Hjärt- och kärlsjukdomar
| Hjärt- och kärlsjukdomar | |
 Förloppet för ateroskleros som ligger bakom de flesta kardiovaskulära sjukdomarna. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | I51.6 |
| ICD-9 | 429.2 |
| DiseasesDB | 28808 |
| MeSH | svensk engelsk |
Hjärt- och kärlsjukdomar eller kardiovaskulära sjukdomar är ett samlingsbegrepp som rör sådana sjukdomar som drabbar cirkulationsorganen hjärtat eller blodkärl. Exempel på sådana sjukdomar är hjärtinfarkt och stroke som kan orsakas av ateroskleros (åderförkalkning) och tromboembolism (blodproppar). Även om begreppet tekniskt sett kan omfatta alla sjukdomar i hjärt- och kärlsystemet brukar man oftast mena åkommor relaterade till åderförkalkningen.
Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och sett till hela världen och står för ungefär en tredjedel av dödsfallen. Många fall av hjärt-kärlsjukdomar kan förebyggas genom förändring av livsstilsfaktorer. Över 4 miljoner européer avlider i hjärt-kärlsjukdomar årligen.[1]
Typer
[redigera | redigera wikitext]Hjärt- och kärlsjukdomarna kan delas in på olika sätt, exempelvis:[2]
- Kranskärlssjukdomar – sjukdomar som drabbar kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod, exempelvis hjärtinfarkt och kärlkramp.
- Cerebrovaskulära sjukdomar – sjukdomar i hjärnans blodkärl, exempelvis stroke och transitorisk ischemisk attack (TIA).
- Perifera kärlsjukdomar – sjukdomar i blodkärl som försörjer armar och ben oftast på grund av ateroskleros, exempelvis fönstertittarsjuka.
- Reumatisk hjärtsjukdom – skada på hjärtmuskeln och hjärtklaffar till följd av reumatisk feber.
- Medfödda hjärtfel.
- Mikrovaskulär dysfunktion
- Djup ventrombos och lungemboli – blodpropp i benets ven som kan släppa och vandra till hjärtat och lungorna.
Fler exempel på hjärt- och kärlsjukdomar: aneurysm, arytmi, kardiomyopati, hjärtsvikt, myokardit, endokardit, hypertoni.
Prevention
[redigera | redigera wikitext]Uppemot 90 procent av alla hjärt-kärlsjukdomar beräknas kunna förebyggas genom perfekt kontroll av modifierbara faktorer som rökstopp, optimal livsstil och adekvat medicinering.[2][3] 2021 kom denna review av randomiserade kontrollerade studier som inte kunnat visa att träning kunde förebygga hjärtsjukdom. Över 80% av studierna på området är observationsstudier. Enligt författarna saknas bevis för detta i dagsläget.[4]
Rökning
[redigera | redigera wikitext]Att sluta röka är en av de effektivaste åtgärderna för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.[2][5] Användning av tobak är en av de största riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar.[2][5]
Kost
[redigera | redigera wikitext]Fett
[redigera | redigera wikitext]Tillskott av omega-3-fettsyror förebygger inte hjärt- och kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt eller stroke.[6][7][8]
Livsmedelsverket konstaterar att vilken typ av fett man äter är viktigare än mängden fett.[9] Livsmedelsverket rekommenderar att undvika transfetter och ersätta mättat fett med omättat fett för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar.[9]
Salt
[redigera | redigera wikitext]Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att minska på saltintaget till under 5 gram salt per dag[10] för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom genom att minskat saltintag sänker blodtrycket.[10] Livsmedelsverket rekommenderar i enlighet med Nordiska näringsrekommendationerna ett genomsnittligt saltintag hos befolkningen på 6 gram per dag för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom och sänka blodtrycket.[11] Enligt WHO finns ett starkt samband mellan saltintag och högt blodtryck, och en direkt men inte lika tydlig koppling mellan saltintag och hjärt- och kärlsjukdomar.[11]
En systematisk översiktsartikel av Cochrane från 2014 fann ingen tydlig hälsovinst med att rekommendera ett lågt saltintag hos personer med normalt eller högt blodtryck.[12] En rapport från 2019 som tagits fram i samarbete av amerikanska och kanadensiska myndigheter visade att då nyare studier tas med i underlaget kvarstår rekommendationen om att begränsa saltintaget till under 6 gram per dag.[11]
Medvetenhet
[redigera | redigera wikitext]Ateroskleros är en process som utvecklas över årtionden och är ofta tyst fram till en akut händelse (hjärtattack) utvecklas senare i livet. Populationsstudier har visat att utvecklingen av ateroskleros sker redan i barndomen. De flesta ungdomar bekymrar sig dock mer för andra hälsorisker som HIV, olyckor och cancer än kardiovaskulär sjukdom.[13]
Riskfaktorer
[redigera | redigera wikitext]De främsta livsstilsfaktorerna som ger ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom är tobaksanvändning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och riskbruk av alkohol.[2] De här riskfaktorerna kan leda till högt blodtryck, högt blodsocker, förhöjda blodfetter, samt övervikt och fetma.[2][5] Dessa tillstånd är i sin tur riskfaktorer som är direkt korrelerade med hjärt- och kärlsjukdom, såsom hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.[2][5]
