseph Kesselring	Lars Amble	Maximteatern^[14]
1999	Rektor Blidberg	Markurells i Wadköping Hjalmar Bergman	Peter Dalle	Dramaten
2000	Egeus	En midsommarnattsdröm William Shakespeare	John Caird	Dramaten
2003	Greven av Gloucester	Kung Lear William Shakespeare	Stefan Larsson	Dramaten
2005	Hermocrate	Kärlekens triumf Pierre de Marivaux	Staffan Roos	Dramaten
2005	Escalus	Lika för lika William Shakespeare	Yannis Houvardas	Dramaten
2006	Domare Wolff	Pinocchios aska Jokum Rohde	Anna Novovic	Dramaten
2015	Anselme	Den girige Molière	Gösta Ekman	Dramaten

Regi (ej komplett)

År	Produktion	Upphovsmän	Teater
1967	Meda från Mbongo	Willy Kyrklund	Dramaten
1969	Djur som inte...	Beppe Wolgers	Dramaten Gästspel på Oscarsteatern
1969	Cabaret	John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff	Maximteatern^[15]
1971	Vad är det för fel på 1933 års modell?, revy	Carl Zetterström	Scalateatern^[16]
1972	Sånt folk!, revy	Carl Zetterström	Maximteatern^[17]
1975	Staden spelar upp	Carl Zetterström	Dramaten
1977	Den musikaliska stolpsängen I Do! I Do!	Tom Jones och Harvey Schmidt Översättning Bo Forsberg	Riksteatern
1983	Arsenik och gamla spetsar Arsenic and Old Lace	Joseph Kesselring	Maximteatern^[18]
1985	Skål	Lars Amble, Magnus Härenstam, Lill Lindfors, Brasse Brännström och Anders Berglund	Maximteatern
1987	Omaka par The Odd Couple	Neil Simon	Maximteatern
1988	Jag är inte Rappaport I'm Not Rappaport	Herb Gardner	Dramaten
1989	Happy End Situation Comedy	Brian Cooke och Johnnie Mortimer Översättning Sven Melander, bearbetning Lars Amble och Brasse Brännström	Maximteatern
1990	Hemlig extas The Secret Rapture	David Hare	Dramaten
1990	Skvaller Gossip	Neil Simon	Maximteatern
1991	Tartuffe	Molière	Dramaten
1992	En handelsresandes död Death of a Salesman	Arthur Miller	Dramaten
1992	Trassel Out of Order	Ray Cooney	Maximteatern
1993	Press - ett obehagligt stycke Silly Cow	Ben Elton Översättning och bearbetning Lars Amble och Brasse Brännström	Vasateatern
1994	I nöd och lust The Cemetery Club	Ivan Menchell	Maximteatern
1995	Dubbeltrubbel Pyjamas Pour Six	Marc Camoletti Översättning och bearbetning Lars Amble och Brasse Brännström	Vasateatern
1996	Lill & Svensson	Lill Lindfors, Lennart R Svensson m.fl.	Maximteatern
1996	Rakt ner i fickan Cash on Delivery	Michael Cooney	Maximteatern
1998	Pengarna eller livet Funny Money	Ray Cooney	Maximteatern
1998	Kämpa på A Lady of Letters Sova bland säckar Bed Among the Lentils	Alan Bennett Översättning och bearbetning Lars Amble och Brasse Brännström	Maximteatern
2000	Strålande tider! Härliga tider!, revy		Maximteatern^[19]
2006	Lögn i helvete The Lying Kind	Anthony Neilson Översättning Hans Alfredson	Vasateatern
2006	Blomsterplockarna	Erland Josephson	Strindbergs intima teater

Priser och nomineringar

År	Uppsättning	Pris	Kategori	Resultat
1988	Omaka par	Guldmasken	Bästa regi	Vann
1991	Skvaller	Guldmasken	Bästa regi	Vann
1993	Trassel	Guldmasken	Bästa regi	Vann
1999	Pengarna eller livet	Guldmasken	Bästa regi	Nominerad
2006	Lögn i helvete	Guldmasken	Bästa regi	Nominerad

