oblige

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.

Engelska

Verb

Böjningar av oblige  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens oblige obliges oblige
Preteritum obliged
Perfektparticip obliged
Presensparticip obliging

oblige

  1. (brittisk engelska, transitivt) förplikta; göra obligatorisk/-t
    Synonymer: obligate (huvudsakligen amerikanska), mandate
  2. tillmötesgå; göra (någon) en tjänst för att uppfylla (någons) önskemål
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Sammansättningar: in oblige
Besläktade ord: obligate, obligatory, obligation, disoblige

Franska

Verb

oblige

  1. böjningsform av obliger