Användare:Rex Sueciæ/Topelius (släkt)

Personer ur släkten

Michael Toppelius (1734–1821), kyrkomålare
- Johan Gabriel Toppelius (1767–1808), präst
- Zacharias Topelius (1781–1831), läkare (den förste som började skriva sitt namn Topelius)

- - Zacharias Topelius (1818–1898), författare, den föregåendes son, gift medMaria Emilia (Emilie) Topelius (1821–1885), född Lindqvist, gift med Zacharias 1845
    - Aina Sofia Topelius (1846–1916), dotter till Zacharias, gift med Berndt Axel Nyberg
    - Michael Topelius (1848–1850), son till Zacharias
    - Toini Mathilda Topelius (1854–1910), författare, dotter till Zacharias
    - Eva Acke född Eva Maria Topelius (1855–1929), konstnär, dotter till Zacharias
    - Raphael Zacharias (1857–1858), son till Zacharias
    - Rosa Emilia (1859–1862), dotter till Zacharias
- Gustaf Toppelius (1786–1864), stadsläkare i Uleåborg
  - Sofia Toppelius (1821–1881), dotter till Gustaf Toppelius, Leopold Ludwig Toppeliuksen puoliso
  - Gustaf Viktor Toppelius (1825–1906), generalmajor, son till Gustaf Toppelius^[1]
  - Oskar Toppelius (1828-1904), litteraturforskare
  - Jenny Emilia Toppelius (1833–1911), dotter till Gustaf Toppelius, Paul Karl Toppeliuksen puoliso
- Jakob Alexander Toppelius (1781–1836), kyrkoherde i lutherska församlingen på Kotlin
  - Leopold Ludwig Toppelius, (1821–1891), konteramiral, Suomen meriekipaasin komentaja, son till Jakob Alexander Toppelius^[2]
  - Paul Karl Toppelius (1826–1900), konteramiral, son till Jakob Alexander Toppeliuksen^[3]
Woldemar Toppelius (1858-1933), målare
Guy Topelius (1887-1941), författare

Margareta Suber-Topelius (1892–1984), författare, mor till Christer Topelius
Christer Topelius (1924–1999), författare och bokförläggare, sonsons son till ZT ?.

Guy Topelius (1887–1941), diktare (son till ambassadrådet George Alexander Leopold Toppelius (1856–) och Nadescha Kiseleffska.)
Ann-Sofi Topelius (1935) författare
Marie Topelius (f 1963)
Stephanie Topelius (f 1969)

apotekerskan Adéle Toppelius

Släkten Toppelius

Topelius far, provinsialläkaren Zacharias Topelius d.ä., tillhörde släkten Toppelius från Uleåborg. Släktens gamla, finska släktnamn var Toppila, men ändrades sedan till det latiniserade Toppelius. Zacharias Topelius d.ä. ändrade namnet ytterligare till Topelius. Topelius mor Sofia Calamnius kom från köpmannasläkten Calamnius från Nykarleby.^[4]

Bakgrund

Några mil söder om Uleåborg, utbreder sig ett stort och enformigt fält kring byn Limingo, i Norra Österbotten. Området var offer för flera av ryssarnas attacker innan borgarna i Kajana och Uleåborg uppfördes. I dessa trakter beboddes en gård av släkten Toppinen på 1600-talet.^[5]

Under trettioåriga kriget (1618-1648) lämnade en ung bonde, Jacob Toppinen, gården och for till Uleåborg, där en av stadens köpmän utnämnde honom till sin sekreterare. Efter några år startade bonden ett eget företag och blev köpman. Enligt tidens sed förstärkte han sin status som borgare med en latinisering av sitt namn till Toppelius.^[5]

Tidiga skeden

Från denna bonde, Jacob Toppelius, härstammar sedan släkten Toppelius. Släktens medlemmar var i närmare hundra år köpmän eller tullskrivare ^[6], då Jacobs sonson Mikael Mikelsson Toppelius (1676-1726) gifte sig med den döpta judinnan Maria Zebulon (169?-1765)^[7]. Det var då som konstnärsanlagen började uppträda inom släkten.^[8]

Mikaels och Marias familj förstördes helt under den stora ofreden (1713-1721) då staden Uleåborg blev attackerad av ryssarna i slutet av år 1714. Släktens gamla hus förintades totalt, två av deras döttrar blev mördade, andra blev kidnappade och Maria lyckades fly med två av sina barn till Muhos ödemarker. Men ryssarna hittade också hit och kidnappade båda barnen fram för näsan på Maria. Sonen Kristoffer fördes till Ryssland och fick bo hos en hög adelsman.

Kristoffer behandlades bra i det främmande landet. Adelsmannen märkte snabbt pojkens talang för att spela piano, och Kristoffer uppträdde till och med för tsaren. Kristoffer gick också i skolan, och fyra år senare efter hans kidnappning planerade han med sina skolkamrater en flykt hemåt. Han var då 15 år, och tillsammans med sina vänner lyckades han fly tillbaka till Finland. Då han kom till Borgå tog han sig på ett skepp och seglade till Stockholm.

