Hoppa till innehållet

Potemkin (slagskepp)

Från Wikipedia
För filmen, se Pansarkryssaren Potemkin.
Potemkin
Potemkin till sjöss.
Potemkin till sjöss.
Allmänt
Tidigare namn1904: Knjaz Potiomkin-Tavritjeskij
1905: Pantelejmon
1917: Potiomkin-Tavritjeskij
1917: Borets za Svobodu
Typklass/KonstruktionSlagskepp
Namne1904: Grigorij Potemkin
1905: Sankt Pantaleon
1917: Grigorij Potemkin
Historik
ByggnadsvarvNikolajevs varv
Kölsträckt8 oktober 1898
Sjösatt9 oktober 1900
I tjänst1904
Utrangerad1919
ÖdeFörstörd vid Sevastopol 1919; vraket skrotat 1922
Tekniska data
Längd115 m
Bredd22,3 m
Djupgående8,2 m
Deplacement12 500 ton (standard)
13 500 ton (fullastad)
Maskin22 Bellville koleldade pannor
11 300 hk
Framdrivning2 axlar VTE
Maximal hastighet16 knop (30 km/h)
Besättning18 officerare och 763 sjömän
Bestyckning4 × 30,5 cm kanoner
16 × 15,2 cm kanoner
14 × 75 mm kanoner
Olika småkalibriga kanoner
5 × 380 mm torpedtuber

Potemkin (ryska: Потёмкин, translitteration: Potiómkin) var ett ryskt slagskepp i Svartahavsflottan som lånat sitt namn från Grigorij Potemkin. Fartyget blev känt genom upproret av besättningen mot sitt förtryckande befäl i juni 1905 (under den första ryska revolutionen).

Myteriet 1905

[redigera | redigera wikitext]

27 juni (13 juni g.s.) ägde myteri rum, sedan en officer vid utdelning av ett disciplinstraff skjutit ihjäl en av matroserna. Besättningen grep till vapen och dödade eller jagade bort befälen. Potemkin seglade därefter till Odessa, där revolutionen då var i full gång och begravningen av den dödade matrosen formades till ett grandiost revolutionärt skådespel. 17 juni sändes en eskader för att tvinga Potemkin till underkastelse, men matroserna på denna vägrade lyda order, och kryssaren Georgij Pobjedonosets slöt till och med upp på Potemkins sida men fick ge sig efter tre dagar. Slutligen blev Potemkin efter kryssning i Svarta havet tagen i Constanța i Rumänien dit den inlöpt, manskapet internerades av de rumänska myndigheterna och många ställdes senare inför rysk domstol.[1]

Händelsen kom senare att ses som ett första steg mot den ryska revolutionen 1917 [förtydliga] och var grunden för Sergej Eisensteins film Pansarkryssaren Potemkin (1925).

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1125 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]