Endoplasmatiska nätverket
Endoplasmatiska nätverket, endoplasmanätet, eller endoplasmatiskt retikulum/retikel, förkortat ER (från latin reticulum endoplasmaticum "det lilla nätet inuti (cell)plasman"[1]), är en organell som kan uppta upp till 10 % av eukaryota cellers cytoplasma.[2] Det endoplasmatiska nätverket bildar i en cell ett vätskefyllt hålrum, som är separerat från cytosolen (vätskan inuti cellen). Runt cellkärnan finns mycket endoplasmatiskt nätverk.[3]
Det finns två huvudtyper av endoplasmatiskt nätverk, men de är inte skarpt avgränsade från varandra: kornigt ER[4] (förkortat RER, av engelskans rough ER) och glatt ER[4] (förkortat SER, av engelskans smooth ER) Av glatt ER finns hos muskelceller en speciell typ: sarkoplasmatiskt nätverk (latin sarc(o)-, "kött-"; från grekiska σάρξ, sarx, "kött").[3]
Kornigt endoplasmatiskt nätverk
[redigera | redigera wikitext]Kornigt (även kallat strävt[5] eller granulärt[6]) ER karakteriseras av att det har ribosomer knutna till membranytan vilket bildar proteiner som först transporteras in i nätverkets hålrum där proteinerna binds till transportvesikler, vilket sedan transporteras till golgiapparaten.[3]
Glatt endoplasmatiskt nätverk
[redigera | redigera wikitext]Glatt (eller slätt[7]) ER har till skillnad från kornigt ER inga ribosomer knutna till sig. Här tillverkas istället lipider (fetter) och fosfolipider, som bland annat används vid bildandet av cellmembran. I det glatta endoplasmatiska nätverket ombildas kolesterol till steroidhormoner, och detta nätverk utgör även ett lager av kalciumjoner, som fungerar som ett signalämne i cellerna. I leverceller är glatt ER särskilt viktigt, då det i detta finns enzymer som ombildar mindre vattenlösliga avfallsämnen, gifter och läkemedel till mer vattenlösliga former, vilka kan utsöndras genom njurarna eller med gallan.[3]
Sarkoplasmatiskt nätverk
[redigera | redigera wikitext]Sarkoplasmatiskt nätverk är en form av glatt endoplasmatiskt nätverk som finns i tvärstrimmiga muskelceller. Nätverket innehåller många kalciumjoner, som vid frisättning från nätverket utlöser muskelkontraktioner.[3] Det sarkoplasmatiska nätverk är alltså nödvändigt för att muskelkontraktioner (muskelrörelser) ska kunna ske.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ reticulum "litet nät" av rete "nät" och diminutivändelsen -iculum; endoplasmaticum "inuti (cell)plasman" av end(o)- "inuti", plasma (från grekiska πλάσμα) "formad" (se "protoplasma") och -ticum "tillhörande"
- ^ Sadava. Life - the science of biology 10th
- ^ [a b c d e] Sand et al. (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi s. 48
- ^ [a b] Endoplasmatiskt nätverk på SweMeSH.
- ^ Björndahl, Gunnar (2012). Spira Biologi 2. Liber AB. ISBN 978-91-47-08589-7
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140201112553/http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?a=87516&d=31057&l=sv. Läst 2 juni 2010.
- ^ ”solunetti: Det endoplasmatiska nätet”. www.solunetti.fi. http://www.solunetti.fi/se/solubiologia/endoplasmakalvosto/2/. Läst 24 januari 2016.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Olav, Sand; Sjaastad, V. Øystein; Haug, Egil; Bjålie, Jan G.; Bolinder-Palmér (översättning); Grönwall, Karin (översättning); Olsson, Kristina (översättning) (2006) Människokroppen: Fysiologi och anatomi. Andra upplagan. Liber ISBN 978-91-47-08435-7
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Endoplasmatiska nätverket.
| |||||