Sveriges län

	Svensk territorialhistoria
	Sveriges historiska län; Sveriges slottslän; Finlands historiska län; Sveriges gränsförändringar; Sveriges hertigdömen; Sveriges underhållsländer; Sveriges livgeding; Sveriges grevskap; Sveriges historiska unioner; Svenska besittningar; Svenska kolonier;
	Sveriges historia
	Redigera

	Sveriges statsskick
	Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
	Regeringsformen
	Tryckfrihetsförordningen
	Yttrandefrihetsgrundlagen
	Successionsordningen
Ceremoniell makt
	Statschefen
Verkställande makt
	Regeringen
	Statsministern
	Statsråden
	Regeringskansliet
	Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
	Riksdagen
	Riksdagsordningen
	Riksdagens talman
	Riksdagens utskott
	Riksbanken
	Riksrevisionen
Dömande makt
	Domstolsväsen
	Högsta domstolen
	Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
	Staten
	Län · Regioner
	Kommuner
Övrigt
	Europakonventionen
	Europeiska unionen
	Nordatlantiska fördragsorganisationen
	Förenta nationerna
	Post- och Inrikes Tidningar
	Svensk författningssamling

Sveriges län är en administrativ indelning av Sverige införd 1634. Sedan 1998 finns det 21 län. Till varje län finns en länsstyrelse. För alla län finns även en region, som ansvarar för sjukvård, kollektivtrafik med mera^[a]. Länsindelningen utgör även grunden för annan statlig verksamhet, och exempelvis är indelningen i sju polisregioner och 12 domkretsar för förvaltningsdomstolar baserad på länsindelningen.^[1] Andra administrativa indelningar, inklusive tingsrätters indelning i domkretsar, är i stället baserad på indelningen i kommuner.

Historia

Från början avsågs med län ett område som hade förlänats en frälseman (i rollen som läntagare), som belöning för hans tjänster mot konungen och riket. Ordet har levt kvar men har med tiden i praktiken fått en helt annan betydelse.

Birger jarl och Magnus Ladulås etablerade slottslän vid en tid när ledungen omformades till fast skatt. Det fanns också underhållslän för medlemmar av kungafamiljen, och pantlän vid lån från privatperson till kronan, samt tjänstelän vilka var utbyte mot militära tjänster.

En ny länsorganisation som även innefattade det nuvarande Finland etablerades genom 1634 års regeringsform och under ledning av Axel Oxenstierna. I Finland avskaffades dock länen 2010, till förmån för landskap.

Sveriges indelning i län har i stort sett varit stabil sedan 1810. Sedan mitten av 1900-talet har dock tre större ändringar i indelningen genomförts:

Stockholms stad (överståthållarämbetet) och Stockholms län lades 1968 samman till ett nytt län kallat Stockholms län.
Det skedde större och mindre gränsändringar mellan länen vid kommunreformerna 1952 och 1971.
Dessutom lades den 1 januari 1997 Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län. Den 1 januari året därpå lades Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län samman till Västra Götalands län (med undantag för Habo och Mullsjö kommuner som fördes till Jönköpings län på egen begäran).

Även senare har diskussioner och förändringar genomförts. Heby kommun övergick 1 januari 2007 från Västmanlands län till Uppsala län. I diskussionen innan ett nytt län bildats genom sammanslagning av flera gamla län, har ofta storlän använts som en informell benämning på länet som ska bildas.

Förvaltningsorganisation i länen

Myndighetsuppgifterna sköts av länsstyrelserna, som är statens organ för länen. De politiska uppgifterna sköts av regionerna, vars beslutsfattare väljs direkt av länets befolkning. Regionerna har också övertagit en stor del av den statliga regionplaneringen från länsstyrelserna.

Länsstyrelse

Huvudartikel: Länsstyrelse

Länsstyrelse är statens regionala företrädare och fungerar som en länk mellan länen och staten. Länsstyrelsens chef utses av regeringen och kallas landshövding.

Länsstyrelsen ansvarar bland annat för naturvårdsfrågor och viss regional samhällsplanering. Skogsvårdsstyrelse, Arbetsförmedlingen och domstolar är exempel på andra statliga organ i länet. En länsnämnd eller motsvarande lyder under ett statligt verk och arbetar med samma frågor som detta, fast regionalt.

Region

Huvudartikel: Region (landsting)

Regionen är en regional administration, vars beslut fattas av den folkvalda församlingen regionfullmäktige. Regionfullmäktige utser en regionstyrelse som leder och samordnar arbetet. Det viktigaste ansvarsområdet är hälso- och sjukvården. Andra vanliga områden är folktandvården, utbildning, kultur (främst länsmusik, -teatrar och -museer) och näringslivsstöd. Ansvaret som regional kollektivtrafikmyndighet ligger oftast hos regionen, men i några fall ligger ansvaret hos kommunalförbund. Regionens verksamhet finansieras genom statsbidrag, regionskatter och avgifter och regleras bland annat i kommunallagen.