Källor

Noter

^ [a b c] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917
^ ”Skådespelaren Lars Amble avliden”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/skadespelaren-lars-amble-avliden. Läst 23 augusti 2015.
^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000
^ Dramaten. ”Lars Amble har avlidit”. Pressmeddelande. Läst 20 augusti 2015. Arkiverad från originalet den 23 september 2015.
^ Bjerstedt, Staffan (2006). Vem är vem i svensk humor. Books-On-Demand. sid. 15. ISBN 978-91-631-9399-6
^ AMBLE, LARS A, regissör, skådespelare, Sthlm i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 474.
^ Sveriges befolkning 1980. Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2004. Libris 9632925. ISBN 91-87676-37-0
^ KEMPE, OLOF V, byråchef, kommendörkapten, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 687.
^ Amble, Lars A, skådespelare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 47.
^ SvenskaGravar
^ Barbro Hähnel (14 februari 1970). ”'Arsenik och gamla spetsar': Söta giftblanderskor och borttappade poänger”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1970-02-14/43/15. Läst 22 januari 2016.
^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 38. 20 mars 1971. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-03-20/77/38. Läst 25 september 2020.
^ Leif Zern (20 januari 1974). ”Carl Z i rävsaxen, men Birgitta är fin”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-01-20/19/16. Läst 23 januari 2016.
^ Bengt Jahnsson (18 oktober 1984). ”Levande lik på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1984-10-18/284/28. Läst 25 januari 2016.
^ Barbro Hähnel (27 september 1969). ”'Cabaret' på Maxim: Personlig och slagkraftig”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-27/262/15. Läst 22 augusti 2015.
^ Leif Zern (4 september 1971). ”Carl Zetterströms revy: Befriande och löftesrikt”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-04/239/11. Läst 22 januari 2016.
^ Leif Zern (9 september 1972). ”Carl Z på Maxim: Revy med toppar och svackor”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-09-09/245/15. Läst 23 januari 2016.
^ Bengt Jahnsson (1 oktober 1983). ”Dötrist på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-10-01/266/22. Läst 25 januari 2016.
^ Leif Zern (21 januari 2000). ”Inte så strålande tider. Det räcker inte att citera gamla slagnummer”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160125143836/http://www.dn.se/arkiv/kultur/revy-inte-sa-stralande-tider-det-racker-inte-att-citera. Läst 24 juni 2015.

Externa länkar

Lars Amble på Internet Movie Database (engelska)
Lars Amble på Svensk Filmdatabas
Lars Amble i Dramatens rollbok

[bef1990-1] [a b c] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917

[2] ”Skådespelaren Lars Amble avliden”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/skadespelaren-lars-amble-avliden. Läst 23 augusti 2015.

[3] Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

[4] Dramaten. ”Lars Amble har avlidit”. Pressmeddelande. Läst 20 augusti 2015. Arkiverad från originalet den 23 september 2015.

[5] Bjerstedt, Staffan (2006). Vem är vem i svensk humor. Books-On-Demand. sid. 15. ISBN 978-91-631-9399-6

[vem68-6] AMBLE, LARS A, regissör, skådespelare, Sthlm i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 474.

[bef1980-7] Sveriges befolkning 1980. Stockholm: Sveriges släktforskarförb. 2004. Libris 9632925. ISBN 91-87676-37-0

[vem62-8] KEMPE, OLOF V, byråchef, kommendörkapten, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 687.

[vem93-9] Amble, Lars A, skådespelare, Sthlm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 47.

[10] SvenskaGravar

[11] Barbro Hähnel (14 februari 1970). ”'Arsenik och gamla spetsar': Söta giftblanderskor och borttappade poänger”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1970-02-14/43/15. Läst 22 januari 2016.

[12] ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 38. 20 mars 1971. https://arkivet.dn.se/tidning/1971-03-20/77/38. Läst 25 september 2020.

[13] Leif Zern (20 januari 1974). ”Carl Z i rävsaxen, men Birgitta är fin”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1974-01-20/19/16. Läst 23 januari 2016.

[14] Bengt Jahnsson (18 oktober 1984). ”Levande lik på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 28. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1984-10-18/284/28. Läst 25 januari 2016.

[15] Barbro Hähnel (27 september 1969). ”'Cabaret' på Maxim: Personlig och slagkraftig”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-27/262/15. Läst 22 augusti 2015.

[16] Leif Zern (4 september 1971). ”Carl Zetterströms revy: Befriande och löftesrikt”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1971-09-04/239/11. Läst 22 januari 2016.

[17] Leif Zern (9 september 1972). ”Carl Z på Maxim: Revy med toppar och svackor”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1972-09-09/245/15. Läst 23 januari 2016.

[18] Bengt Jahnsson (1 oktober 1983). ”Dötrist på Maxim”. Dagens Nyheter: s. 22. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1983-10-01/266/22. Läst 25 januari 2016.

[19] Leif Zern (21 januari 2000). ”Inte så strålande tider. Det räcker inte att citera gamla slagnummer”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 25 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160125143836/http://www.dn.se/arkiv/kultur/revy-inte-sa-stralande-tider-det-racker-inte-att-citera. Läst 24 juni 2015.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]