Carl-Gustaf Kruuse af Verchou

Carl-Gustaf Kruuse af Verchou
	Carl-Gustaf Kruuse af Verchou
	Carl-Gustaf Kruuse i Prima ballerina 1935.
Född	Carl-Gustaf Kruuse af Verchou; 3 januari 1912; Varberg, Halland, Sverige
Död	22 augusti 1964 (52 år); Malmö, Skåne, Sverige
Utbildning	Sven Tropps dansskola ; Kungliga Baletten
Yrke/uppdrag	balettdansör, balettmästare, koreograf
Maka	Marianne Aminoff ; (g. 1940–1941; skilda) ; Inga Berggren ; (g. 1953–1964; hans död)

Ej att förväxla med Carl Gustaf Kruuse.

Carl-Gustaf Kruuse af Verchou, född 3 januari 1912 i Varberg, död 22 augusti 1964 i Malmö, var en svensk friherre, balettmästare och koreograf.

Biografi

Kruuse af Verchou var son till friherre Vilhelm Kruuse af Verchou och hans första hustru Selma Amalia, född Samuelsson. Fadern arbetade som inspektor vid Linders trävaruexport i Varberg. Kruuse af Verchou började i sin ungdom som bland annat sjöman och kom att bli intresserad av den vid tiden så populära steppdansen, vilket gjorde att han sökte sig till balettmästaren Sven Tropps dansskola i Stockholm och fick sedan engagemang vid Casinoteatern. Då det vid denna tid rådde stor brist på manliga balettdansörer i Sverige gavs han 1932 rådet att i övre tonåren (ovanligt sent) söka sig till utbildning vid Kungliga Baletten, vilket han gjorde. Då han sågs som en stor talang antogs han snabbt och snabbutbildades, började medverka vid balettens uppsättningar redan 1934 och avancerade så snabbt som 1936 till premiärdansör och dansade ett stort antal stora roller, ofta i koreografi av Kungliga Balettens Julian Algo och George Gé.

Vid Malmöbaletten

1944 erbjöds han att bli balettchef (balettmästare) vid den helt nya Malmöbaletten vid dåvarande Malmö Stadsteater och bygga upp denna från grunden, vilket visade sig vara en krävande uppgift, men han kom att stanna där nästintill resten av sitt liv, i 18 år, då styrelsen bytte ut honom 1962. Under denna tid reste ensemblen på en rad gästspel och turnéer inom Sverige, i nordiska grannländer och Sovjetunionen och växte i skicklighet och betydelse.

Under tiden i Malmö skapade Kruuse flera egna balettverk (även för andra ensembler som Det Kongelige Teaters balett i Köpenhamn), såsom Att leva (1947), den burleska Kolingen (1948) efter Albert Engströms berättelse, Nordisk saga (1950) med musik av Ingvar Wieslander, liksom till Skymningslekar (1954) med libretto tillsammans med teaterns Ingmar Bergman samt Sonat (1961).

Han hade dessutom ett stort intresse av operett och musikal och skapade många uppmärksammade och originella dansnummer till ett flertal sådana produktioner, så eftertraktade att hans koreografi till och med såldes till ett flertal andra musikalscener (bland annat Oscarsteatern). Redan från start skapade han en intern balettskoledisciplin för dansarna med skiftande bakgrund och 1961 kompletterade han denna med Malmö Stadsteaters Balettelevskola för barn och unga vid teatern.

Filmkoreograf

Han gjorde dessutom koreografi till tre långfilmer, två av Hasse Ekman och Povel Ramel, och medverkade också tillsammans med sin blivande hustru som dansare i Ingmar Bergmans film Kvinnors väntan (1952).

Familj

Han var gift första gången 1940–1941 med skådespelaren Marianne Aminoff och andra gången från 1953 med premiärdansösen i Malmö Inga Berggren.

I augusti 1964 blev han under en cykeltur påkörd av en lastbil och omkom omedelbart.^[1] Han är begravd på S:t Jörgens kyrkogård i Varberg.^[2]

Rollfoton

Mot Cissi Olsson i Hollywood Rhythms 1944.