Icke-modifierbara
[redigera | redigera wikitext]- Hög ålder
- Manligt kön
- Ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdom
Modifierbara
[redigera | redigera wikitext]
- Tobaksrökning
- Diabetes (hög blodsockernivå)
- Hyperkolesterolemi (förhöjda blodfetter)
- Övervikt och fetma
- Hypertoni (högt blodtryck)
- Ohälsosam kost
- Sömnbrist
- Fysisk inaktivitet/stillasittande livsstil
- Stress
- Förhöjd hjärtfrekvens
- Exponering för högt buller
- Skakiga relationer
- Depression
- Parodontala sjukdomar
- Graviditetskomplikationer, som preeklampsi, högt blodtryck under graviditeten och graviditetsdiabetes.[14]
Arbetsmiljöns betydelse
[redigera | redigera wikitext]Två systematiska översikter från SBU som undersökt arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom visar att det finns faktorer i arbetsmiljön som har ett samband med hjärt- och kärlsjukdom.[15][16]
Kemiska ämnen i arbetet
[redigera | redigera wikitext]Exponering för vissa kemiska ämnen har påvisade samband till hjärtsjukdom, såsom: kvartsdamm, motoravgaser och svetsning i arbetsmiljön, vilket var vanligt i Sverige i samband med rapporten 2017.[16] Arsenik, bens(a)pyren, bly, dynamit, koldisulfid, kolmonoxid, skärvätskor, samt tobaksrök var också associerade med hjärtsjukdom.[16] Elektrolytisk framställning av aluminium och framställning av papper med sulfatmetoden har också koppling till hjärtsjukdom, samt exponering för tobaksrök i arbetsmiljön.[16] Lung-hjärtsjukdom har påvisad koppling till exponering för kvartsdamm och asbest.[16] Det finns påvisade samband med exponering för bly, koldisulfid och fenoxisyror med TCDD i arbetsmiljön, liksom för arbete med elektrolytisk aluminiumframställning och fall av stroke.[16] Högt blodtryck har påvisade samband till exponering för asbest och bly.[16]
Icke-kemisk exponering i arbetet
[redigera | redigera wikitext]Granskningen pekar på samband som har betydelse för hjärtsjukdom, stroke respektive högt blodtryck.[15] En rad exponeringar har undersökts, till exempel organisatoriska och psykosociala faktorer, fysisk ansträngning, buller, strålning och vibrationer.[15] Vad som har betydelse i arbetsmiljön varierar något mellan de olika sjukdomarna.[15] För hjärtsjukdom finns det till exempel samband med en upplevelse av att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav.[15] En upplevelse av lågt stöd i arbetet och buller i arbetet har också betydelse.[15] För stroke finns till exempel samband med en upplevelse av låg kontroll över sitt arbete, skiftarbete och exponering för joniserande strålning.[15]
Kvinnor och män som utsätts för samma typ av exponering i arbetet utvecklar samma relativa ökning av hjärt-kärlsjukdom.[15] Under de yrkesverksamma åren är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt eller stroke dubbelt så hög som för kvinnor.[15] SBU-rapporten går igenom de senaste 30 årens forskning fram till 2016.[15] SBU visar att det idag finns mycket kunskap som baseras på god forskning och som kan användas för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom kopplat till arbetet.[15]
Behandling
[redigera | redigera wikitext]En effektiv behandling inkluderar livsstilsförändringar.[5]
Medicinering som blodtryckssänkande läkemedel, acetylsalicylsyra, och kolesterolsänkande läkemedel kan vara till nytta. Kirurgi och angioplastik kan behövas vissa fall för att öppna, laga eller byta ut skadade blodkärl.
Epidemiologi
[redigera | redigera wikitext]Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken sett till Sverige och till hela världen.[2][17] År 2018 stod hjärt- och kärlsjukdomar för en tredjedel av alla dödsfall i Sverige (33 procent).[17] Av samtliga 57 miljoner dödsfall i hela världen år 2016, stod hjärt- och kärlsjukdomar för 18 miljoner dödsfall (31 procent).[2] Av hjärt- och kärlsjukdomarna är hjärtinfarkt och stroke de två vanligaste dödsorsakerna.[2] Tillsammans står de för 85 procent av dödsfallen i hjärt- och kärlsjukdom.[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Authors/Task Force Members; ESC Committee for Practice Guidelines (CPG); ESC National Cardiac Societies (11 2019). ”2019 ESC/EAS guidelines for the management of dyslipidaemias: Lipid modification to reduce cardiovascular risk”. Atherosclerosis 290: sid. 140–205. doi:. ISSN 1879-1484. PMID 31591002. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31591002. Läst 25 december 2020.
- ^ [a b c d e f g h i j k] ”Cardiovascular diseases (CVDs)” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). 27 maj 2017. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cardiovascular-diseases-(cvds). Läst 6 mars 2019.