I samband med länssammanslagningarna på 1990-talet (då Skåne län och Västra Götalands län bildades) övertogs här stora delar av det statliga ansvaret för regional utveckling av regionalt valda beslutsorgan. Successivt övertog även de regionala myndigheterna i andra län motsvarande utvecklingsansvar, varvid landstingen ombildades till "regioner". 2019^[2] hade landstingen i alla Sveriges då 21 län övergått från den äldre till den nyare organisationsformen. Detta inkluderar Gotlands län, som sedan 1971 (då Gotland blev en enda kommun) inte haft något separat landsting, men där Gotlands kommun numera i dessa sammanhang betecknar sig som Region Gotland.

Lista över Sveriges län

Län	Bokstav	Kod	Landyta (km²)^[3]	Folkmängd (2024-09-30)^[4]	Inv/km²	Residensstad	Kommuner	Inrättat	Ordning från N till S (efter residensstaden)
Blekinge län	K	10	2 931	157 508	53,7	Karlskrona	5	1683	20
Dalarnas län	W	20	28 029	286 455	10,2	Falun	15	1634^[5]	6
Gotlands län	I	09	3 135	61 081	19,5	Visby	1	1645	16
Gävleborgs län	X	21	18 118	284 717	15,7	Gävle	10	1762	5
Hallands län	N	13	5 427	344 847	63,5	Halmstad	6	1658	18
Jämtlands län	Z	23	48 935	132 731	2,7	Östersund	8	1810	3
Jönköpings län	F	06	10 437	369 714	35,4	Jönköping	13	1639/1687	14
Kalmar län	H	08	11 165	246 529	22,1	Kalmar	12	1634/1680	19
Kronobergs län	G	07	8 424	203 476	24,2	Växjö	8	1639/1687	17
Norrbottens län	BD	25	97 239	248 557	2,6	Luleå	14	1810	1
Skåne län	M	12	10 968	1 427 499	130,2	Malmö	33	1997	21
Stockholms län	AB	01	6 524	2 469 395	378,5	Stockholm	26	1641/1714	10
Södermanlands län	D	04	6 075	301 748	49,7	Nyköping	9	1634	12
Uppsala län	C	03	8 190	407 406	49,7	Uppsala	8	1641/1714	7
Värmlands län	S	17	17 519	283 437	16,2	Karlstad	16	1640/1779	8
Västerbottens län	AC	24	54 665	281 404	5,1	Umeå	15	1638	2
Västernorrlands län	Y	22	21 549	241 678	11,2	Härnösand	7	1634/1810	4
Västmanlands län	U	19	5 118	281 337	55,0	Västerås	10	1634	9
Västra Götalands län	O	14	23 800	1 772 190	74,5	Göteborg	49	1998	15
Örebro län	T	18	8 504	308 338	36,3	Örebro	12	1640/1779	11
Östergötlands län	E	05	10 559	472 529	44,8	Linköping	13	1634	13
Sverige			407 311	10 582 576	26,0		290

Observera att sjöar och hav är exkluderade i kolumnen yta.

Avskaffade län i Sverige

Ej att förväxla med de slottslän som fanns före 1634 års regeringsform. För dessa, se artikeln Slottslän.

Här listas sådana län som inrättats enligt 1634 års regeringsform och i dess efterföljd, men sedan avskaffats^[6]^[7]^[8].

På motsvarande administrativ nivå har flera förvaltningsformer förekommit, ibland under beteckningen län:

livgeding, för änkedrottningarnas underhåll, avvecklade 1715–1720
underhållsländer, för Karl X Gustav, medan han var tronföljare, samt Drottning Kristina, sedan hon abdikerat
hertigdömen, avskaffade 1689
guvernement, det vill säga län under ledning av landshövding med militärt befäl
generalguvernement, i flera sammanförda län liksom i avhängiga provinser.

Militärt styre för inrikes län avskaffades i 1719 års regeringsform.

Till skillnad från livgedingen, underhållsländerna och det sista kvarvarande hertigdömet (Stegeborg), var grevskapen (avskaffade efter Karl XI:s reduktion 1680) underordnade länsförvaltningen. Detta var fallet, trots omfattande ekonomiska och administrativa specialrättigheter.

Efter 1634 har beteckningen län även levt kvar avseende vissa härader som tidigare varit centra i äldre slottslän. Beteckningen har även använts om vissa bruksorter och bergslager.