Filmografi

Koreografi

Roll

1952 - Kvinnors väntan

Teater

Koreografi

År	Produktion	Upphovsmän	Regi	Teater
1943	Folkets hushåll, revy	Harry Iseborg, Karl-Ewert, Fritz Gustaf Sundelöf, Gardar och Esse	Ragnar Klange	Folkets hus teater^[3]
1945	Greven av Luxemburg Der Graf von Luxemburg	Franz Lehár, Leo Stein, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky	Oscar Winge	Malmö stadsteater^[4]
	Geishan The Geisha, a story of a tea house	Sidney Jones, Owen Hall och Harry Greenbank	Oscar Winge	Malmö stadsteater^[5]
	Giuditta	Franz Lehár, Paul Knepler och Fritz Löhne-Beda	Oscar Winge	Malmö stadsteater^[6]
1946	Lyckan kommer	Alf Henrikson	Sam Besekow	Malmö stadsteater
1946	Tolvskillingsoperan Die Dreigroschen Oper	Bertolt Brecht och Kurt Weill Översättning Curt Berg	Sandro Malmquist	Malmö stadsteater
1948	Lycko-Pers resa	August Strindberg	Gösta Folke	Malmö Stadsteater
1950	Rose Marie	Rudolf Friml, Herbert Stothart, Otto Harbach och Oscar Hammerstein Bearbetning Stig Bergendorff och Gösta Bernhard	Sven Aage Larsen	Oscarsteatern^[7]
1952	Kronbruden	August Strindberg	Ingmar Bergman	Malmö stadsteater^[8]
1953	Saken är Oscar Anything Goes	P.G. Wodehouse, Guy Bolton och Cole Porter Översättning Robert Brendt och Eric Sandström	Georg Funkquist	Oscarsteatern^[9]
1954	Glada änkan Die lustige Witwe	Franz Lehár, Leo Stein och Viktor Léon	Ingmar Bergman	Malmö stadsteater^[10]
1954	Skymningslekar	Ingmar Bergman och Carl-Gustaf Kruuse af Verchou	Ingmar Bergman	Malmö stadsteater^[11]
1957	Kärlekskvarett Die hellgelben Handschuhe	Willi Kollo Översättning Gösta Rybrant	Åke Engfeldt	Helsingborgs stadsteater
	Kråkslottet, revy	Karl Gerhard	Hasse Ekman	Idéonteatern
	Ut med narren! Take the Fool away	J.B. Priestley Översättning Göran O. Eriksson	Johan Falck	Helsingborgs stadsteater
	Historien om en soldat L'histoire du soldat	Igor Stravinskij och Charles-Ferdinand Ramuz Översättning Erik Lindegren	John Zacharias	Norrköping-Linköping stadsteater
	Pariserliv La Vie parisienne	Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy Bearbetning Staffan Tjerneld	Soini Wallenius	Helsingborgs stadsteater
1958	Funny Boy, revy	Hasse Ekman och Povel Ramel	Hasse Ekman	Idéonteatern
1959	Ung och grön Salad Days	Dorothy Reynolds och Julian Slade Översättning Gösta Rybrant	Ingrid Luterkort	Norrköping-Linköping stadsteater
1959	Fridas visor eller Oscars fyra bekymmer eller En vecka i Lilla Paris	Gösta Sjöberg	Frank Sundström	Helsingborgs stadsteater
1960	Lilla helgonet Mam'zelle Nitouche	Hervé, Henri Meilhac och Albert Millaud Bearbetning Kar de Mumma	Frank Sundström	Helsingborgs stadsteater
1961	Ung och grön Salad Days	Dorothy Reynolds och Julian Slade	Frank Sundström Jan Hemmel	Helsingborgs stadsteater^[12]
1961	Den farliga vänskapen La Seconde Surprise de l’amour	Pierre de Marivaux	Frank Sundström	Uppsala stadsteater^[13]

