Andlighet
Betydelsen av andlighet har utvecklats och utvidgats med tiden, och det finns inte någon allmän enighet om definitionen av andlighet i dag.[1] Traditionellt hänvisade andlighet till en religiös omformningsprocess som syftade till att återvinna människans ursprungliga form, orienterad mot Guds avbild,[2] som exemplifieras av grundarna och heliga texter av världens religioner. Termen användes inom den tidiga kristendomen för att hänvisa till ett liv inriktat mot den Helige Ande[3] och breddades under senmedeltiden till att inbegripa mentala aspekter av livet.[4]
I modern tid spred sig termen både till andra religiösa traditioner[5] och breddades till att hänvisa till ett bredare utbud av upplevelser, inklusive en rad esoteriska och religiösa traditioner. Moderna bruk tenderar att hänvisa till en subjektiv upplevelse av en helig dimension[6] och de djupaste värderingar och betydelser som människor lever efter,[7][8] ofta i ett sammanhang skilt från organiserade religiösa institutioner.[9] Detta kan innebära tro på en övernaturlig värld bortom den vanligtvis observerbara världen,[10] personlig tillväxt,[11] en strävan efter en yttersta eller helig mening,[12] religiös upplevelse[13] eller ett möte med ens egen "inre dimension".[14]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Antroposofi
- Esoterism
- Förhållandet mellan religion och vetenskap
- Förnuft
- New Age
- Perenn filosofi
- Religion
- Självförverkligande
- Skepticism
- Sublim
- Synkretism
- Teosofi
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Harold Koenig m fl, Handbook of Religion and Health, Oxford University Press 2012.
- ^ Kees Waaijman, Spirituality: Forms, Foundations, Methods, Peeters 2002.
- ^ Yuk-Lin Wong, Jana Vinsky, "Speaking from the Margins: A Critical Reflection on the 'Spiritual-but-not-Religious' Discourse in Social Work", British Journal of Social Work, 39 (7): 1343–1359.
- ^ "The medieval mind" i The Psychologist, vol. 29-2016.
- ^ R.L. Gorsuch, W.R. Miller, "Assessing spirituality", i Integrating spirituality into treatment, Washington, DC: American Psychological Association 1999, s. 47–64.
- ^ Gerard Saucier, Katarzyna Skrzypinska, "Spiritual But Not Religious? Evidence for Two Independent Dispositions" i Journal of Personality. 74 (5):1257–92.
- ^ Philip Sheldrake, A Brief History of Spirituality, Wiley-Blackwell 2007.
- ^ David Ray Griffin, Spirituality and Society, SUNY 1998.
- ^ Wong & Vinsky, "Speaking from the Margins"
- ^ J.B. Schuurmans-Stekhoven. "Measuring Spirituality as Personal Belief in Supernatural Forces: Is the Character Strength Inventory-Spirituality subscale a brief, reliable and valid measure?". Implicit Religion. 17 (2): 211–222.
- ^ Dick Houtman, Stef Aupers, "The Spiritual Turn and the Decline of Tradition: The Spread of Post-Christian Spirituality in 14 Western Countries, 1981–2000", Journal for the Scientific Study of Religion, 46 (3): 305–320.
- ^ C.R. Snyder, Shane Lopez, Positive Psychology, Sage Publ. 2007.
- ^ Robert H.Sharf, "The Rhetoric of Experience and the Study of Religion", Journal of Consciousness Studies, 7 (11–12): 267–287.
- ^ Waaijman, Spirituality 2002.
|