Län	Residensstad	Årtal från	Årtal till	Beskrivning
Bohus län	Bohus fästning	1680	1700	namn på Göteborgs och Bohus län
Göteborgs och Bohus län	Göteborg	1680 1700	1997	ingår nu i Västra Götalands län
Härnösands län	Härnösand	1645	1654	nu uppdelat i Västernorrlands län och del av Jämtlands län
Järle län/Nora län	Järle, senare Nora	1641	1648	döptes vid flytt av residensstad om till Nora län. Tillhör idag till största delen Örebro län, men även en liten del av Värmlands län.
Jönköpings och Kronobergs län		1654 1669 1680	1658 1674 1687	nu delat mellan Jönköpings län och Kronobergs län
Kopparbergs län	Falun	1634 (erkänt 1647)	1996	har bytt namn till Dalarnas län
Kristianstads län	Kristianstad	1658	1996	ingår nu i Skåne län
Linköpings län	Linköping	1634	1718	Slottslän som före 1719 var namn på Östergötlands län
Malmöhus län	Malmö	1669	1996	ingår nu i Skåne län
Norrlands län / Hudiksvalls län	Hudiksvall	1634	1645	mellan åren 1645 och 1654 hette länet Hudiksvalls län, efter dess residensstad. Före 1638 omfattade länet hela Norrland. Efter 1654 uppdelat i Gävleborgs län med landskapen Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen samt Härnösands län med landskapen Ångermanland, Medelpad och Jämtland.
Närkes och Värmlands län	Örebro slott	1625 1654	1639 1779	nu uppdelat i Örebro län och Värmlands län, samt delar av Västra Götalands län (Dalsland).
Stockholms överståthållarskap		1634	1967	ingår nu i Stockholms län
Skaraborgs län	Skara (1634–1659) Mariestad (1660–1997)	1634	1997	nu till största delen i Västra Götalands län, men även i Jönköpings län.
Smålands län		1634 1679	1639 1680	delat i Jönköpings län och Kronobergs län (Kalmar län ingick inte) delat i Kalmar län och Jönköpings och Kronobergs län
Upplands län		1634– 1655–	1640 1713	mellan åren 1641 och 1654 uppdelat mellan Uppsala län och Stockholms län, för att återgå till gemensam län igen. År 1714 delas de båda parterna återigen upp.
Älvsborgs län	Vänersborg	1634	1997	ingår nu i Västra Götalands län
Ölands län	Borgholm	1819	1826	ingår nu i Kalmar län.

I listan ingår endast län som låg inom Sveriges nuvarande gränser. Dessutom har svenska län funnits på andra håll. Se Finlands län om de historiska länen i nuvarande Finland.

Förutom ovanstående län inrättade i enlighet 1634 år länsreform fanns några andra län:

Sala län mellan 1641 och 1646 som anges som ett hövdingedöme ^[9]
Drottningholm och Svartsjö slotts län som var en kunglig förläning mellan 1787 och 1809

För avskaffade län som tidigare var danska, se Danmarks län.

Se även

Referenser

Anmärkningar

^ I Gotlands län ansvarar kommunen Region Gotland även för de regionala ansvarsuppgifterna.

Noter

^ ”Förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1977937-om-allmanna_sfs-1977-937/. Läst 2 oktober 2024.
^ ”region - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/region-(landsting). Läst 10 februari 2020.
^ ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2016”. SCB. 26 februari 2016. Arkiverad från originalet den 9 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170109184117/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012/?rxid=cc1da346-333f-42f0-98aa-a7f89793170f. Läst 8 januari 2017.
^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/. Läst 13 november 2024.
^ (namnbyte 1997)
^ Nationalencyklopedin
^ Nordisk Familjebok
^ ”Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071026094702/http://www.svar.ra.se/. Läst 10 juni 2007.
^ Almquist, Jan Eric (1917). den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1530. Del 2. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 255

Externa länkar

[1] I Gotlands län ansvarar kommunen Region Gotland även för de regionala ansvarsuppgifterna.

[2] ”Förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m.”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-1977937-om-allmanna_sfs-1977-937/. Läst 2 oktober 2024.

[3] ”region - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/region-(landsting). Läst 10 februari 2020.

[4] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2016”. SCB. 26 februari 2016. Arkiverad från originalet den 9 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170109184117/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012/?rxid=cc1da346-333f-42f0-98aa-a7f89793170f. Läst 8 januari 2017.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_län-5] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-3-2024/. Läst 13 november 2024.

[6] (namnbyte 1997)

[:0-7] Nationalencyklopedin

[8] Nordisk Familjebok

[9] ”Riksarkivet: Svensk arkivinformation (SVAR)”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071026094702/http://www.svar.ra.se/. Läst 10 juni 2007.

[10] Almquist, Jan Eric (1917). den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1530. Del 2. Stockholm: P.A. Norstedt & söners förlag. sid. 255

[a]

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]