I Stockholm möttes Kristoffer av en sagolik syn. I hamnen såg han en kvinna som tvättade byk. Då han kom närmare kastade sig kvinnan över Kristoffer och kramade honom djupt. Det var hans mor Maria som också lyckats fly till Stockholm. Modern och sonen bodde i Stockholm och flyttade sedan tillbaka då kriget hade tagit slut.^[9]

Senare skeden

Efter freden blev Kristoffer tullskrivare precis som hans förfäder hade varit. Han fick en son som hette Mikael Toppelius (1734-1821), som beslutade sig för att bli konstnär. Han flyttade till Sverige för att studera hos konstnären Johan Pasch, men flyttade sedan tillbaka till Uleåborg, då han förälskat sig i Magdalena Ocklawitz. Paret gifte sig och Mikael målade i 60 år bibliska bilder i över 40 av Finlands kyrkor, främst i norra delen av landet. Han fick med Magdalena elva barn varav nio överlevde till vuxen ålder. Mikael fick fyra söner, Johan, Carl, Zacharias och Gustaf. Dessa gossar var nära vänner med bröderna Franzén, och då de yngre bröderna gick till Åbo Akademi, hjälpte de äldre bröderna och på så sätt fick dessa en bättre utbildning än den som var normal på den tiden. Av Mikaels söner blev Johan präst i Ilmola, Carl tullskrivare, Zacharias och Gustaf läkare.^[10]

Zacharias Toppelius (1781-1831) blev först student i Åbo år 1797 och fortsatte sedan sina studier vid Uppsala universitet. Under det finska kriget arbetade han som fältskär, och tillsammans med sin far, som även var vaccinatör, reste han till Vuokkiniemi utanför Finlands gräns till Vita havet. Där bekantade han sig med de gamla finska runorna, och samlade dem till en bok, som han senare utgav under titeln Suomen kansan vanhoja runoja. Denna skrift blev senare föregångaren för Elias Lönnrots forskning.^[11]

Zacharias Topelius flyttade år 1811 till Nykarleby. Han var den enda i släkten som börjat skriva släktnamnet med ett p. Ett år senare, 1812, blev han provinsläkare och gifte sig med Katarina Sofia Calamnius (1791-1868). ^[11]

Referenser

Noter

^ Toppelius, Gustaf Viktor – kenraalimajuri – Suomalaiset kenraalit ja amiraalit Venäjän sotavoimissa 1809–1917
^ Toppelius, Leopold Ludvig – kontra-amiraali – Suomalaiset kenraalit ja amiraalit Venäjän sotavoimissa 1809–1917
^ Toppelius, Paul Karl – kontra-amiraali – Suomalaiset kenraalit ja amiraalit Venäjän sotavoimissa 1809–1917
^ ”Zacharias Topelisu skrifter - Släkten”. http://www.topelius.fi/index.php?docid=13.
^ [a b] Topelius 1998, s. 9.
^ Topelius 1998, s. 11.
^ ”Topeliuksen sukupuu” (på finska). Ritva Raesmaa. http://dickens.fi/tsuku.html. Läst 21 november 2010.
^ Topelius 1937, s. 427.
^ Topelius 1998, s. 11-12.
^ Topelius 1998, s. 21-22.
^ [a b] Topelius 1937, s. 427.

Källor

Klinge, Zacharias (på svenska), Idyll och hot, Finland: Söderströms, ISBN 951-52-1818-7 .
Topelius, Zacharias (1998) (på finska), Eläkerrallisia muistiinpanoja, Finland: Otava, ISBN 951-1-15235-1 .
Topelius, Zacharias (1998) (på svenska), Elämäkerrallisia miustiinpanoja, Finland: Otava, ISBN 951-553-209-4 .
Topelius, Zacharias (1937) (på svenska), Boken om vårt land, Finland: Otava, ISBN 951-553-209-4 .
Topelius, Zacharias (1923) (på svenska), Fältskärns berättelser, femte cykeln, Finland: Holger Schildts .
Zacharias Topelius Skrifter

[1] Toppelius, Gustaf Viktor – kenraalimajuri – Suomalaiset kenraalit ja amiraalit Venäjän sotavoimissa 1809–1917

[2] Toppelius, Leopold Ludvig – kontra-amiraali – Suomalaiset kenraalit ja amiraalit Venäjän sotavoimissa 1809–1917

[3] Toppelius, Paul Karl – kontra-amiraali – Suomalaiset kenraalit ja amiraalit Venäjän sotavoimissa 1809–1917

[4] ”Zacharias Topelisu skrifter - Släkten”. http://www.topelius.fi/index.php?docid=13.

[Topelius_1998_9-5] [a b] Topelius 1998, s. 9.

[6] Topelius 1998, s. 11.

[7] ”Topeliuksen sukupuu” (på finska). Ritva Raesmaa. http://dickens.fi/tsuku.html. Läst 21 november 2010.

[8] Topelius 1937, s. 427.

[9] Topelius 1998, s. 11-12.

[10] Topelius 1998, s. 21-22.

[Topelius_1937_s.427-11] [a b] Topelius 1937, s. 427.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]