Referenser

Fotnoter

^ ”Känd svensk koreograf bildödad”. Dagens Nyheter: s. 1. 23 augusti 1964. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-08-23/228/1. Läst 18 juli 2018.
^ ”Kruuse af Verchou, Carl Gustaf”. SvenskaGravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/107647357. Läst 19 december 2022.
^ Jerome (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer: 'Folkets hushåll' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016.
^ ”Teater Musik Film: 'Greven av Luxemburg' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 9. 3 februari 1945. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-02-03/32/9. Läst 2 november 2019.
^ ”Teater Musik Film: Operettpremiär i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 april 1945. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-04-01/87/14. Läst 2 november 2019.
^ ”Teater Musik Film: 'Giuditta' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 11. 13 oktober 1945. Arkiverad från originalet den 2 november 2019. https://web.archive.org/web/20191102121546/https://arkivet.dn.se/tidning/1945-10-13/278/11. Läst 2 november 2019.
^ ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28682&pos=130. Läst 10 juni 2015.
^ ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015.
^ Hl (22 maj 1953). ”Crazy på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-05-22/136/15. Läst 11 juli 2015.
^ ”Glada änkan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/glada-%C3%A4nkan. Läst 17 oktober 2015.
^ ”Skymningslekar”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/skymningslekar. Läst 17 oktober 2015.
^ Barbro Hähnel (6 maj 1961). ”'Ung och grön' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-05-06/121/18. Läst 27 maj 2018.
^ ”Scenförändringar”. Dagens Nyheter: s. 20. 3 september 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-09-03/238/20. Läst 27 maj 2018.

Källor

Malmöbaletten, av Bertil Palmqvist 1985
Konst & Nöje - Malmö Stadsteater 1944-1994, av Henrik Sjögren, Bra böcker 1994
Östgötateaterns arkiv

Externa länkar

Carl-Gustaf Kruuse på Malmö stadsteater
Carl-Gustaf Kruuse af Verchou på Svensk Filmdatabas
Carl-Gustaf Kruuse af Verchou på Internet Movie Database (engelska)

[1] ”Känd svensk koreograf bildödad”. Dagens Nyheter: s. 1. 23 augusti 1964. https://arkivet.dn.se/tidning/1964-08-23/228/1. Läst 18 juli 2018.

[2] ”Kruuse af Verchou, Carl Gustaf”. SvenskaGravar.se. http://www.svenskagravar.se/gravsatt/107647357. Läst 19 december 2022.

[3] Jerome (2 januari 1943). ”Tre revypremiärer: 'Folkets hushåll' på Folkets hus”. Dagens Nyheter: s. 26. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-01-02/1/26. Läst 31 januari 2016.

[4] ”Teater Musik Film: 'Greven av Luxemburg' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 9. 3 februari 1945. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-02-03/32/9. Läst 2 november 2019.

[5] ”Teater Musik Film: Operettpremiär i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 14. 1 april 1945. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-04-01/87/14. Läst 2 november 2019.

[6] ”Teater Musik Film: 'Giuditta' i Malmö”. Dagens Nyheter: s. 11. 13 oktober 1945. Arkiverad från originalet den 2 november 2019. https://web.archive.org/web/20191102121546/https://arkivet.dn.se/tidning/1945-10-13/278/11. Läst 2 november 2019.

[7] ”Rose Marie”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28682&pos=130. Läst 10 juni 2015.

[8] ”Kronbruden”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kronbruden. Läst 17 oktober 2015.

[9] Hl (22 maj 1953). ”Crazy på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1953-05-22/136/15. Läst 11 juli 2015.

[10] ”Glada änkan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/glada-%C3%A4nkan. Läst 17 oktober 2015.

[11] ”Skymningslekar”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/skymningslekar. Läst 17 oktober 2015.

[12] Barbro Hähnel (6 maj 1961). ”'Ung och grön' i Hälsingborg”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-05-06/121/18. Läst 27 maj 2018.

[13] ”Scenförändringar”. Dagens Nyheter: s. 20. 3 september 1961. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-09-03/238/20. Läst 27 maj 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]