Gera (stad)
Gera | |||
Kretsfri stad | |||
Utsikt från rådhusets torn.
| |||
|
|||
Land | Tyskland | ||
---|---|---|---|
Förbundsland | Thüringen | ||
Höjdläge | 194 m ö.h. | ||
Koordinater | 50°52′N 12°05′Ö / 50.867°N 12.083°Ö | ||
Yta | 152,19 km² ()[1] | ||
Folkmängd | 93 634 ()[2] | ||
Befolkningstäthet | 615 inv./km² | ||
Borgmästare | Julian Vonarb | ||
Postnummer | 07545 - 07557 | ||
Riktnummer | 365, 36695 | ||
Registreringsskylt | G | ||
Kommunkod | 16 0 52 000 | ||
Geonames | 2921230 | ||
OSM-karta | 62671 | ||
Läget för Gera i Tyskland
| |||
Läget för Gera i Thüringen
| |||
Webbplats: www.gera.de | |||
Gera är en kretsfri stad i det tyska förbundslandet Thüringens allra östligaste del. Staden ligger vid floden Weisse Elster ungefär 205 meter över havet. Staden är uppdelad i 40 stadsdelar och är den näst största i delstaten. Invånarna kallas för Geraer.
Området där Gera är beläget har varit bebott av människor i omkring 80 000 år och strax söder om staden, vid orten Weida, var den sydligaste utbredningen av inlandsisen under istiden.
Huvuddelen av de industrier som fanns i staden under DDR-tiden existerar inte längre eller har inte längre någon stor betydelse för staden. Däribland var dragspelstillverkningen vilken hade stor påverkan på svensk dragspelsproduktion i början av 1900-talet. För närvarande finns de största fabrikerna inom livsmedels- och kosmetikområdet.
Från den 27 april till den 14 oktober 2007 arrangerade Gera tillsammans med Ronneburg den tyska trädgårdsutställningen "Bundesgartenschau".
Historia
[redigera | redigera wikitext]Platsen omnämndes först 995 e.Kr och fick sina stadsrättigheter före år 1327. Staden skövlades av svenska soldater under trettioåriga kriget 1639 då en stor del av staden brändes ned. Omfattande stadsbränder härjade Gera 1686 [3] och 1780. Från medeltiden till 1918 var Gera huvudstad i det ena av de reussiska furstendömena, Reuss-Gera. Furstarna residerade under många år på Schloss Osterstein utanför staden. Gera var huvudort i Bezirk Gera 1952–1990.
Vänorter
[redigera | redigera wikitext]
|
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]Byggnader
[redigera | redigera wikitext]- Historiska stora torget med Rådhuset (byggt 1576, renässans), Simsonbrunnen och Stadsapoteket (renässans)
- Slottsruinen och tornet Osterstein
- "Geraer Höhler" (gamla stora ölkällare)
- Djurpark med parktåg
Museer, konst och kultur
[redigera | redigera wikitext]- Otto-Dix-huset (födelsehem för konstnären Otto Dix)
- Orangeri med stadens konstsamling
- Stadsmuseum
- Naturhistoriska museet
- Huset Schulenburg (arkitekt: Henry van de Velde)
- Teatern (byggd 1902, Jugendstil)
Kyrkor
[redigera | redigera wikitext]Evangeliska
[redigera | redigera wikitext]- St. Johannis (Nygotik)
- St. Salvator (utvändigt Barockens arkitektur, invändigt jugendstil)
- St. Marien
- St. Trinitatis
Katolska
[redigera | redigera wikitext]- St. Elisabeth
- Heiliger Maximilian Kolbe
Nyapostoliska
[redigera | redigera wikitext]- Nyapostoliska kyrkan
Parker
[redigera | redigera wikitext]- Hofwiesenpark (här hölls Bundesgartenschau 2007)
-
Rådhuset
-
Detalj vid stadens apotek
-
Kyrkan St. Marien i Gera-Untermhaus
-
Järnvägsstationen
Kända personer
[redigera | redigera wikitext]- Otto Dix, konstnär
- Georg Buschner, fotbollstränare
- Wolfgang Tiefensee, politiker
- Marlies Göhr, friidrottare
- Olaf Ludwig, cyklist
- Heike Drechsler, friidrottare
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Franckfurt den 6 April”. Ordinarie Stockholmiske Posttijdender: s. 8. 26 april 1686.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Gera (stad).
- Gera Officiell webbplats
|