- ^ O'Donnell, Martin J.; Chin, Siu Lim; Rangarajan, Sumathy; Xavier, Denis; Liu, Lisheng; Zhang, Hongye (20 augusti 2016). ”Global and regional effects of potentially modifiable risk factors associated with acute stroke in 32 countries (INTERSTROKE): a case-control study” (på engelska). The Lancet 388 (10046): sid. 761–775. doi:. ISSN 1474-547X. PMID 27431356. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27431356. Läst 5 augusti 2019.
- ^ Ballin, Marcel; Nordström, Peter (2021-12). ”Does exercise prevent major non-communicable diseases and premature mortality? A critical review based on results from randomized controlled trials”. Journal of Internal Medicine 290 (6): sid. 1112–1129. doi:. ISSN 1365-2796. PMID 34242442. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34242442/. Läst 17 november 2022.
- ^ [a b c d e] ”Global atlas on cardiovascular disease prevention and control” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO) i samarbete med World Heart Federation och World Stroke Organization. 2011. https://apps.who.int/iris/handle/10665/44701. Läst 26 juli 2019.
- ^ Aung, Theingi; Halsey, Jim; Kromhout, Daan; Gerstein, Hertzel C.; Marchioli, Roberto; Tavazzi, Luigi (2018). ”Associations of Omega-3 Fatty Acid Supplement Use With Cardiovascular Disease Risks”. JAMA Cardiology 3 (3): sid. 14–22. doi:. ISSN 2380-6583. PMID 29387889. PMC: 5885893. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5885893/. Läst 7 mars 2019.
- ^ Abdelhamid, Asmaa S.; Brown, Tracey J.; Brainard, Julii S.; Biswas, Priti; Thorpe, Gabrielle C.; Moore, Helen J. (18 juli 2018). ”Omega-3 fatty acids for the primary and secondary prevention of cardiovascular disease”. The Cochrane Database of Systematic Reviews 7: sid. CD003177. doi:. ISSN 1469-493X. PMID 30019766. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/30019766. Läst 7 mars 2019.
- ^ Rizos, Evangelos C.; Ntzani, Evangelia E.; Bika, Eftychia; Kostapanos, Michael S.; Elisaf, Moses S. (12 september 2012). ”Association between omega-3 fatty acid supplementation and risk of major cardiovascular disease events: a systematic review and meta-analysis”. JAMA 308 (10): sid. 1024–1033. doi:. ISSN 1538-3598. PMID 22968891. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22968891. Läst 7 mars 2019.
- ^ [a b] ”Matvanor och sjukdom”. Livsmedelsverket. 27 juni 2019. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/matvanor-sjukdom. Läst 26 juli 2019.
- ^ [a b] ”Salt reduction” (på engelska). Världshälsoorganisationen (WHO). 30 juni 2016. https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/salt-reduction. Läst 26 juli 2019.
- ^ [a b c] ”Salt - råd”. Livsmedelsverket. 10 juli 2019. https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/salt. Läst 26 juli 2019.
- ^ Adler, Alma J; Taylor, Fiona; Martin, Nicole; Gottlieb, Sheldon; Taylor, Rod S; Ebrahim, Shah (2014-12-18). ”Reduced dietary salt for the prevention of cardiovascular disease”. Cochrane Database of Systematic Reviews. doi:. ISSN 1465-1858. PMID 25519688. PMC: 6483405. https://doi.org/10.1002/14651858.CD009217.pub3. Läst 26 juli 2019.
- ^ Vanhecke TE, Miller WM, Franklin BA, Weber JE, McCullough PA. Awareness, knowledge, and perception of heart disease among adolescents. European Journal of Cardiovascular Prevention and Rehabilitation. October, 2006; 13(5): 718-723. ISSN 1741-8267
- ^ Mosca, Lori; Benjamin, Emelia J.; Berra, Kathy; Bezanson, Judy L.; Dolor, Rowena J.; Lloyd-Jones, Donald M. (2011-03-22). ”Effectiveness-Based Guidelines for the Prevention of Cardiovascular Disease in Women—2011 Update: A Guideline From the American Heart Association” (på engelska). Circulation 123 (11): sid. 1243–1262. doi:. ISSN 0009-7322. PMID 21325087. http://circ.ahajournals.org/content/123/11/1243. Läst 23 februari 2018.
- ^ [a b c d e f g h i j k] ”Arbetsmiljöns-betydelse för hjärt-kärlsjukdom”. SBU. 26 augusti 2015. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-hjart-karlsjukdom/. Läst 5 december 2016.
- ^ [a b c d e f g] ”Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – exponering för kemiska ämnen”. SBU. 28 mars 2017. http://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/arbetsmiljons-betydelse-for-hjart-karlsjukdom---exponering-for-kemiska-amnen/. Läst 7 juni 2017.
- ^ [a b] ”Statistik om dödsorsaker”. Socialstyrelsen. 23 augusti 2019. https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/dodsorsaker/. Läst 26 juli 2019.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||